Färska elräkningar från vår nätägare Vattenfall gav lite tankar om nätavgifterna.
Från och med den 1 januari betalar vi en fast avgift på 3 675 kr/år, inklusive moms, och 29 öre/kWh för elöverföringen. Det är en rejäl höjning från 3 300 kr/år respektive 26 öre/kWh före årsskiftet. Vi har 16 A säkring.
Letade rätt på prislistan för nät på Vattenfalls hemsida. Hade stora problem med det innan jag insåg att man skulle titta på www.vattenfalleldistribution.se istället för på www.vattenfall.se. Huum…, undrans när den uppdelningen gjordes…
Vattenfall anger på hemsidan att den stora prishöjningen har gjorts “För att kunna öka investeringstakten och förbättra kvaliteten i elnäten genomför Vattenfall Eldistribution den 1 januari 2016 en höjning av elnätsavgiften med 11 procent.”. Rimligen är höjningen även en effekt av statens avkastningskrav för Vattenfall i kombination med bolagets resultat, knappt 20 miljarder i förlust för 2015 och därmed tredje året i rad med förlust.
Vi flyttade in i vårt hus i slutet av 2006. Jämfört med 1 januari 2007 är den fasta årliga avgiften idag 2,17 gånger högre och den rörliga avgiften per kWh är 49% högre, se diagrammet här nedan.
Om man varje år köper 12 670 kWh består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5 000 kWh/år, blir den fasta andelen 72% av den avgift man betalar till nätbolaget.
Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang finns inte enligt prislistan. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Annat än att kapa elkabeln förstås, men då blir det mörkt och kallt i huset…
Tidstariff
Har man tidstariff betalar man 59 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl. 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 16 öre/kWh. I prislistan skrivs att man på hemsidan kan räkna ut vilken tariff som ger lägst pris. Fast ser att man då måste veta hur mycket el man använder under höglasttid. Det står inte på vår faktura, så det får man tydligen räkna ut själv…I en hjälptext står att ”Om andelen av årsförbrukningen under höglasttid är mindre än 30 % ger tidstariffen T4 en lägre årsavgift.” I vårt fall lär vi ha klart högre andel än 30% under höglasttid eftersom vi köper så lite el under sommarhalvåret. Så vi har inget att vinna på att byta till tidstariff.
Vad är önskvärd fördelning mellan fast och rörlig avgift?
En hög fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.
Jämförelse Vattenfall i Hamburg, Tyskland
Jag tog ett godtyckligt postnummer (21035) i Hamburg i Tyskland och kunde på Vattenfalls tyska hemsida se att den fasta avgiften var 124,2 Euro/år (1170 kr/år, med 9,4 kr/Euro) om man valde “Naturstrom” (inget fossilt eller kärnkraft) och 106,2 Euro/år (1000 kr/år) om man valde “Easy strom” (56% fossilt). De rörliga priserna var 26,42 Eurocent/kWh (2,48 kr/kWh) för båda avtalstyperna. De fasta priserna är alltså betydligt lägre hos Vattenfall i Hamburg än i Sverige. Fördelningen mellan den fasta och rörliga andelen ser också helt annorlunda ut i Hamburg beroende på de lägre fasta priserna och de högre rörliga priserna per kWh. Om man köper 5 000 kWh/år blir den fasta andelen bara 9% i Hamburg.
Får kasta in en liten brasklapp för om de angivna fasta avgifterna täcker både elhandel och nätavgift. Sidorna var på tyska och det fanns ett gäng fotnoter…
Nätpriser 20070101-20160101 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.
Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.
Tack Bengt, jag har bara 2kW instal, sol-el (hårt skuggad under 4 vinter-månader) men därtill ca 6 kvm solvärme med en bra soltank. Jag har en 2vån direktelvilla från början av 1970 talet, delkonverterad ca år 2000 med ett antal vattenradiatorer (4 st) + lite golvvärme. Radiatorvärmen kan växelvis öppnas till över (sovrum) och/eller nedre rum o kök. (dagtid). Mitt nätbolag har en tarifftaxa, 8 öre/kWh låg-last fem vintermånader (22oo-06oo). Hög-last kostar 40öre/kWh.
