Idag blev inte så mycket konferens. Det var nämligen ett planeringsmöte (“definition workshop”) för det planerade nya IEA PVPS Task 15 om BIPV (Building Integrated Photovoltaics). Rummet var fullsatt med ett 40?-tal deltagare från knappt 15 länder. Från Sverige var det David Larsson, Solkompaniet, Peter Kovacs, SP, och jag.
I november ska exco för IEA PVPS ta ställning till om denna Task 15 ska startas och innan dess ska gruppen komma överens om och skriva en detaljerad projektplan. En inte helt trivial uppgift med så många deltagare.
Vad är BIPV
Man skulle kunna tycka att BIPV skulle vara ett väl definierat begrepp. I tidigare Task 7 uppgavs att man under två år diskuterat hur BIPV ska definieras. Trots detta var det tre av fem grupper under eftermiddagens diskussioner som tyckte att man skulle börja med att definiera vad BIPV är.
En definition för BIPV som presenterades på förmiddagen var
- Integrated in the building envelope.
- Part of the building structure.
- Replaces conventional building materials.
- Contributes to the appearance of the building.
- Generates energy.
Att sätta solceller ovanpå sitt befintliga tak eller utanpå en befintlig fasad räknas alltså inte som BIPV utan då är det BAPV (Building Applied Photovoltaics).
Marknad
Vi har väldigt många byggnader så den möjliga marknaden är enormt stort. Idag svarar BIPV för 1-3% av den totala solcellsmarknaden i världen. Det finns en osäkerhet i hur stor marknad är på grund av olikheter i vad man räknar som BIPV i olika länder. En anledning till att marknaden inte är större som nämndes flera gånger är prislappen, som kan vara 1,3-40 gånger högre än BAPV. Det finns många protyper av system eller produkter, men de har haft det trögt att nå ut på marknaden.
Under förmiddagen nämndes att
Scope Task 15
BIPV 10% of the total PV market
Price range 1.0-1.6 compared to BAPV
Lower amount of prototypes
Arbetsområden
Arbetet är tänkt att delas in olika delar (“subtasks”) som:
A: BIPV project database.
B: Economic transition towards sound business models.
C: International framework of BIPV specifications.
D: Environmental issues of BIPV.
E: Demonstration projects.
F: Dissemination.
Det är inte säkert att den slutliga indelningen blir som denna. Alltid intressant att höra andras kommentarer. Bland annat ställdes frågan av värdet med ytterligare demonstrationsprojekt. En kommentar från en av de få industrideltagarna var att upplägget var akademiskt.
David och Peter som inte varit med tidigare i IEA PVPS var lyriska och inspirerade av dagen. Vår kommande uppgift är att sätta ihop en plan för det svenska arbetet. Den ska presenteras för Energimyndigheten som bestämmer om Sverige ska delta i denna Task.
Mötet slutade strax efter 17:30 och det blev ett besök på universitetets bar för lite eftersnack. Vi tog oss sedan till RAI konferenscenter för “Welcome reception” i EU PVSEC som höll på till 20:00 i utställningshallen. Idag lyckades jag köpa biljett till “metro train”…
Fick höra att utställningen vid EU PVSEC har halverats i storlek sedan ifjol och då hade den i sin tur minskat betydligt i storlek de två föregående åren. Intersolar i München har tagit över som den stora utställningen i Europa. EU PVSEC är dock fortfarande världens störsa konferens. I år är det imponerande 1 500 presentationer (muntliga eller posters). Dessutom finns flera parallella “events” som man kan delta i.
Vi avslutade kvällen med en svenskmiddag på en pakistansk restaurang. Det finns massor av restauranger nära konferensen, så det är bara att vraka och välja. Det blev Anne Andersson och Peter Kovacs, SP, David Larsson, Solkompaniet, och Antonis Marinopoulos och jag från ABB Corporate Research. På konferensen får man inte bara chans att träffa utländska solcellsentusiaster utan det blir även tid att träffa de svenska, vilket är väl så viktigt för det svenska samarbetet!
Dagen avslutades 23:50 med att jag hörde en kattuggla ropa från hotellrummet.
Hej Bengt!
Jag har kontaktat Mälarenergi för rådgivning angående eventuellt köp av solcellspaket. Har kikat en del på din hemsida, men vare sig teknik eller ekonomiska kalkyler hör till mina starka områden.
Vi bor i en enplansvilla (162 m2) på Bandygatan på Rönnby. Taket är platt, men fritt från skugga. Enligt ME:s rådgivare är det inga problem att installera antingen en 4 kwh eller en 5 kwh anläggning, och han lovade återkomma med en offert.
