Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.
Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.
De tre rapporterna är
- Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
- Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
- Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).
De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.
Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.
Mål
Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.
Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.
Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.
Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.
Förslag
Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att
- ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
- energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
- elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
- möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
- gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs
Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.
solROT
Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)
”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”
och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi
”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”
I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner och på sidan 20 att
”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.
Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är
”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.
…
Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”
Det väcker onekligen några frågor.
- Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
- För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
- Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
- I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag. - Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
- I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
- Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst
Elcertifikat
I rapporten skrivs
”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”
Kompensationsförslagen är
” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”
Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.
Alternativt föreslår man
” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”
Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.
Inmatningsabonnemnag
Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).
Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.
Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.
Energiskatt
Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att
”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”
I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.
Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.
Skattereduktion
Ytterligare en fråga som föreslås utredas:
”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”
Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.
Fakta – detaljer
På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….
På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.
Saknat
I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.
Slutsats
Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!
Bra skrivet och analyserat.
Reglerna för ROT måste troligen ses över också då det idag bara gäller för bostad, du måste alltså bo i den byggnad du vill dra ROT på. Då faller alla uthus (garage-carport mm) bort vilket gör att takytan minskar drastiskt.
Skulle det inte vara bättre och enklare att ställa krav på länsstyrelsen på handläggningstiden så kan de anställa fler handläggare och på sånt sätt få ner ärendetiden för företagen?
Det känns som om det är en agenda i det här förslaget som utgår från dagens politiska system och inte vad som skulle vara bäst för utbyggnaden av solenergi.
Bra synpunkt om ROT!
När det gäller de långa väntetider för godkännande av investeringsstöd idag finns flera orsaker, varav två som länsstyrelserna inte rår över:
– Statens årliga budget är begränsad till ett visst belopp enligt regeringens budget.
– I år fördelades årets budget till länsstyrelsen i två omgångar, varav den första kom först i mitten av mars och den andra sista augusti. Man kan undra varför inte hela årets budget fördelas på en gång och varför det ska dröja till mitten av mars för fördelningen.
Jag kan förstå Energimyndighetens tanke med kortare ledtider med ROT-avdrag. Det blir då installationsföretaget som hanterar ROT-administrationen, vilket gör det mycket snabbare, och framför allt finns ingen årlig begränsning i hur mycket ROT-avdrag som totalt kan ges i Sverige (dock finns en begränsning per person). Med ett solROT skulle det därmed kunna bli betydligt flera installationer per år än med nuvarande begränsade budget för investeringsstödet.
I runda slängar 50% av Sveriges befolkning, de som bor i lägenhet berörs inte direkt av detta alls (nej, tänker inte på den juridiska personen ‘BRF’)? Och jag tycker mig inte se att förslaget till strategidokument tar upp denna sidan överhuvudtaget?
Det skulle vara önskvärt om även lägenhetsinnehavare fick ta del av denna ljusa framtid, begränsningen skulle tex kunna sättas vid ett abonnemang per bostad, alternativt ett abonnemang per person.
Tror mig ha förstått att i Tyskland är det möjligt för privatpersoner som bor i lägenhet att skaffa solceller på samma villkor som villaägare? Och om det bevisligen (?) kan göras i Tyskland borde det kunna gå att genomföra även i Sverige
Potentialen borde vara stor, mycket stor till och med.
Bengt, din input?
Visst är bostadsrättsföreningar av intresse för kommande solcellsinstallationer. Höjning av effektgräns för när man slipper betala för inmatningsabonnemang borde gynna bostadsrättsföreningar, liksom förslaget om höjd effektgräns för skattereduktion. Så det finns en del i strategin som skulle gynna bostadsrättsföreningar.
Har tyvärr inte koll på regelverket i Tyskland för de som bor i lägenheter.
I underlagsrapporten “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” föreslår man att fasa ut investeringsstödet för villor och bostadsrättsföreningar redan vid årsskiftet. “De beräkningar som Energimyndigheten har gjort visar att stödnivån bör kunna fasas ut redan 2017 för villor och bostadsrättsföreningar som kan erhålla skattereduktion… Undantaget är de privata aktörer som inte kan erhålla ROT-avdrag vid nybyggda hus. Dessa bör kunna få fortsatt stöd.” Energimyndighetens resonemang haltar dock.
– I de beräkningar man gjort har man antagit flera alltför optimistiska antaganden som gör att rapportens slutsatser om lönsamhet kan bli missvisande (vilket påpekats i en tidigare version):
– Man har antagit en skattereduktion på 60 öre/kWh under hela livslängden på 30 år eller under 15 år. Det är helt orealistiskt att räkna med att skattereduktionen ska vara oförändrad under 30 år och även 15 år är ett mycket osäkert antaganden eftersom vi inte vet vad kommande regeringar kommer att tycka om skattereduktionen. Man skriver “Det gäller emellertid endast ifall skattereduktionen fortsätter att vara ett långsiktigt styrmedel”. Idag finns ingen tidsgräns satt för skattereduktionen och inom de kommande 30 åren hinner många regeringar passera, så jag är övertygad om att det skett förändringar i regelverket för skattereduktion långt innan det gått 30 år. Jämför med elcertifikaten som utfärdas under 15 år. Jag tror dock inte att politikerna vill sätta en tidsgräns i dagsläget, man vill nog avvakta och se hur kostnaderna kommer att utvecklas.