Normala vinterdygn laddar jag soltanken till ca 80gr (500liter) då klarar jag både uppvärmning och varmvatten på det fram till kl 22oo. Soliga men KALLA vår/höstdygn har jag LÄGRE el användning än molniga men varmare dagar…
Jag har på senare år börjat räkna medeleffekt (kW) användning istf kWh under dag resp natt. Vintertid ligger natt effekten kring 2,5-3,5kW dagtid runt 1,5 kW.
Nattsänkning får jag genom att köra Cp via ett tidur oftare ju kallare natten för-väntas blir. Intressant är att se hur bra ett direktelement arbetar ihop med en vattenradiator (toa uppe). Elelementers termostart känner av när rummet värms av solvärme, direkt ut på vattensystemet (förbi tanken) då solvärmen har lägre temperatur än tanktemperaturen. Tråkigt nog har jag (sitter i styrelsen) inte förmått nätbolaget ändra till taxaskifte till 07oo och 19oo som andra (mer förutseende) nätbolag har gjort. Till detta köper jag el via spott då den vanligtvis är mycket billigare just när jag behöver köpa mest. Förhoppningsvis drar taxorna iväg mot lägre fasta och högre rörliga avgifter, -det kan nätbolagen också tjäna på hoppas EXergi-Nisse i Ronneby på…
Det var dyrt. Även överföringsavgiften tycker jag, vi betalar 20 öre/kWh. Men med en hög överföringsavgift ökar ju motivationen till solcellsinstallationer privat, om man nu skall se nåt positivt i det.
Vore kul om det fanns n jämförelse på detta någonstans , alltså alla nätägares överföringsavgiften samt fasta avgifter
Jämtkraft 3500kr fast 12,8öre rörlig.
Tillägg 16 ampere säkring.
Hej, jag har hört att vi är på väg emot ett annat system för nätavgifter. Avgiften ska baseras på effektuttaget för alla. Högsta timmen styr avgiften. Låga fasta kostnader i övrigt. Har du hört något om det?
Effektavgifter har tillämpats dörr många fjärrvärme kunder under en längre tid. En effektavgift skulle gynna oss med relativt blygsamma effektuttag ☺
Ellevio tidigare fortum som jag har tar 2640 kr inkl moms i fast avgift 16A och en överföringsavgift på 38,11 öre inkl moms.
De har höjt avgifterna 2 gånger det senaste året.
Effekttariffer hos nätägaren har diskuterats länge. Se inlägget “Införande av effekttariff ett steg i fel riktning för solelproducenter” från 2010-12-28.
Förutom Sollentuna Energi som nämns i det inlägget har exempelvis Sala-Heby Energi effekttariff. Det är dock inte en renodlad effekttariff hos någon av dessa två nätägare, eftersom man fortfarande har en årlig fast avgift. Sala-Heby Energi kallar det effektpris:
“Effektpris innebär att man under vardagar 07:00-19:00 tittar på de fem högsta effektvärdena/månad (effektvärdena kan uppstå samma dag eller vara utspridda på olika dagar, beroende på uttagsmönster) och gör ett medelvärde av dessa. Detta medelvärde multipliceras sedan med kostnaden/kW. (Samtliga priser är inkl. moms)”.
För 16 A säkring har man hos Sala-Heby Energy dels en fast årlig avgift på 910 kr/år och en överföringsavgift på 98,5 kr/kW under april-oktober respektive 40 kr/kW under november-mars. Märkligt att effektpriset är högre sommartid, men det är så jag tolkar texten på deras hemsida. Jag tror att det är en felskrivning.
Sollentuna Energi tar 95 kr/kW under vardagar 07-19 under november-mars respektive 47,50 kr/kW under samma tider april-oktober, vilket är en mera logisk prissättning. “Effektavgiften grundas på de tre timmar under vardagar mellan kl. 07-19 som har det högsta effektuttaget. Dessa timvärden bildar ett medelvärde som ligger till grund för den effekt som du debiteras”. Sollentuna Energi har en fast årlig avgift på 1 500 kr för 16 A säkring.
För solelproducenter i småhus blir införande av effekttariffer för nätavgiften ett steg i fel riktning. Man kan visserligen sänka sitt behov av köpt el men det högsta effektbehovet kommer inte att minska märkbart eftersom det vanligen är kvällstid då man inte har någon eller obetydlig solelproduktion. Därför kommer inte en solcellsägare i småhus att få lägre nätkostnader om man har effekttariffer.