Med tanke på våra bristande kunskaper på just de områden som är aktuella vore jag väldigt tacksam för dina spontana reflektioner.
Saker som jag undrar över:
* Kan jag få både investeringsstöd 35% plus ROT-avdrag för arbetskostnaden? Hur stor del av bruttokostnaden måste jag i så fall själv stå för?
* Om jag lånar till hela kostnaden – ungefär hur lång tid tar det innan värdet i form av lägre elräkningar och intäkter från såld el överstiger räntekostnaderna?
Eller snarare så här: vad är rimligt för att det ska vara en vettig investering?
* Om jag har valet mellan en viss överskottsproduktion som jag kan sälja till spot-pris eller en produktion som nätt och jämnt täcker den egna konsumtionen och där momentant överskott endast kan kvittas månadsvis – vilket är bäst?
Eftersom en större anläggning är billigare per kwh än en mindre gissar jag spontant på det förstnämnda.
Kanske ställer jag helt fel frågor och antagligen är min information alltför knapphändig, men jag är tacksam för all feedback jag kan få.
1. Man kan inte få både investeringsstöd och ROT. Söker man investeringsstöd idag är det oklart om man kommer att beviljas något stöd. I slutet av augusti fanns 600 miljoner kr i kö och 14,5 miljoner var kvar av den statliga budgeten. Stödnivån bör sänkas och budgeten höjas, men även om man skulle göra det är det högst osäkert om alla sökande kommer att få något stöd under nuvarande stödperiod som sträcker sig till 2016. Hur mycket man kan få ett ROT-avdrag varierar mellan 1 000 kr/kW och 4 000 kr/kW, se ROT-avdrag för installation av solceller.
2. Återbetalningstiden är det inte lätt att ge något entydigt svar på. Den beror på så många faktorer där flera spelar stor roll, som inversteringskostnaden och elprisets utveckling. Ta gärna in offerter från flera tänkbara leverantörer så att du får ett bra pris, se också Vad kostar solceller – Uppdatering 20140818.
3. Om man ska undvika att få ett överskott som matas in till nätet blir det en liten anläggning. I vårt hus skulle vi bara kunna installera 300-400 W eftersom det är vår lägsta effekt på sommaren när vi har solfångare som gör varmvatten och endast behöver el till hushållsel. Mitt på dagen när solcellerna producerar som mest är vi inte hemma och då behövs bara några hundra Watt för kyl, frys, FTX-ventilation etc.
Om man installerar en solcellsanläggning som täcker månadsbehovet under juni-juli kommer man uppskattningsvis att få ett överskott på i grova drag 50%. I vart fall gäller det hemma hos oss. Den solel som ersätter köpt el får värdet av det rörliga elpriset. För det överskott som matas in till nätet är det svårare att göra en långsiktig bedömning av värdet. Idag kan man få bra betalt för detta överskott och vi får väl snart en skattereduktion får vi hoppas och då spelar det inte så stor roll om man får ett stort överskott, men längre fram i tiden (om 10? år) finns en osäkerhet i hur ersättningen kommer att bli för detta överskott. Med tiden kommer ersättningen att gå mot Nord Pool spotpris, som är lågt för närvarande (32,32 öre/kWh respektive 39,45 öre/kWh i genomsnitt i område 3 under 2012 respektive 2013) och förväntas att fortsätta att vara lågt under de närmaste åren eftersom vi har ett stort elöverskott i Sverige. I ett läge där överskottet betalas med Nord Pool spotpris är det inte så lyckat med ett stort överskott. Det är väl först när våra kärnkraftsreaktorer börjar falla för åldersstrecket eller avvecklas av andra skäl som elpriset kan börja öka.
Man kan väl tänka i tankar som på utseendet. Ska man fylla hela taksidan som är vänd i lämpligt väderstreck? Beror på hur stort tak och plånbok man har, :-). Om det finns träd, takkupor eller andra takinstallationer som skuggar taket en del av dagen är det inte helt lyckat att sätta solcellsmoduler på sådana ytor eftersom skuggningen sänker solelproduktionen rejält. Så ta först och titta på hur det ser ut på taket och hur det är med skuggning (tidig morgon och sen kväll OK, men inte mitt på dagen). Hur stor yta är lämplig för solceller? 1 kW kräver ca 7 m2 yta. 1 kW producerar ca 900-1000 kWh/h i Västerås om taket är oskuggat och någorlunda vänt i mot söder, under ett år med normal solinstrålning. Med dessa nyckeltal kan du själv räkna ut hur stor yta som krävs för att täcka en månads sommarbehov av el, respektive vad hela taket skulle kunna ge.