– Man har antagit ett 5 kW solcellssystem för villor och räknat med 50% egenanvändning och 50% överskott. Med 5 kW solceller på en villa är jag övertygad om att överskottet blir större än 50%, därmed blir effekterna av fel i antagandet om skattereduktionen än större.
– För bostadsrättsföreningar har man räknat med en egenanvändning på 75%. Det förutsätter att elen kan användas i lägenheterna. Så är långt ifrån fallet för installerade solcellssystem i bostadsrättsföreningar. I en del föreningar används solelen enbart till fastighetsel och egenanvändning kan då bli mycket låg. Om egenanvändningen skulle vara 75% kan det även bli frågan om en kvotplikt om man använder mer än 60 000 kWh själva och då minskar intäkterna från elcertifikat.
– Man har räknat med ett utbyte på 950 kWh/kW som ett genomsnitt för villor och det är ett för högt värde enligt studier gjorde av driftdata som finns i öppna databaser, där man snarare hamnar runt 900 kWh/kW i median. Det beror på att alla villor har inte optimerad orientering och taklutning samt att villor ofta har skuggning som minskar utbytet.
– Elcertifikatintäkten är satt till 20 öre/kWh för bostadsrättsföreningar. Enligt Svensk Kraftmäkling är priserna för handel 2017-2021 motsvarande ca 13-14 öre/kWh. Vad priserna blir därefter är okänt.
– Ingen degradering av utbytet har antagits. Under så långa tider det är frågan om måste man anta en viss degradering, även om den kan vara låg i Sveriges kyligare klimat.
– De som bor i lägenhet kan inte få ROT-avdrag för installation av solceller idag, vilket också påpekas i rapporten. I sådana fall måste man införa ytterligare speciella regler för solROT utöver de som står i inlägget och det Magnus nämnde i sin kommentar.
“– De som bor i lägenhet kan inte få ROT-avdrag för installation av solceller idag”
Om boende i lägenhet inte kan få ett inmatningsabonnemang då de inte är fastighetsinnehavare, på vilket sätt spelar det då roll? Om lägenhetsinnehavaren skulle ha s.k. “ö-installation”, dvs inte vara inkopplad på elnätet, men tidigare har inte bidrag kunnat fås annat än om det är aktuellt med nätinkoppling.
Kan du utveckla lite kring hur du tänker här? Kanske syftar du på de fåtal ägarlägenheter som finns i Sverige (i dag runt tusen stycken totalt) fast där borde man väl kunna få ROT-avdrag då man är egen fastighet?
Tänkte på att bostadsrättsföreningar kan få investeringsstöd idag. Energimyndighetens förslag är att fasa ut investeringsstöder för nya ansökningar redan vid kommande årsskifte. Boende i bostadsrättsföreningar kan idag inte få ROT-avdrag för en solcellsinstallation så Energimyndighetens förslag skulle ge betydligt sämre ekonomi för installationer i bostadsrättsföreningar.
Energimyndigheten baserar förslaget på att ekonomin blir tillräckligt bra med skattereduktion (återbetalningstid 23 år enligt deras räkneexempel). MEN, i räkneexemplet har man bland annat antagit skattereduktion på 60 öre/kWh under hela livslängden och det är ett orealistiskt antaganden tycker jag. Idag finns inget sagt om hur länge skattereduktionen ska finnas kvar, vilket ger en osäkerhet. Investeringsstödet är säkra pengar i handen från start, skattereduktionen är osäkra pengar fördelade under 23 år enligt Energimyndighetens exempel.
Enligt Dagens Industri är införandet av “idiotskatten” ett direkt krav från Norge, inte ett EU-krav som man påstod från början.
Citat: “Sveriges nyinförda effekttak för skattebefrielse för förnybar elproduktion var ett direkt krav från norsk sida.”
Källa: http://www.di.se/nyheter/dragkamp-mellan-brodrafolken-kring-elen/
Nja… det verkar vara en felaktig tolkning av Dagens Industri.
