Regeringen meddelar idag att man gjort en “Överenskommelse om den svenska energipolitiken“.
I dokumentet “Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” finns lite mera kött på benen. Där anges tre mål:
- “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
- Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
- Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.”
När det gäller mål nummer 2 kan man ana en tydlig kompromiss, där första och andra meningen motsäger varandra.
Den enda mening jag hittar där solenergi direkt omnämns finns under rubriken vattenkraft där det står “En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft.” Med solkraft menar man rimligen solel. Solvärme är tyvärr helt bortglömt i den svenska energipolitiken.
Under rubriken stöd till förnybar energi står att “Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut.”. Vattenkraft, bioenergi och vindkraft nämns, men inte solenergi. När det gäller elcertifikatsystemet anges att:
- “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
- Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
- Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
- Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.”
Åtgärderna gör att priserna för elcertifikat bör öka efter 2020 och att lönsamheten för vind och sol därmed ökar. Elcertifikatpriserna har dock gått kräftgång i år och priserna för handel 2017-2020 är idag så låga som 13,0-13,6 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling. Ett frågetecken sätts för formuleringen “optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen”. Vad kommer det att innebära? Vill man bara stödja den (singular!) elproduktion som har lägst produktionskostnad under livslängden? Eller är det en politisk formulering utan närmare eftertanke om vad det kan komma att innebära i praktiken?
Under småskalig produktion anges att “Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el.” och vi kan se fram mot nya utredningar:
“Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.”
Här finns flera saker att åtgärda, som att ta bort energiskatten på egenanvänd el och att förenkla elcertifikathanteringen, så vi hoppas på ett snabbt utredande!
Positivt är en satsning på energieffektivisering, eller rättare sagt effekteffektivisering, och att överföringskapaciteten i elnätet ska öka inom Sverige och mellan “Sverige och grannländerna”.
När det gäller forskning skriver man att “Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.” Det är bra, men det framgår inte om man också är villig att tillföra mera pengar till den energiforskningen.
Vi får också veta att energiskatten kommer att höjas: “Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten.”Det ökar lönsamheten något för de som inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el som ersätter köpt el.
I kombination med det befintliga satsningen på solceller genom investeringsstöd och skattereduktion har solcellsintresserade en positiv framtid även i Sverige. Däremot ses ingen politisk ljusning för solvärmebranschen, där politikerna bör ta ett omtag.
Det anges i rapporteringen att:
Energiskatten höjs med 4 öre per kilowattimme
ioch med det blir det väl med ens mer lönsamt att producera egen el?
om man gör av med den egenproducerade elen själv alltså
Är solvärme verkligen lönsamt?
Om du ändå måste ha en värmepump till vinterhalvåret så kan man lika gärna ha solceller och då kunna sälja ev. överskott. Solvärme går inte direkt att sälja till fjärrvärmenätet och man står bara och kokar varmvatten i varmvattensberedaren sommartid då man får ett enormt överskott.
Jag skulle säga det blir billigare med ett par extra solceller istället för dubbla system.
Att jämföra ekonomin för solceller och solvärme är som att jämföra äpplen och päron. Solvärme har inget stöd, förutom ROT-avdrag för arbetet. Solceller har investeringsstöd (eller ROT-avdrag), skattereduktion och elcertifikat. Med dessa villkor är det inte underligt att den svenska solvärmebranschen går på knäna, men detta verkar politikerna som beslutar om stöden ha svårt att förstå. Om vi siktar på 100% förnyelsebar energi vore det rimligt att även ge solvärme stöd.
Både solceller och solvärme har sina fördelar. Solvärme ger betydligt högre energiutbyte per yta än solceller och de är inte lika känsliga för skuggning som solceller. En stor fördel är dessutom att man har ett energilager i form av en ackumulatortank, där man lagrar överskottet av solvärme. Sommartid blir man därmed mer eller mindre självförsörjande på varmvatten.
Solceller är enklare att installera i ett befintligt hus och kräver inte lika stor plats (ingen ackumulatortank). Småhusägare får vanligen ett stort överskott av solel, 50% eller mer. Detta överskott kan visserligen säljas, men om det skulle säljas till det låga marknadspriset (Nord Pool spotpris) skulle det bli svårt med lönsamheten. Med skattereduktion och elcertifikat blir värdet på överskottselen ungefär densamma som den egenanvända solelen som ersätter köpt el och då kan man få lönsamhet. En osäkerhet är dock att ingen vet hur länge skattereduktionen kommer att finnas kvar. Batterilager är ännu för dyra, dessutom gör skattereduktionen att det inte finns någon ekonomiskt drivkraft för småhusägare att installera energilager.
Att “ladda” bergvärme med hetvatten från solfångarna under sommarsäsongen – använda som en sorts långlager – och sedan kunna pumpa upp/tillgodogöra sig under vinterperioden är ju en god tanke men det verkar inte ha ekonomisk bäring i praktiken om man får tro denna skribent,
http://www.energi-miljo.se/tidningen/solvarme-i-borrhal-lonsamt-ibland
Att förflytta/lagra energi från den varma årstiden till den kalla verkar vara ett svårlösligt problem, åtminstone för det enskilda hushållet som vill vara off-grid. Iallafall om det ska vara ekonomi i det hela också.