Den 27 november kördes vår utbyggda solcellsanläggning igång. Kraftpojkarna gjorde installationen den 26-27 november. Därefter tog det en vecka, till i fredags morse, innan jag fick helt ordning på loggningen. Återstår installation av en elmätare och lite justeringar av elinstallationen i vår groventré.
Moduler
Fem nya moduler installerades och vi har nu totalt 19 moduler. Tre av de nya är från kinesiska ECSOLAR och två från amerikanska Sun Power. Effekten höjdes till 4,794 kW från tidigare 3,36 kW. Tabellen här nedan visar vilka moduler vi har och deras prestanda.
När vi lät installera vår solcellsanläggning 2010 försökte vi få tag i moduler från Sun Power, men det gick inte då. Sun Power är modulernas Rolls Royce, med världens högsta verkningsgrad för kommersiella moduler som används vid husinstallationer och i solcellsparker. Sun Power har i E21-serien moduler med 21,5% modulverkningsgrad. Två av våra nya moduler är från E20-serien och de uppges ha 20,4% modulverkningsgrad som uppmätt medelvärde i produktionen enligt databladet. Räknar man ut verkningsgraden med hjälp av märkeffekt och yta blir den 20,1% och det är denna verkningsgrad som bör jämföras med de övrigas. Ja, vi sprängde 20%-vallen! En av modulerna från Sun Power sitter på ett västvänt tak och en på ett östvänt tak. De övriga modulerna sitter på sydvända tak (knappt 10° mot öster).
Intressant är att Sun Power också har en bättre effektgaranti än standardmoduler. Efter 5 år garanterar de minst 95% och efter 25 år minst 87% av märkeffekten medan standardmoduler garanterar minst 80% av den märkeffekten efter 25 år. Se Figur 1 nedan som visar hur Sun Power presenterar detta och det ser ut att vara en övertygande stor skillnad mot standardmoduler. Men kom ihåg att bara för att det finns dessa effektgarantier betyder det inte att moduler strikt följer de kurvor som Sun Power ritat in i sina diagram. De få undersökningar som publicerats av solcellsmoduler som varit under drift i lång tid i Sverige tyder på att degraderingen är betydligt lägre än effektgarantiernas värden. Det kallare klimatet i Sverige är till förmån för solcellsmodulernas åldring.
Figur 1. Effektgaranti för moduler från Sun Power i jämförelse med de 15 största modultillverkarna. Källa: Datablad SunPower E-series Residential Solar Panels / E20-327.
För rymdtillämpningar och i koncentrerade solcellsystem används multiskiktsolceller med högre verkningsgrad, men de kostar så mycket mer att de inte används annars.
Värt att notera är de Sanyo (nu Panasonic) HIT-moduler med 17,3% verkningsgrad vi köpte 2010 står sig väl i konkurrensen idag. Standardmoduler idag ligger runt 16% verkningsgrad. Våra tre nya moduler från ECSOLAR har 16% verkningsgrad.
När ABB Corporate Research i Västerås byggde en solcellsanläggning 2005 användes moduler med 11,9% verkningsgrad. På tio år har modulverkningsgraden för standardmoduler ökat med ca 4%, vilket gör en ökning med i genomsnitt 0,4% per år och i relativa tal är modulverkningsgraden idag drygt 30% högre än 2005 för kommersiella moduler i massproduktion. Det tycker jag är en väldigt bra förbättring! Och en faktor som vanligen glöms bort när man pratar om varför solcellssystem har blivit så mycket billigare under senaste decenniet.
Media undrar ibland när tekniksprånget kommer för solceller. Tror inte att de tänkt på en förbättring av verkningsgraden på drygt 30% på bara tio år borde kallas ett tekniksprång. Har svårt att tro att någon ny teknik kommer att ge ett större tekniksprång än så för kommersiella solcellsmoduler i storskalig produktion under det kommande decenniet. Det är en sak att visa något i ett forskningslab på någon-några cm2 stor yta och en annan sak att lyckas ta ett forskningsresultat till en konkurrensmässig kommersiell produkt i massproduktion. Det tar lång tid som kräver uthållighet och kräver mycket pengar samt att man lyckas med en uppskalning till tillräckligt låg tillverkningskostnad.