Det norrmännen inte gillade var att ett företag i Sverige genom en laglucka kunde sätta upp ett 2 MW vindkraftverk i låt säga Kiruna och bokföringsmässigt på timbasis kunde kvitta den producerade elen med elanvändningen i företagets verksamhet i låt säga Malmö. Även en del kommuner utnyttjade detta. På så sätt slapp man betala energiskatt för elen. Detta var den stora posten. En statlig utredning uppskattade att staten förlorade över 100 miljoner per i år i energiskatteintäkter genom denna laglucka. Tror inte att norrmännen riktade in sig på energiskatt på egenanvänd el eftersom förmodligen bara en bråkdel av vindelen är verkligt egenanvänd, så det är inga större pengar i det.
Det blir en annan sak för småhusägare som har ett solcellssystem på taket, då blir elen verkligen egenanvänd, och inte bara bokföringsmässigt som det var med vindelen.
I Norge har man dessutom beslutat att inte dela ut elcertifikat till anläggningar som byggs 2021 eller senare. Något liknande beslut finns inte i Sverige, så det kan väl ge ytterligare diskussioner om elcertifikatsystemet mellan Norge och Sverige.
I regeringens budgetproposition för 2016 motiverades förslaget om energiskatt enligt följande (se inlägget Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen):
1. Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
2. EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
3. ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”.
Eftersom argument 2 visade sig vara felaktigt återstår argument 3 när det gäller energiskatt på egenanvänd el…
Och om taket ser riktigt snyggt ut så kommer än fler att vilja köpa, se på denna från Musk och jämför med dagens kanske inte helt estetiskt tilltalande motsvarigheter. Det bådar riktigt gott inför framtiden
Fyra olika tak:
http://www.theverge.com/2016/10/29/13463926/tesla-solar-roof-glass-tile-photo-elon-musk
Musk i rörliga bilder:
https://www.theguardian.com/technology/video/2016/oct/29/elon-musk-unveils-new-tesla-solar-roof-tiles-video
Vad tror du Bengt?
Powerwall 2 känns intressant också. Om jag fattat det rätt är det en växelriktare med inbyggt 14kWh batteri som kan beställas idag för drygt 50.000 sek.
Har jag fattat rätt?
Betydligt lägre priser än tidigare uppgifter från bloggläsare om priser för komplett system, inklusive installation, från Box of Energy.
Varifrån kommer din prisuppgift? Är det ett komplett system (det behövs mer än växelriktare och batteri) inklusive installation? Och är priset med eller utan moms?
Teslas hemsida. Antingen måste jag fel, eller så har de ändrat priserna. Nu säger de 61.000 plus installation.
One 14 kWh Powerwall battery kr. 61 000
Installation and supporting hardware starts at kr. 11 200
Total estimate kr. 72 200*
*Includes an estimate of kr. 14 500 VAT
Tack! Ska bli intressant att se om de klarar att börja göra installationer sommaren 2017 som det står på deras hemsida. Det står inget om livslängd för batteriet på hemsidan. Låt säga 15 år (som Box of Energy anger). Det gör en årlig investeringskostnad på 72 200 / 15 = 4 813 kr/år. Om man får det nya bidraget på 60% av investeringskostnaden sjunker kostnaden till 28 880 kr eller 1 925 kr/år.
Det jag inte riktigt greppar. Kopplar man in solceller direkt till dessa anläggningar med DC. Eller krävs det ytterligare en växelriktare mellan solceller och lagringen.
När det gäller Box of Energy fattar jag det som att solcellernas DC-ström går till en batteriladdare, som jag förmodar har en DC-DC omvandlare eftersom spänningen från solcellssystemet varierar en del och eftersom spänningsnivån varierar med antalet moduler man har i serie. DC-strömmen från batteriet går sedan till växelriktare för att få AC.
Här mera läsning som tillägg till Roberts tips: SMA Storage Solutions.
Det finns olika lösningar hur batterierna ansluts, och sedan hur du väljer att programmera systemet. Här finns en del att läsa:
https://www.victronenergy.com/upload/documents/Whitepaper-Self-Consumption-and-Grid-independence-with-the-Victron-Energy-Storage-Hub-EN.pdf
Nissans Powervall 4,2 kWh finns att köpa nu också.
Eaton säljer den för 40 000:- och då sitter det begagnade Nissan elbilsbatterier inuti. Kallas för xStorage Home.
Om Tesla kan sälja sin för 5000:- per kWh är det ju en halvering av priset för energilagring. Men det kan ju vara någon som räknat om dollarpriset och missat moms, tull och importörens påslag förstås.
http://images.electricalsector.eaton.com/Web/EatonElectrical/%7Bd70be445-694f-4bfd-bb04-8e0970a25b27%7D_EATON_xStorage_Home_Eaton_Nissan_Home_energy_storage_September_2016_eu.pdf
Inte för att det blir någon lönsamhet då heller, det måste finnas andra anledningar än ekonomiska för att köpa en sådan produkt i Sverige. Det har vi diskuterat tidigare i detta forum.
Angående Teslas prisuppgifter på deras hemsida.
