Lägger in dessa noteringar i efterhand.

Som alla dagar flera parallella sessioner. Idag gick jag på sessionerna

• “Development and application of standardised methods for performance assessment”,
• “Operation, Performance and Reliability of Photovoltaics (from Cells to Systems)/ PV Applications”
• “PV in Electricity Markets”
• “Innovative Business Models for Large PV Deployment”
• “Energy storage”

I föredraget “Results of the Sophia Module Intercomparison” berättade Mihaylov om resultatet av en “Round Robin” test där  moduler med tre olika teknologier skickats till 11 olika lab i Europa. Vid STC (Standard Test Conditions) varierade resultat för de olika labben mellan ca -3,5% och +2,5% i förhållande till den effekt som leverantör angivit för modulerna (lite oklart om det var märkeffekten eller den effekt som leverantör mätt vid flashtest som man jämfört med). De olika labben angav ett mätfel från knappt 2% till ca 6%! Testen visade att visa labb hade systematiska mätfel och testen visar också att det inte är helt lätt att mäta exakt…

Ett föredrag handlade om uppdateringar av standarden IEC 61730 “Photovoltaic (PV) module safety qualification”.

Föredraget “High Penetration PV in Local Distribution Grids” av Stetz handlade om resultat från IEA PVPS Task 14. Han gick igenom de olika stadier som utvecklingen av PV har ur ett nätägarperspektiv från “1. Passive role” till “2. Increasing hosting capacity” och därefter “3. PV as a major electric source”. Sverige är idag bara i början av fas 1 och har ännu långt kvar till fas 2. Länder som Tyskland där solel ifjol stod för 5,3% (29,7 TWh) av elanvändningen är i fas 2. I Task 14 har man tittat på olika lösningar att komma tillrätta med överspänningar, överlast av nätet (sol och vind genererar överskott av el) och behov av reaktiv effekt som är sällsynta i fas 1 men som blir märkbara i fas 2.

Energilagring var ett ämne som förutom en egen specialsession även förekom i andra föredrag. Georg Bopp från Fraunhofer Institutet i Tyskland höll föredraget “Electric storage for Renewable Energy Supply”. Han hade gjort en uppskattning av den lagringskapacitet som behövdes i Tyskland om man 2050 skulle ha 100% förnyelsebar energi (förutom för trafik). Hans lösning bestod av 68 TWh vätgas och metan, 2,2 TWh storskaliga värmelager i fjärrvärmesystem, 0,7 TWh “heat buffers” i byggnader, 0,06 TWh pumpkraftverk och 0,056 TWh stationära batterier (9 miljoner batterier på 6 kWh vardera). Anledningen till att han ville satsa på gaslager var att man i Tyskland redan har en infrastruktur för lagring av naturgas. Ett problem med vätgas är dock den låga systemverkningsgraden för el till gas och åter till el, som han själv angav till 41%.

I föredraget “Economics of residential PV battery systems in the self-consumption age” hade Weniger beräknat lönsamhet med batterier i Tyskland. Han trodde att i framtiden skulle de flesta småhus med solceller även ha ett batterilager. Det konsumentelpris han antog som medel var 0,34 Euro/kWh (3,1 kr/kWh), antaget en framtida prisökning på el med 2%/år och med övriga antaganden var slutsatsen att det behövdes ett batteripris på ca 500-2000 Euro/kWh. I Sverige har vi betydligt lägre rörligt elpris. Skillnaden är idag och sannolikt under en lång tid framöver alltför liten mellan marknadspriset för såld el (Nord Pool spotpris) och det rörliga elpriset för att batterier ska vara ekonomiskt lönsamma för småhus.

En vanlig kritik mot exempelvis det tyska stödsystemet för förnyelsebar energi med inmatningstariffer (feed-in tariffs) är att det kostar mycket pengar. I detta sammanhang var Henri Gouzerh föredrag om “Merit order effect: the case of PV in Europe” intressant. “Merit order” syftar på den ofta bortglömda effekten att ökad andel solel har påverkat elpriserna, som blivit lägre, och som därmed gett slutkunderna besparingar. Hans uppskattning var att dessa besparingar rörde sig om 20 miljarder Euro under åren 2007-2013 i Europa.

Detta var ett axplock av dagens intryck och när jag lämnade konferensen 18.30 på kvällen för att flyga hem till Sverige var jag mycket nöjd med årets EU PVSEC.