Tabell 1. Data för våra solcellsmoduler. När det gäller tolerans på märkeffekten hade de två modulerna från Sun Power två olika angivelser, därför anges två värden i tabellen. Verkningsgraden 20,4% för modulerna från Sun Power anges vara uppmätt medelvärde i produktionen enligt databladet. Räknar man ut verkningsgraden med hjälp av märkeffekt och yta blir den 20,1% och det är den som bör jämföras med de andra modulernas verkningsgrad.
| Modulbeteckning | Sanyo HIT-240HDE4 | Sun Power SPR-E20-327 | ECSolar 260M60 | Summa |
| Celltyp | Si HIT | Si mono | Si mono | |
| Driftstart | 2010-10-28 | 2015-11-27 | 2015-11-27 | |
| Antal moduler | 14 | 2 | 3 | 19 |
| Märkeffekt per modul (W) | 240 | 327 | 260 | |
| Summa märkeffekt per modultyp (W) | 3 360 | 654 | 780 | 4 794 |
| Yta per modul (m2) | 1,39 | 1,63 | 1,63 | |
| Summa modulyta (m2) | 19,4 | 3,3 | 4,9 | 27,5 |
| Modulverkningsgrad | 17,3% | 20,1% (20,4%) |
16,0% | |
| Tolerans märkeffekt | -5% / +10% | -3% / +5% -0%/ +5% |
+0% / +3% | |
| Temperaturkoefficient effekt (%/°C) | -0,30 | -0,38 | -0,40 | |
| Effektgaranti moduler | Minst 80% efter 20 år | Minst 95% efter 5 år, därefter högst -0,4%/år till 25 år => 87% efter 25 år | Minst 90% efter 12 år Minst 80% efter 25 år |
Effektoptimerare
Varje modul har en effektoptimerare (“power optimizer”) av modell P300 från Solar Edge, förutom de två modulerna från Sun Power som har modellen P500, som klarar upp till 500 W. De är av typen som man monterar i efterhand eftersom de även monterades på våra gamla moduler. Numera är effektoptimerarna vanligen inbyggda i modulen, som en ersättning för kopplingsboxen på modulens baksida.
Varje effektoptimerare har en MPPT (Maximum Power Point Tracker) och en DC-DC omvandlare som gör att man kan få högsta möjliga effekt ur en modul under rådande förhållanden genom att justera spänning och ström på modulerna i en sträng. Effektoptimeraren ger DC ut, till skillnad mot en modulväxelriktare som ger AC ut.
Alla 19 moduler sitter i en sträng. När man har effektoptimerare på varje modul kan man ha moduler i olika väderstreck, med olika lutningar och med olika moduler i en sträng. Vi har nu tre olika moduler och tre olika väderstreck. Med vanliga växelriktare ska man inte göra sådana blandningar i en sträng eftersom man då sänker produktionen i hela strängen.
För 3-fasanslutningar behövs minst 16 moduler i serie med den effektoptimerare vi har, för att man ska komma upp i tillräcklig DC-spänning till växelriktaren. Vid 1-fasanslutning räcker det med minst 8 moduler i serie. En erfarenhet från utvärderingen av systemen i MW-parken är att man gärna kan ha lite fler moduler än det minsta antalet i serie för att ha lite marginal.
Verkningsgraden för optimerarna är 98,8% (viktad, max är 99,5%). Man förlorar alltså 1,2% av energin i effektoptimerarna.
Fördelar med effektoptimerare är
- Man blir mindre känslig för variationer i solinstrålning på en solcellsanläggning på grund av att den är delvis skuggad (träd, grannhus, takkupor, installationer på taket, flaggstänger, …), snötäckt eller nedsmutsad (löv, fågelspillning,…). Om en modul skuggas minskar produktionen i en sträng av seriekopplade moduler teoretiskt mindre om man har effektoptimerare än om man har en sträng utan optimerare. Detta ger en ökad solelproduktionen om effektoptimerarna gör att man kan öka produktionen med mer 1,2% (= förlust i effektoptimerarna).
Det ska bli intressant att se vilken verkan detta får i praktiken eftersom vi har skuggning morgon-förmiddag och kväll från omgivande träd. - På motsvarande sätt som ovan blir man mindre känslig för variationer i prestanda mellan olika modulerna, “mismatch”-förlusterna minskar. Dels har modulerna redan från start lite olika prestanda (spridning inom en given tolerans), dels kan modulerna degraderas i olika takt i en sträng vilket kan göra att denna “mismatch” kan förstärkas med tiden.
- Flexibel installation. Väderstreck, lutningar och modultyper kan blandas. Strängar med olika längd kan också blandas.
- Loggning på varje modul. Detta är en bra sak som jag gillar. Vem som helst kan enkelt upptäcka om en modul producerar mindre än vad den borde eftersom man får en överskådlig presentation av vad varje modul producerar. Det blir då lätt att se om något moduls produktion avviker från de andra. Man ser också direkt vilken modul som underpresterar.