Vi har Vattenfall som nätägare och från och med 1 januari är den rörliga delen av nätavgiften 29 öre/kWh, som vi sparar in när vi ersätter köpt el med egen solel. Om vi bott i Sala-Heby Energis nätområde några mil norr om Västerås skulle vi inte sparat någonting på nätavgiften med vår solelproduktion…
För att få insikter i mitt jobb har jag under lång tid har jag läst Bengts Villablogg. Detta eftersom den är saklig och seriöst undersökande i relevanta frågor från många kunniga skribenter. När nu branschutvecklingen när det gäller rörliga och fasta nätavgifter diskuteras ser jag skäl att även göra ett inlägg på forumet. Jag jobbar på i ett av landets 160 nätföretag och har även medverkat i branschföreningens utredningar i dialog med kundföreträdare och Energimarknadsinspektionen, som reglerar och prisövervakar nätavgifterna.
Det är riktigt att effektavgifter diskuterats länge. Eller tillämpats länge då högspänningsanläggningar ju haft effektabonnemang sedan 30-40 år tillbaka. Därefter även tillämpats för lågspännings-anläggningar, idag ända ner till 80 ampere hos de flesta nätföretag. Skälet till denna utveckling är att det är det mest korrekta och rättvisa sättet att fördela kostnaderna i nätverksamheten, som till största del består av kapacitetskostnader.
För kunder med anläggningar 16-63 Ampere har dessa kostnader sedan 50 år tillbaka främst fördelats per säkringsklass eftersom timmätning tidigare inte setts som samhällsekonomiskt motiverat. Säkringsabonnemang har nackdelen att huvudsäkring oftast inte valts av kunden utan är vald av installatören för att skydda anläggningen rent elektriskt. Men huvudsäkringen speglar tyvärr inte alla kunders användning av nätet. Ett abonnemang per säkringsklass är ett trubbigt mått för att debitera kapaciteten och ger inte en påverkbar nätkostnad. I takt med att den reglerbara kraften minskar och väderberoende kraft ökar krävs en högre efterfrågeflexibilitet. Därför har ellagens krav på utformningen av nätabonnemangen ökat med det långsiktiga syftet att göra elkonsumenterna mer aktiva.
Ett sätt för nätbolagen att tillmötesgå dessa omvärlds- och marknadskrav är att reducera nuvarande årliga fasta avgift till en mindre del som inte är kapacitetsberoende (mätning, fakturering, etc) och omvandla den effektberoende delen av abonnemangsavgiften per år till en uttagsavgift varje månad. Detta är alltså en påbörjad utveckling mot mer påverkbara nätagifter, eller om man så vill, en större andel rörlig nätavgift. Mätreformen och den tekniska utvecklingen med fjärravlästa mätare möjliggör nu timvärden och effektdebitering för allt fler kunder.
När det sker i varje nätföretag kan variera beroende interna beslut och förutsättningar men det kommer alltså över tid vara fler än de sex nätföretag som idag tillämpar effektabonnemang 16-63 A. Detta görs inte för att gynna eller missgynna någon kundgrupp, det är tvärtom så att nätabonnemangen ska utformas på saklig grund och vara icke-diskriminerande. Förändringen görs i syfte att fler kunder ska betala för det man använder – inte för det man skulle kunna använda beroende på installatörens val av huvudsäkring. En mer tidsenlig och marknadsanpassad utformning.
Med denna information hoppas jag kunnat bidra med information som ger en bild av de framtida förutsättningarna som elanvändare och elproducent.
Tack för info!
Folk i allmänhet har lite svårt att förstå sig på vad energi och 1 kWh är. När det gäller effekt och 1 kW är det nog tyvärr än svårare för en kund att förstå i vilken mån de har möjlighet att påverka sina nätkostnader, då det endast är ett fåtal timmar under en månad som blir avgörande. Åtminstone är så fallet hos Sala-Heby Energi och Sollentuna Energi som har effekttaxor, där endast 3-5 timmar under månaden bestämmer priset för kunden.