För USA står det:
“One 14 kWh Powerwall battery $5,500
Installation and supporting hardware starts at $1,000
Total estimate $6,500
Requires $500 deposit for each Powerwall
Total cost excludes sales tax, permitting and fees.
Installations begin January 2017.”
Och för Sverige:
“One 14 kWh Powerwall battery kr. 61 000
Installation and supporting hardware starts at kr. 11 200
Total estimate kr. 72 200*
Requires kr. 4 500 deposit for each Powerwall
*Includes an estimate of kr. 14 500 VAT
Total cost excludes permitting and fees.
Installations begin Summer 2017.”
Moms finns med, men i övrigt verkar det vara schablonöversättning av USA-priserna.
En sak som inte behandlades i Energimyndighetens rapporter var huruvida framtida solcellsanläggningar kommer att ägas eller hyras/leasas av brukaren av solelen. Man borde kunna anta att hyra/leasing kommer att åtminstone vara en del av framtida installationer, så som det är i många andra länder med mer mogna marknader. Det skulle isåfall påverka hur det nya solROT utformas, då det idag är ett stöd till privatpersoner, och i fallet hyra/leasing kommer leasegivaren äga och installera anläggningen. Frågan är om de då kan få tillgång till solROT?
SolROT är fortfarande bara ett förslag. Vi vet inte om det blir verklighet. När det gäller vanligt ROT gäller enligt Skatteverket
“• Du måste äga bostaden under den period arbetet utförs…
• För att utnyttja rotavdraget måste du helt eller delvis bo i bostaden där tjänsten utförs.”
Men spelar det någon roll i fall eventuell solROT går till bostadsägaren eller leasingföretaget? Leasingbolaget borde kunna anpassa avtalet därefter?
Villkoren för leasingföretag är nog inte lika förmånliga i Sverige som i exempelvis USA där det blivit mycket populärt. Den rörliga andelen av elpriset är relativt lågt i Sverige och idag i ungefär samma härad som produktionskostnaden för solel på småhus i Sverige, vilket ger en relativt lång återbetalningstid. Det finns därmed inte samma marginal för en tredje part att gå in och ta en del av kakan. I sydvästra USA har man ett betydligt högre årligt utbyte som vid samma investeringskostnad skulle ge en betydligt lägre produktionskostnad för solel. Tittade på ett par anläggningar i Sunny Portal i Phoeniz, Arizona. De hade ett årligt utbyte på 1 500 – 1 700 kWh/kW,år, vilket i runda slängar är ca 60-80% mer än ett snitt i Sverige. Men, investeringskostnaden för solcellsanläggningar är högre i USA än i Sverige, märkligt nog, så i slutändan blir det inte lika stor skillnad i produktionskostnad som skillnaden är i årligt utbyte.
Misstänker att även det den rörliga andelen av elpriset är högre i USA än i Sverige. Enligt info från EIA var elpriset för husägare i Kalifornien 18,88 cent/kWh (1,73 kr/kWh med dagens (höga) växelkurs) under augusti i år. Vet dock inte om det finns en fast andel i detta pris och i sådana fall hur stor den är (den fullständiga rapportfilen var skadad så den gick inte att ladda ner). Electricity Local anger att snittet för elpriset i Kalifornien är 15,34 cent/kWh = 1,41 kr/kWh. I Arizona anger samma källa att snittpriset är 11,29 cent/kWh = 1,04 kr/kWh.
Hej,
Vet någon hur de stöd som finns för solenergi (investeringsstödet respektive skattereduktion) enligt lag fördelas på den som leasar ut en solcellsanläggning och den som är leasetagare av anläggningen?
Mvh,
Träffade Max Metelius från leasingföretaget Eneo Solutions idag på Mälardalens högskola. Det är fastighetsägaren som söker investeringsstödet. Eneos anläggningar var över 100 A så frågan om skattereduktionen var inte aktuell för dem.
Hej,
Tack så mycket för infon! Följdfråga: om Eneos anläggningar hade varit under 100 A, vem hade då varit berättigade till skattereduktionen? Eneo eller fastighetsägaren?
Varför undrar du, något speciellt i åtanke?
Hej,
Bara av intresse för att försöka förstå upplägget. Skriver en rapport i en kurs Energisystem där vi försöker kartlägga alla stöd och till vem de tillfaller.
Min tolkning är att då leasingföretaget äger solcellsanläggningen borde skattereduktionen tillfalla dem. MEN, skattereduktion är enligt inkomstskattelagen begränsad till högst 30 000 kWh/år och person (“Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt”), vilket med en skattereduktion på 60 öre/kWh blir högst 18 000 kr/år. Även om leasingföretaget äger många anläggningar kan man alltså inte få mer än 18 000 kr/år i skattereduktion, så det blir i stort sett försumbart för leasingföretaget.