Om man har någon form av strängmätning och man upptäcker att det verkar vara fel på en modul i en sträng, då vet man bara att någon av modulerna har ett fel. Man måste göra mätningar på varje enskild modul för att se vilken av modulerna som är felaktig. Det är rätt omständligt och inget som vem som helst kan göra själv. - Stänger man av växelriktaren ger varje modul bara 1 V DC. Det är en ofarlig spänning, även när modulerna är seriekopplade. I vårt fall blir strängspänningen 19 V när växelriktaren inte är i drift eftersom vi har 19 moduler. Det gör att elarbeten och bekämpning av bränder i byggnader med solceller blir säkrare.
En mätning av strängspänningen visar också om man kopplat in alla modulerna korrekt. Om man misslyckats med någon inkoppling ser man det genom en enkel mätning av strängspänningen. Om vi exempelvis fått 18 V istället för 19 V hade det betytt att en modul inte varit inkopplad i strängen.
I en installation med moduler utan effektoptimerare kan strängspänningen vara flera hundra volt, även när växelriktaren inte är i drift, och det ger en viss risk vid arbeten under installationen och vid service.
Nackdelar med effektoptimerare är
- Investeringskostnaden ökar, som ska vägas mot fördelarna enligt ovan.
- Antalet komponenter ökar i systemet. Risken för komponentfel ökar därmed. Å andra sidan ger fel på en effektoptimerare att vi bara skulle tappa produktionen från en modul och inte från alla moduler om vi haft en traditionell växelriktare som felat. Solar Edge ger 25 års garanti på effektoptimerarna.
Växelriktare
Den nya 3-fas växelriktaren från Solar Edge är av modell SE5K med 5 kW toppeffekt. Den har en verkningsgrad på 97,3% (viktad Euro). Vi hade tidigare en 1-fas växelriktare av modell Sunny Boy 3000TL från SMA med 96,3% Euro-verkningsgrad. Vår nya växelriktare är något överdimensionerad med tanke på att den installerade moduleffekten är 4,794 kW. Vanligen väljer man en växelriktare som har lägre effekt än den installerade moduleffekten.
Med en 3-fas växelriktare kan vi använda solel på alla tre faserna i vårt hus och inmatat överskott till nätet sker på alla tre faserna. Det bör glädja vår nätägare Vattenfall eftersom vi tidigare bara matade in överskott på en fas.
Inspänningen till växelriktaren ligger konstant på 750 V, utom vid låg solinstrålning (en kortare stund på morgon och kväll vanligen) då optimerarna inte klarar av att få upp strängspänningen till 750 V.
Växelriktaren har två fläktar för kylning om den blir för varm. Kan kanske bli aktuellt till sommaren eftersom vår groventré blir varm. Vi har en 750 l ackumulatortanken där och när solfångarna för varmvatten går för fullt blir det varmare i groventrén än i resten av huset. Fläktar vill man helst inte ha. De är en svag punkt och risken är att de falerar så småningom. Vid varje uppstart av växelriktaren görs en kontroll av fläktarnas funktion så jag antar att man får ett felmeddelande om en fläkt slutar att fungera. Solar Edge har en ny växelriktarmodell på gång utan fläktar, men den fanns visst bara för 1-fas växelriktare för närvarande.
Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 i Sverige kräver idag att man har brytare med lastfrånskiljaregenskaper på både DC- och AC-sidan av växelriktaren. Se info i foruminlägget DC-brytare. Brytaren i Solar Edge växelriktare är godkänd internationellt att användas som DC-brytare. Man slipper därför installera en separat DC-brytare.
Elmätare
En separat ABB-elmätare används för att mäta solelproduktion, för att kontrollera hur noggranna värden växelriktaren ger. Den gamla elmätaren var 1-fas visade det sig, så den behöver bytas ut. En ny är beställd.
Vi mäter även inkommande och utgående el i huset med hjälp av tre strömtransformatorer, en per fas, från WattNode. Gäller att vända strömtransformatorerna rätt, de vändes fel till en början och då blev de uppmätta värdena för inkommande och utgående el i huset omkastade… De är kopplade till loggningen. Vi kan bara mäta den el som går in och ut ur huset. Den el som går till garaget kunde vi inte få med i denna mätning, då hade hela elcentralen behövt byggas om. Via elmätningarna kommer vi att kunna få en grafisk presentation av
- köpt el till huset
- inmatat överskott av solel till nätet eller garaget
- producerad solel – mätvärden från växelriktare. Vi mäter även med en separat egen elmätare men data från den går inte (?) att ta in i loggningssystemet
- el som huset använder – beräknas som köpt el + producerad solel – överskott av solel som matas in till nätet
- egenanvänd solel i huset – beräknas som producerad solel – överskott av solel som matas in till nätet eller garaget
Vi har dessutom elmätare
- i garaget – vår egen elmätare
- i anslutningspunkten, som mäter köpt el till hus + garage och överskott av solel som matas in till nätet – Vattenfalls elmätare
Mätning av solinstrålning och solcelltemperatur
En sensorbox av modell Si-01TC-T från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH används för mätning av global solinstrålning och solcelltemperatur. Den har en referenssolcell av monokristallint kisel och en temperatursensor som är laminerad på baksidan av referenssolcellen. Det ger en mycket robustare lösning än att ha en lös temperatursensor som limmas på baksidan av en solcellsmodul. Det är också en fördel med en referenssolcell av kristallint kisel. Vår gamla referenssolcell av amorft kisel från SMA har visats vara för instabil enligt arbeten i IEA PVPS Task 13.
