Programmet var amitiöst idag. Vi började med fortsätta gruppdiskussioner i Heerlen i de olika “subtask” som finns (se IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1). Därefter blev det en genomgång med alla deltagarna av de fem olika “subtask” A-E. Sedan fick vi en kort paus vid 3-tiden då vi kunde gå tillbaka till det närbelägna hotellet, innan vi där blev upphämtade med buss för ett kvällsprogram i Eindhoven (10 mil resa) innan vi med bussen var åter vid vårt hotell i Heerlen kl. 22.15.
I gruppdiskussionen deltog jag idag i “subtask” A om den databas som ska byggas upp med minst ett BIPV-exempel från varje deltagande land. Först ska vi “nominera” högst tio olika BIPV-project per land, redan byggda eller planerade. Därefter ska ca 40 av dem väljas ut till en databas, där det dels kommer att finnas en öppen del dels en del som är till för deltagarna i Task 15.
Det jag kommer att tänka på först är Frodeparken vid Uppsala järnvägsstation med 100 kW solceller på fasaden. Vilka bra exempel har vi på byggnadsintegrererade solcellsystem i Sverige? Tipsa gärna om dina favoriter!
I Eindhoven pågick ett holländsk möte om BIPV hos Solliance, vilket är en allians av många mindre företag inom tunnfilmssolceller med totalt 250 forskare. Tidigare konkurrenter kan i denna allians tillsammans söka medel för projekt och investeringar. Där lyssnade vi på fyra föredrag, minglade och fick en buffémiddag. Kan från detta besök tipsa om rapporten “BIPV product overview for solar facades and roofs, BIPV status report 2015, SUPSI-SEAC” (långsam nedladdning). Det finns också en databas BIPV products hos SUPSI.
Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Hur man ska definiera BIPV är för övrigt någon som diskuteras inom Task 15. Har man satt solcellsmoduler ovanpå befintligt tak räknas det som byggnadsapplicaterat (BAPV = Building Applied Photovoltaics).
Svenska deltagare i IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen. Projektet pågår 2015-2018.
Ber dig lämna åsikter om det än så länge är ekonomi och utvecklat färdigt tekniken att sätta solpannor på taket , glaspannor, istället för trad. solpaneler..
Om du menar genomskinliga glaspannor som sätts ovanpå vanliga solcellsmoduler, typ SolTech Power, så att solcellsmodulerna blir osynliga från gatan är det en ny teknik som rimligen inte är helt färdigutvecklad ännu. Enligt en av Soltechs broschyrer är ljustransmissionen ca 82% för glaspannorna (om de är rena). Ca 18% av ljuset når alltså inte solcellsmodulerna och solelproduktionen kan därför aldrig bli lika hög som för vanliga solcellsmoduler (med en brasklapp för att det spelar roll vid vilka våglängder transmissionen minskar). Om det med tiden samlas skräp eller det börjar växa mossa på glaspannorna blir ljustransmissionen lägre och då sjunker solelproduktionen. Med solcellsmodulerna under glaspannorna finns en risk för förhöjd solcelltemperatur om man inte har en tillräckligt stor luftspalt under modulerna. Vid ökad solcelltemperatur sjunker verkningsgraden. Då Soltech använder tunnfilmsmoduler med lägre temperaturkoefficient än vanliga kiselbaserade moduler blir solelproduktionen lite mindre påverkad vid samma temperaturhöjning hos solcellerna. Ekonomin för Soltechs lösning vet jag egentligen inget om men jag gissar att betong- och lertegel idag är (betydligt?) billigare än glaspannorna som Soltech använder på grund av en mycket högre produktionsvolym för de vanliga tegelpannorna.
Man ska väl dock inte stirra sig blind på verkningsgraden. Man kanske tycker att glaspannor är snyggare än andra solcellslösningar? Om man estetiskt föredrar glaspannor på taket eller synliga solcellsmoduler som är integrerade i taket, om man vill ha en byggnadsintegrerad solcellsanläggning, är en smaksak. Vissa tittar också på prislappen, så det finns flera aspekter som kan påverka det val man gör, både rationella och irrationella argument som någon uttryckte det vid ett av föredragen under mötet med Task 15. Jämför med hur resonemanget går vid ett köp av bil…