Tyvärr innebär effekttaxor även en konflikt. Regeringen har satt som vision att vi ska sikta mot 100% förnyelsebar energi i Sverige. Regeringen har genom diverse stödåtgärder visat att man även vill ha med små elproducenter på tåget, exempelvis solcellsproducenter i småhus. Om nätägarna inför effekttariffer istället för energitariffer kommer det tyvärr att leda till sämre förutsättningar för en solelproducent eftersom i realiteten kommer solcellsanläggningen inte att leda till lägre högsta effekter. Timmarna med högsta effekter kommer att bli under mulna dagar eller sent på kvällen då man inte har låg eller ingen solelproduktion, där det beror på vilka tider man sätter som mätintervall påverkar vilket av dessa två fall som bestämmer effekttaxan. För vår del skulle det i dagsläget bli 29 öre/kWh i lägre värde för den egenanvända solelen.
Energieffektivisering är också viktig för att vi ska kunna nå visionen 100% förnyelsebar energi. Med effekttaxor finns väl risken att det bara blir en omfördelning av energianvändningen och ingen effektivisering, men det borde det väl finns praktiska erfarenheter av hos de nätbolag som haft effekttaxa ett tag?
Tack för snabb och bra återkoppling Bengt. Detta är en fråga med många dimensioner och mitt inlägg var inte heltäckande. Det som bl a inte framgick var att en effektavgift inte är tänkt att ersätta energiavgiften. Den energibaserade överföringsavgiften per kWh finns det alltjämt saklig grund att ha. Därför drar du kanske fel slutsats om målkonflikter och då blir beräkningarna inte rätt men då är det i så fall mitt fel… låt mig förtydliga.
Sedan länge har det både på EU- och nationell nivå eftersom det leder till en fortsatt stum efterfrågan. Samtidigt är alla medvetna om att nätägarna har till största del fasta kostnader och tariffutformningen ska göras så att kostnaderna ska avspeglas i avgifterna. Om man trots detta tar bort den “fasta avgiften” i dagens säkringsabonnemang återstår bara en energiavgift. Men all debitering av varor och tjänster bör utgå från vad man säljer. Utgångspunkten är därför att elhandlarna erbjuder energi och nätägarna en kapacitet i näten. I det första fallet är kWh debiteringsenheten och i det andra fallet är det Watt, kW eller Ampere.
Att helt övergå till energidebitering har varken bedömts vara logisk utifrån vilken kundnytta man betalar för, eller styra rätt mot investeringar och kostnadsutvecklingen. Därmed gagnar det varken nätbolagen eller nätkunderna.
I det uppdrag EI fick av Näringsdepartementet skulle de tillsammans med fem kundföreträdare och fem nätbolag utreda hur tariffutformningen kan stödja: 1) Ökad energieffektivisering, 2) Ökad elanvändning i fordonssektorn och 3) Ökad andel förnybar el.
Det vi gemensamt kom fram till var att nätbolagen kan bidra med är att göra nätkostnaden mer påverkbar och därmed göra fler kunder medvetna och aktiva. Att bryta ut kapacitetskostnaden och debitera den efter varje månads uttag i stället för 1/12-del varje månad oavsett kundens beteende är det som nätägarna kan bidra med för ökad energieffektivisering.
För att – genom tariffutformningen – få mer elfordon och mer förnybar el krävs däremot en förändring av El-lagen, där kraven är objektiv tariffutformning med icke diskriminerande villkor. Att med tariffutformningen gynna en typ av elanvändning eller en typ av elproduktion är alltså inte förenligt med El-lagen. Att ändra El-lagen i detta syfte, skapa subjektiva i stället för objektiva nättariffer, ville varken Ei eller Näringsdepartementet. Däremot gjordes en skärpning i El-lagen genom tillägget att nättariffen ska styra mot “ett effektivare utnyttjande av elnäten”. Med detta sätter man tryck på oss nätägare att ersätta de 50 år gamla säkringsabonnemangen med något mer tidsenligt och marknadsanpassat inför den energiomställning vi står inför.
Gör vi det rätt så åstadkommer vi både en energieffektivisering och en effektoptimering. Men det förutsätter givetvis en begriplig kund- och marknadskommunikation, vilket historiskt kanske inte varit elbolagens paradgren – men något som vi måste lyckas med inom de närmaste åren. Då är bland annat en proaktiv och konstruktiv dialog med olika kundföreträdare och andra intressenter mycket viktigt. Återkommer på annat sätt om detta, hej så länge 🙂
Det försvann några ord i andra stycket: Sedan länge har det både på EU- och nationell nivå “funnits invändningar mot fasta avgifter”…
Ellevio som tagit över Fortums nät tar för oss på västkusten med moms 4272 kr/år i fast avgift och 22,75 öre/kWh lågpris eller 54,50 resp 8,40 öre/kWh tidspris med samma tidsintervall som Vattenfall.