En limmad temperatursensor på baksidan av en solcellsmodul lär ha stor sannolikhet att lossna förr eller senare, det hade vår gamla redan gjort två gånger under de fem år den användes. Det gäller också att sätta en sådan sensor mitt på en modul och mitt för en solcell, enligt råden i IEA PVPS Task 13. Om man inte tänker sig för kan en limmad temperatursensor hamna mellan solceller i modulen och då blir celltemperaturmätningen felaktig.
Genom att mäta den globala solinstrålning i modulplanet kan man få en uppfattning om hur effektiv en solcellsanläggning är.
Loggning
Data samlas in av en nätverksnod (“gateway”) som agerar som “master” och som skickar data till Solar Edge server för lagring. Nätverksnoden är ansluten till Internet via en router. Växelriktaren är via RS485 kopplad som “slave” till nätverksnoden. Sensorboxen för solsinstrålning och solcelltemperatur är också kopplad till denna nätverksnod, liksom även strömmätningen med strömtransformatorer på den inkommande och utgående elen i huset.
Det var trixigt att få ordning på kopplingarna (mellan växelriktare – nätverksnod – elmätning) och på inställningarna i växelriktaren och i nätverksnoden. Det blev många konsultationerna av Kraftpojkarna. Elmätningen och nätverksnoden är rätt nya produkter även för dem, så de lärde sig väl en del också. Skrev även till Solar Edge support. Deras respons var snabb, mail besvarades samma dag. När allt verkade OK och data fortfarande visades felaktigt i webbportalen blev jag tvungen att ringa Solar Edge support i Tyskland. Den jag pratade med fann då inom en kort stund att programvaran i nätverksnoden behövde uppdateras. Han fixade det via webben och 20-30 minuter senare var allt frid och fröjd! Det var ett fel som var omöjligt att genomskåda för mig eftersom det inte stod i någon instruktion vilken version av programvara som krävdes i nätverksnoden.
Webbportal
Produktionsdata presenteras i den webbportal som Solar Edge har. Välj “Montoring Portal Log-In” upptill på sidan och välj “Public Sites” längst ner på inloggningssidan. Om man söker på “Sweden” hittar man nu 72 svenska solcellsanläggningar som visar sina data publikt.
Vår solcellsanläggning heter Geddeholm 73. Stavningen borde vara Gäddeholm, men åäö gillades inte i portalen. Borde kanske döpas om till Geddeholm PV* research center, :-). Uuumm var Marias kommentar.
*PV = Photovoltaics = Solceller
Figur 2. Vår solcellsanläggning. På kökstaket till vänster syns de tre nya modulerna från ECSolar. De två modulerna från Sun Power på taken mot väster och öster syns inte i denna bild. Längst upp till vänster sitter 10m2 solfångare, installerade 2006. 2 december 2015.
Figur 3. Östvänt tak med en modul från Sun Power. På motsatt sida sitter en likadan modul mot väster. 2015-02-02.
Hej
Grattis till din utökade anläggning.
Sunpower och BenQ SunForte är likadana paneler med samma ägare AUO.
BenQ SunForte är dock betydligt billigare.
Hälsningar
Calle Camp
Intressant om Sun Power och BenQ, men stämmer det du skriver om att AUO äger Sun Power?
På hemsidan för AUO SunPower under “About us” står att “AUSP is a joint venture between two multinational organization, AUO Optronics Corp. from Taiwan; leader in TFT LCD industry and SunPower Corporation from U.S.; leader in Photo Voltaic industry.” Ett “joint venture” betyder inte att AUO SunPower äger Sun Power.
AUO SunPower verkar vara “enbart” celltillverkare att döma av deras produktinformation.
På hemsidan för BenQ Solar , som tillverkar moduler (SunForte), står att “BenQ Solar, a division of AU Optronics” och att “BenQ Solar is launched by AUO in 2012”.
Du kan ha rätt, jag läste om detta för ett par år sedan men hittar det inte idag.
