Egenanvändning
Under våra fyra första driftår producerade vi 11 254 kWh enligt vår elmätare för solcellsanläggningen. Av dessa matades 5 882 kWh in till nätet enligt nätägarens elmätare i vår anslutningspunkt till nätet. Det betyder att överskottet blev 5 882/11 254 = 52,3%. Vår egenanvändning av solel var därmed 47,7%.
Den egenanvända elen ersätter köpt el och får därmed samma värde som den rörliga andelen av elpriset (= elöverföring, elhandel, elcertifikatavgift, energiskatt och moms på dessa). Vårt pris på den sålda överskottselen har varierat en del genom åren och att förutspå dess värde under anläggningens förväntade livslängd de närmaste 25 åren eller så är förstås i stort sett omöjligt. I regeringens budgetförslag finns en skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottsel vilket ger ungefär samma värde på överskottsel som det rörliga elpriset om man även får elcertifikat för överskottselen och dessutom säljer överskottet till Nord Pool spotpris ( = marknadspriset). Under de närmaste åren kommer därmed överskottselen att ha ett högt värde.
Men på sikt är det rimligt att överskottselen kommer att gå mot marknadspriset = Nord Pool spotpris, vilket är betydligt lägre än det rörliga elpriset. Därmed kommer det på sikt att vara mest värdefullt att ha en hög egenanvändning av solelen.
Jämförelse elmätare och växelriktare
Enligt vår växelriktare Sunny Boy 3000TL från SMA hade vi producerat 11 140 kWh under de fyra första driftåren vilket är 1,0% lägre värde än vad elmätaren visar. Det är samstämmigt med jämförelser jag gjort tidigare. Vår DELTAplus enfas elmätare från ABB har noggrannhet klass 2 (framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000), vilket betyder att noggrannheten är ±2%. Växelriktarens värde ligger därmed inom noggrannheten för elmätaren och man kan därför inte säkert säga att växelriktaren visar för låga värden.
Generellt borde en separat elmätare ha en bättre noggrannhet än de värden man läser av från växelriktaren. Hur noggranna mätvärden en växelriktare ger kan säkert variera mellan olika modeller.
Egentligen åtta år med solceller
De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.
Mera vilt på tomten… Här en grävling i nattmörker. 29 september 2014 kl. 03:29.
Litet ordklyveri;
“Den egenanvända elen ersätter köpt el och får därmed samma värde som det rörliga elpriset. ”
Värdet för en själv måste ju vara det man själv betalar för tillfället vilket inte måste vara rörligt elpris. Dvs om man har bundit sitt utmatade (köpta) elpris till 5kr/kWh så tjänar man ekonomiskt på att använda den egenproducerade elen själv till skillnad från grannen som gjorde en bättre deal som band sin el för 10öre/kWh.
Med rörliga elpriset menar jag de delar som beror på hur många kWh man köper = elöverföring, elhandelspris (som kan vara bundet under exempelvis ett år), energiskatt, elcertifikatavgift och moms på dessa, vilket blir över 1 kr/kWh för de flesta idag. Jag skriver rörligt därför att de fasta abonnemangsavgifterna hos nätägare och elhandlare inte ingår.
Jag kan ändra till den rörliga delen av elpriset för att göra det lite tydligare och för att minska risken för förväxling med ett rörligt elhandelspris.
Det finns en EU-sida med europeisk statistik över elpriser i olika länder (Eurostat) och där har man räknat på en viss elanvändning och även tagit med den fasta delen av elpriset. Vid EU PVSEC såg jag åtminstone ett bidrag som använt detta elpris, som då blir relativt högt, vid beräkningar av om olika länder nått “grid parity”. Eftersom det använda svenska elpriset var högre än den rörliga delen av elpriset blev resultaten för Sverige inte helt korrekta.
Det blev 4 år med solel även i mörkaste Småland den 28/10.
Min lilla anläggning på 1,6kW har enligt växelriktaren (Danfoss Lynx) levererat 5100kWh och den sidomonterade kWh-mätaren från Carlo Gawazzi (av debiteringsgodkänd klass) visade 4995kWh.
Växelriktaren mäter alltså ca 2% mer i detta fallet.
Utav det som producerats har vi direktanvänt ca 68%. Av övriga 32% har ca 30% (1475kWh) styrts till att förvärma vårt tappvarmvatten. Resterande 2% har gått ut på E.ON:s nät.
Att vid solöverskott ballansera effekten på 0 i inmatningspunkten och själv kunna ta hand om nästan allt själv känns jättebra, men det lönar sig knappast vid så små energimängder då utrustningen kostar en hel del.