Jag bor oxå på västkusten med ellevio. Såg dock att mina avgifter/priser gäller om man har en förbrukning på under 10000kwh/år. Alltså en lägre årsförbrukning ger en högre andel rörlig avgift. Med min årsförbrukning på 6000kwh så betalar jag totalt 4926 kr till nätleverantören Ellevio. (Sedan tillkommer ju elhandeln, där jag har vattenfall)
Som du själv skrev i ditt inlägg, varför inte ha enbart rörliga nätavgifter. Det borde inte vara några som helst svårigheter att räkna fram ett rörligt pris som ger Vattenfall samma intäkt med rörligt pris. Att ha höga fasta avgifter minskar incitamenten till att minska sin egen energiförbrukning och att producera egen el.
Hej Bengt!
Att ha en elnätsavgift som baseras på en väsentlig andel fast avgift och en mindre andel rörlig. Som du visar i din graf så varierar fördelningen i fast och rörlig avgift beroende på hur mycket kapacitet kunden behöver i sin elleverans och hur mycket el som används. Den relativt höga fasta avgiften är rimlig eftersom vi har samma kostnader för underhåll och utbyggnad av elnät oavsett hur mycket eller lite kunden förbrukar, man betalar för sin plats i nätet helt enkelt precis som man gör med andra infrastruktur-/abonnemangstjänster som fast telefoni och bredband.
När det gäller egenproducerad solel så ger Vattenfall Eldistribution ersättning för varje kWh som matas in på nätet. Ersättningen i södra Sverige ligger för närvarande på 6,25 öre inklusive moms/kWh.
Vi ser ständigt över vår prissättning för att säkerställa att den på ett korrekt sätt speglar kundgruppernas faktiska kostnader i vårt nät. Vår prissättning kontrolleras av Energimarknadsinspektionen.
Hälsningar Vattenfall Eldistribution AB
Bra att ni nämnde ersättningen från nätbolaget för den överskottsel vi matar in till nätet. Vi får 5 öre/kWh från Vattenfall Eldistribution AB. Ingen moms betalas ut till oss. Det spelar egentligen ingen roll för vår del, men jag undrar hur det kommer sig?
Hej Bengt, ja om du är momsregistrerad har du rätt att få momsen på 1,25 öre/kWh utbetald från oss. Vi ser till att korrigera detta så att du framöver får ersättningen inklusive moms. Om du vill ha retroaktiv utbetalning på tidigare moms ber vi dig återkomma med underlag som visar när ni momsregistrerade er produktion. Vår kundservice kontaktar dig om detta. Anledningen till att vi inte gjort det tidigare är att vi behöver få information om att kund är momsregistrerad så att vi kan lägga på momsen. Vi håller på att se över processen gällande nätersättning för inmatad el för momsregistrerade producenter.
Hälsningar Frida, Vattenfall Eldistribution AB
Tack för info!
När jag ringde till Vattenfalls kundtjänst 27 november ifjol och frågade om en anmälan behövdes för att få skattereduktionen fick jag veta att ni hade mitt momsregistreringsnummer, så det bör finnas hos er. Har varit momsregistrerad många år, då jag har en enskild firma. Även om solcellsanläggningen är privat och inte har något med den enskilda firman att göra tycker Skatteverket att jag ska göra momsredovisningen för solcellsanläggningen på samma momsredovisning som för den enskilda firman.
Att den fasta avgiften speglar vad det kostar att driva elnätet tror jag inte så mycket på,för då borde nätavgiften vara billigare där det finns många abonnenter per ledning. Alltså billigare söderut dyrare norrut.
Där fick du till det 🙂
Klart som korvspad att priserna inte återspeglar verkligen. Elnätet borde förstatligas och priserna sänkas generellt, alla borde ha samma rättigheter och möjligheter till ett lika lågt nätpris. Alla borde få åtnjuta samma låga pris oavsett vad man bor i landet. Jag är ingen kommunist, men rovdriften på pengar och vinster drivs på av alla direktörer som vill ha ännu mer i vinst och ännu högre ersättningar. Någon gräns för orättvisor måste det väl ändå finnas och sunt förnuft!?