Minnet är inte alltid det bästa
Så här skriver AUO
http://auo.com/?sn=135&lang=en-US
Står samarbete med Sun Power där:
“AUO adopts the high quality materials from leading Japanese polysilicon provider M.Setek and AUO Crystal, and collaborates with solar cell leader SunPower to establish a vertically integrated solar value chain. This high efficiency value chain extends from polysilicon, ingots, wafers, solar cells to PV modules… Since 2012, AUO’s solar business has been adopting “BenQ Solar” as its brand name…”
Verkar inte gå någon nöd på dem… “AU Optronics Corp. Reports Net Profit of NT$3.38 billion for Third Quarter 2015 (2015.10.27)” = 1 miljard SEK i nettovinst och omsättning 26 miljarder SEK under tredje kvartalet 2015.
Jo, celltillverkaren är Maxeon
Maxeon(R) verkar vara varumärket för Sun Powers solceller.
Tack för ett intressant inlägg!
Hade även varit intressant att koppla den prestanda du presenterar till kostnader för desamma.
Har du möjlighet att ge en indikation på priser för panelen (och systemet?), kollade på kraftpojkarnas hemsida men hittade inga priser och registreringen var för återförsäljare.
Mvh Marcus
Som överväger en 10-15kW anläggning inom tre år.
Se Vad kostar solceller – uppdatering 20150309 för systempriser från elbolagen. Det ger en indikation. Det finns förstås många fler som säljer solcellssystem, se Leverantörer, så det kan löna sig att be om offerter från några olika. Borde uppdatera diagrammet i inlägget för att se om det hänt något med priserna sedan i våras.
Grattis till mer grön el!
Anledningen till att jag kikade in hos dig idag är för att höra lite med experterna hur vanligt det är att leverantörerna ljuger/missvisar i sina datablad.
Anledningen till frågan är följande:
Satt och kikade lite på ett datablad hos en större tillverkare av solpaneler.
I databladet står det att panelen har en max uteffekt på 260W.
Det står också att effektiviteten är på 15,98% och att panelen innehåller 60st celler (156mm x 156mm).
Bara på skoj så satte jag mig ner och räknade på hur mycket en (1) cell skulle producera (vid 15,98% effektivitet) och resultatet är: ca. 3,89W
Gångrar man det med 60 så får man en total effekt på 234W, alltså inte de 260W som står i databladet.
Räke-missen i databladet (om det nu är någon miss) är att man har utgått från storleken på solpanelen när man räknat fram den totala effekten.
(storleken på panelen är 1640×992)
Gjorde samma typ av uträkning på dina 20,1% celler men där stämmer databladet till 100%.
Är det vanligt att tillverkare gör såna här “glädje-datablad” för att snygga till siffrorna?
Övrigt:
Så här har jag räknat:
För att få fram hur mycket en 156mm solcell kan producera så utgår jag från STC (som alla andra), dvs 1000W/m2
Om en 156mm solcell skulle leverera 100% så blir det 24,39W
24,39 x 0,1598 = 3,898W (15,98% effektivitet)
3,898 x 60 = 233,88W (234W för hela panelen på 60st celler)
Du blandar ihop modulverkningsgrad och cellverkningsgrad. Verkningsgraden för de enskilda solcellerna är alltid högre än för modulen. I databladen kan man ibland se solcellernas verkningsgrad, men långt ifrån alltid anges den. Det viktiga för användaren är vad modulen har för effekt och verkningsgrad.
Varje moduls effekt mäts av tillverkaren vid STC. Beroende på utfallet märks de med lämplig märkeffekt och man anger en tolerans för denna märkeffekt. Vanligen är toleransen -0% och +x%, dvs man får en modul som har minst den angivna märkeffekten, eller som man säger i branschen man får en “plusmodul”.
Jo jag har koll på att panelens uteffekt blir sämre än själva cellens max effekt pga effektförluster här och där.
Kolla själv på det här databladet som är missvisande:
http://nordicsolar.se/wp-content/uploads/2012/07/Datablad-ET-Solar-Black-260W.pdf
Här står det tex. att deras vassaste solpanel ska ge 260W.
I själva verket så kan den (om man helt bortser från effektförluster) att ge ut 233,3W.
Och som du skriver så kommer ju effekten att minska ytterligare pga. förluster i kablar och omvandlare.
Samma sak när det gäller den här panelen:
http://nordicsolar.se/wp-content/uploads/2012/07/LG-Solar_Mono-X_NeoN_Broschure_A4_EN_04.2103.pdf
Tankevurpan dom gör är att dom räknar på panelens storlek när dom beräknar effekten (utifrån STC).
Oavsett hur stor panelen är så kommer den inte att ge ut mer effekt än vad de 60st celler kan leverera som är monterade i den.
60st 16% celler (156mm) kan man klämma ur 233,4W ur enligt STC (minus förluster), oavsett om dom sitter monterade i en 2 kvadratmeter stor panel eller en 5 kvadratmeter stor panel.
Är du med på hur jag tänker? Det är lite svårt att förklara exakt hur jag resonerar.
I den beräkning du redogjorde för i ditt förra inlägg har du angett modulverkningsgraden där du ska ange cellverkningsgraden. Därför stämmer inte dina beräkningar.
Cellverkninsgraden är okänd och heller inte så intressant för köparen eftersom det är en modul man köper. Varje modul som säljs är “flash”-testad vid STC, så du kan utgå från att den angivna moduleffekten stämmer, inom den tolerans som anges för modulen.
Intressant med dina nya effektoptimerare! Jag har försökt att komma underfund med hur de fungerar men får inte ihop det.
Vad jag förstår så ligger alla kopplade i serie. Det betyder att alla genomflytes av samma ström. Om nu en panel ligger i solen och producerar säg 200W och en annan lider av skugga och producerar 50W borde det första optimeraren lämna i storleksordningen 40V och 5A och den andra 10V och 5A.
Spänningen in till växelriktaren torde vara beroende av solstrålningen på varje enskild panel men du skriver att “Inspänningen till växelriktaren ligger konstant på 750V”.
Går det att få en förklaring hur det egentligen fungerar?
Kort förklaring
I optimeraren sitter en DC-DC omvandlare med MPPT (Maximum Power Point Tracker) och med hjälp av den kan man ändra spänningen från varje optimerare var för sig. Som du nämner måste fortfarande strömmen var lika genom hela strängen. Vid minskad solinstrålning är det främst strömmen som ändras, i stort sett proportionellt mot solinstrålningen, medan spänningen inte ändras så mycket. Genom att sänka spänningen ut från DC-DC omvandlaren i en delvis skuggad modul kan strömmen hållas uppe i strängen, men strömmen blir något lägre än vid oskuggat förhållande. På de andra modulerna får man då höja spänningen ut från DC-DC omvandlaren för att hålla spänningen i strängen vid 750 V och modulens effekt vid MPP.
Utförlig förklaring
Om du läser “Technical Note SolarEdge Fixed String Voltage, Concept of Operation” från Solar Edge får du en utförlig förklaring
Så fungerar det i teorin. Ska bli intressant att se hur det fungerar i praktiken.
Tack! Nu blev det kristallklart.
Mycket intressant lösning.
Hej Bengt!
Det råder verkligen delade meningar bland installatörer/leverantörer om nyttan med optimerare. Vilken är din erfarenhet nu när du kört ett år?
Jag har ett tak med horisontskugga under vintern, men eftersom jag bor nära kusten på i Göteborg har vi sällan snö… Jag har även en skorsten som kommer att skugga delar av taket morgon och kväll. Trots det säger flera försäljare att det då är bättre med en mindre anläggning än att installera optimerare…
Jag är ju i grunden intresserad av en så stor anläggning som möjligt och har ett tak på ca 70 kvadrat. Jag är också i en process om att välja standardpaneler eller paneler med högre effekt för att även den vägen öka producerad effekt. Vad tror du, om jag måste välja, högre effekt eller optimerare? (Om det inte blir en kombination förstås.)
Hej igen…
Läste fel datum… 2015 01 12 🙂
Har du någon känsla efter tre månader? 🙂
Vi hade problem med loggning av data och det löstes först den 1 mars genom byte av växelriktare. Det är alltför kort tid för att man ska kunna säga något om effekten av optimerarna.
Det finns flera aspekter när det gäller optimerare förutom om man förändrar solelproduktionen.
– Minskad känslighet för variationer i prestanda mellan olika moduler, beroende på modulvariationer från start eller olika snabb åldring av moduler.
– Flexiblare installation. I vårt fall har vi nu moduler i tre olika väderstreck, som sitter i en sträng och med bara en växelriktare.
– Loggning på varje modul. Modulfel upptäcks därmed mycket snabbt. Om en bypassdiod i en modul går sönder i ett vanligt system med strängväxelriktare kan det var svårt att upptäcka det. Om ett modulfel detekteras vet man dessutom bara att det är någonstans i strängen, det krävs ytterligare arbete för att finna den felande modulen.
– Stänger man av växelriktaren ger varje modul bara 1 V DC, vilket ger ett säkrare system.
– Å andra sidan blir det också flera komponenter i systemet. Sannolikheten för komponentfel ökar därmed. SolarEdge ger dock 25 års garanti på effektoptimerarna.
Hur stor produktionsfördel optimerare kan ge vid delskuggning av ett tak går det inte att säga något generellt om. Man måste veta mer om under vilka tider och hur stora delar av taket som skuggas samt om möjligt göra en simulering. Generellt kan man väl säga att kan man undvika skuggning är det bra, men på ett småhus kan det vara svårt att helt undvika skuggning.
Moduler med högre verkningsgrad (effekt) ger både högre produktion och högre pris, så det blir en avvägningsfråga.
Kan även vara en estetisk fråga hur det ser ut på taket, om man täcker hela taket med solcellsmoduler eller om man utelämnar vissa delar.
En annan fråga ur stor egenanvändningen av solelen blir och vilket värde överskottet som matas in till nätet har på sikt. Med en stor anläggning får man vanligen också ett stort överskott sommartid. Idag har egenanvänd solel och överskott som matas in till nätet ungefär lika värde för en småhusägare, så idag spelar det ingen roll vilken egenanvändning man har, men hur ser det ut om 5-10 år? Ingen kan svara på den frågan eftersom det bygger på politiska beslut om skattereduktionen och där finns inget sagt om hur länge man tänker sig att ha den kvar.
Jag håller på med upphandling av en solanläggning…
Effektoptimerare: “Vara eller Icke Vara det är frågan”……..
Efter att ha läst “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark” så kände jag mig övertygad om att vi inte behöver effektoptimerare då vi har relativt liten skugga (gården är byggd som ett U där stallet ligger helt i söder (där solcellerna skall monteras), med loge i både öster och väster (vinkelrätt mot stallet) och båda logarna har samma takhöjd som stallet, ingen skuggning utöver denna “takskuggning”.
Version kortfattad: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.84976!/Menu/general/columncontent/attachment/MW%20parken%20Sammanfattning%20av%20slutrapport%20rev3%202
0160122.pdf
Version utförlig: http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.84979!/Menu/general/columncontent/attachment/Utvardering%20av%20Sveriges%20forsta%20MWsolcellspark%20rev3%2020160126.pd
Men säkerhetsmässigt så har man ju en potentiell fara på taket när det är sol. Räddningstjänsten nordvästs rekommendation vid ny byggnation är klar: “installera effektoptimerare” (saknar länk!! jag har pdf..(kan man bifoga här?) “PM Solcellsanläggningar Räddningstjänsten NV Skåne.pdf” där man skriver: “En ny solenergianläggning bör förses med en så kallad SafeDC lösning vilket innebär att en godkänd och certifierad DC-brytare placeras direkt vid, eller finns inbyggd i varje enskild solpanel. Denna lösning innebär att om strömmen bryts till solcellsanläggningen, oavsett var eller hur, så sänks automatiskt spänningen från varje enskild solcellspanel till säkra 1 volt.”
MEN det står bör!
Det står även: om det blir för dyrt att eftermontera så rek. istället en brandmansbrytare, MEN det är inte solklart!
jag har redan ansökt och fått beviljat bidrag (35%) från länsstyrelsen, och är det så att ett lagkrav kommer “Installera effektoptimerare”, två år efter min installation så hade det varit bättre att installera effektoptimerare från början…
Vad anser forumet och Bengt om mitt dilemma…..
Bengt kan du säga något om effekten med dina optimerare som du installerade i vintras?
En mellanlösning kan det vara att montera en optimizer på två solpaneler
(Optimizer P600-5R M4M)?
Tilläggas bör är jag även teknikintresserad och ser klara fördelar med monitorering av varje panel och därmed förenklad felsökning (men även en utökad felkälla…)…
Är det OK att inte montera en DC brytare om man har effektoptimerare på hela sin solcellsanläggning?
Som vanligt: “Tack för en läsvärd hemsida”!
Hej igen Bengt och tack för din fina blogg. Jag frågade ju dig on jordning innan och jag fick ett bra svar av dig som jag har följt. Jag har nu monterat alla mina 40 paneler a’ 250w och varje panel har en verkningsgrad på 48,96V. Då mitt mitt hus inte är optimalt så har jag satt 19 (översta not nocken4-5 andra raden under 10)paneler mot öster och 21 (7x3rader)mot väster. Varför det blev ojämnt är för jag hade skorsten och ventilationer på östsidan.
Nu till min fråga vad jag har läst mig till så ska man ligga i toppskiktet på Voltantalet på Växelriktaren för att få ut Max av den men som jag nu har kopplat det vill säga 2 slingor. MPPT ligger emellan 160-900V och nominellt på 600V och Riktaren har 2+1 MPPT. Som du förstår så ligger jag ju över på V och då har jag väl inget val än att göra en slinga till. Men hur hade du gjort isåfall med panelerna ? Jag funderar på att ta 5 st. på toppen vid nocken på östsidan och 7stav de lägsta på västsidan till en 3e slinga. Sedan vet jag inte riktigt hur jag bäst kopplar in slingorna in Riktarenför att få ut bäst effekt. För det blir 14,14,12 paneler och Volt antalet blir ojämnt. PS. Inget är igång ännu.
Hur skall man tänka med antalet solpaneler? Så många man har plats med / vågar låna till? Eller finns det något “gyllene snitt”?
Inte mycket idé att fråga leverantörerna, de säger ju bara så många som möjligt 😉
Det är flera faktorer som spelar in så det finns inte en lösning som passar alla. Estetik, plånbok och miljötänk kan spela roll. Man kanske tycker att det är snyggast att fylla hela taket. Det blir en större investeringskostnad än för en mindre anläggning men det ger också en osäkrare ekonomi. Investeringsstödet höjdes till 30% vid gångna årsskiftet och bättre än så kommer det inte att bli, så med tanke på det är det bra tillfälle att köpa solceller.
Fyller man hela taket med solceller kommer man som småhusägare dock sannolikt att få en låg egenanvändning av den producerade solelen, mindre än 50%, och därmed ett stort överskott av el som matas in till nätet och säljs. Det gör att man blir beroende av nuvarande skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottsel för att få en hygglig långsiktig ekonomi. Det är OK så länge skattereduktionen finns kvar vid nuvarande nivå. Men det är också en osäkerhetsfaktor eftersom ingen vet hur länge skattereduktionen kommer att finnas kvar och till vilken nivå. Om det blir ett skifte i den politiska makten efter valet i september vet vi inte vad som händer nästa år med de olika stöden till solceller. På sikt kan eget batterilager bli ett val när skattereduktionen trappas ner eller försvinner, men det är fortfarande en bra bit kvar innan det blir ekonomiskt intressant för en småhusägare.
Om man installerar en solcellsanläggning som producerar lika mycket solel under juni-juli som den mängd el man köper till huset idag under motsvarande månader hamnar man i runda slängar på hälften egenanvändning och hälften överskott skulle jag gissa. Det kan vara en hygglig kompromiss. Man tittar då först på elräkningen för månaderna juni-juli och läser av hur mycket el man har köpt. Sedan går man till PVGIS och beräknar en systemstorlek i kW som ger denna mängd solel under juni-juli.
Huum… Låter som en möjlig uppvärmningsuppgift för mina studenter på MDH vid nästa års solkurs, 😊. Om man har timmätning på den el man köper går det att beräkna egenanvändningen, lite mer avancerat men hyggligt lätt att beräkna om man behärskar Excel. Det är en övningsuppgift studenterna gjorde i årets solkurs…
Tackar för ett snabbt svar på en svår fråga! Varje gång jag har frågat leverantörer om priser och offerter så landar det på typ 200k. Hälften egenanvändning låter som ett bra riktmärke för en startanläggning.
Mycket intressant läsning Bengt. Tackar för denna infon. Jag har kört mitt 10K system med 250W 96cells mono moduler i ett år nu och har en slinga med 19 moduler mot öster och en med 21 moduler mot väster på mitt 45gradiga hustak.
Det gav mig 6950kWh jag hade räknat med ca:8500kWh. Så jag tycker det var lite för lite och grunnar på ett komplettera med ett 8K system till. Då jag har direktel i huset gör jag åt ca 24000kWh. Men jag har bara 20A säkringar och vet inte om dessa klarar 8K till ? Vet du hur man kan kolla detta och får man koppla in ett större system så i efterhand utan att man anmäler detta till E.on i mitt fall?
Om man utökar sin anläggningens effekt ska det anmälas till nätägaren.
Det är möjligt att du klarar dig med 20A säkring eftersom nuvarande moduler sitter mot väster och öster och att man därmed inte får lika hög ström som om de skulle ha suttit mot söder. Men man behöver titta närmare på det, kan bero på vilket väderstreck utökningen skulle sitta. Om du kan se utgående från ström från växelriktaren kan du börja med att kolla vad du har haft för högsta ström med nuvarande anläggning.
Fundera också på hur mycket av den utökade solelproduktion du skulle kunna använda själv. Eftersom du redan har en rätt stor anläggning kommer det mesta av den nya solelproduktionen att bli ett överskott som du kommer att mata in till nätet.
Förmodar att du från din nätägare kan hämta ut timvärden för köpt el och för överskott inmatat till nätet (går åtminstone hos Vattenfall som är vår nätägare). Dessa värden kan läggas in ett i Excelark där man kan se hur många timmar man har ett överskott. Under dessa timmar skulle all solel från en större anläggning ha blivit ett överskott. Man kan också lägga in simulerade timvärden från en större anläggning och då kan man få en uppfattning om hur mycket av tillskottet från en utökad anläggning som skulle bli egenanvänd. Desto större anläggning man har, desto mindre andel av utökad produktion blir egenanvänd.