År
2 972 kWh (885 kWh/kW) enligt växelriktaren innebar ett nytt årsrekord för oss under 2013. Det tidigare rekordet var 2 899 kWh (863 kWh/kW) från 2011. Ifjol blev det mera blygsamma 2680 kWh (798 kWh/kW). Jag skulle tro att det blir knepigt att slå vårt nya rekord. 2013 var betydligt soligare än normalt på många håll i Sverige, återkommer till det i en framtida blogg. Dessutom hade vi bara några dagar med snötäckning under november-december, vilket får betraktas som extremt lågt. Enda svackan var under februari som gav klart mindre solel än under 2011 och 2012.
Degradering
Med tiden kan det bli en viss degradering av modulerna som gör att det blir allt svårare att slå produktionsrekord. Hur stor denna degradering blir är dock tämligen okänt för svenska förhållanden. När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 0,5%/år i degradering, som är baserat på en artikel där man sammanställde många internationella undersökningar av degradering hos solcellsmodulerna. Jag känner bara till två svenska undersökningar för moduler baserade på kristallint kisel, publicerade 2006-2007, som därmed börjar bli lite till åren. När det gäller tunnfilmsmoduler har jag inte sett någon svensk publicerad undersökning vad gäller degradering. Du får gärna ge tips om du känner till någon sådan!
Månad
Diagrammen här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan november 2010 och per månad under 2013. Under 2013 blev det månadsrekord under hela sex månader; januari, mars, juli, augusti, september och november.
Under de tre åren 2011-2013 har 57,6 % (2013) till 59,5 % (2011) av solelproduktionen skett under första halvåret. Med få soltimmar är det logiskt att vintermånaderna november-februari bara givit 6,3%-9,7% av årsproduktionen.
Bästa månad har varit maj under alla tre åren. Det överraskar kanske nyblivna solcellsägare eftersom juni månad är den månad som har högst global solinstrålning vid alla SMHI:s mätstationer under normalperioden 1961-1990. Solinstrålningen var 3-15% högre än under maj under åren 1961-1990. Det finns flera inverkande faktorer varför maj varit bäst tre år i rad för oss:
- Det viktigaste skälet är att det finns en rätt stor spridning i månadsvärden mellan olika år. Under 2012-2013 har maj haft högre solinstrålning än under juni för flera av SMHI:s mätstationer (har ej kollat 2011), vilket alltså inte vara det normala för ett medelvärde under 1961-1990.
- En gynnsam faktor under maj är lägre lufttemperatur vilket ger lägre solcellstemperatur och därmed högre verkningsgrad. I Västerås är medeltemperaturen under maj 10,6 grader medan den under juni är 15,4 grader enligt SMHI:s statistik. 4,8 grader högre temperatur sänker verkningsgraden med 2,2% för normala kiselmoduler (-0,45%/°C) och 1,4% för våra moduler (-0,30%/°C).
- En längre solskenstid per dygn under juni än under maj kan inte utnyttjas fullt ut för fast monterade solceller. Man tappar den direkta solinstrålningen när solen står bakom modulerna under tidig morgon och sen kväll, då man bara kan utnyttja den diffusa solinstrålningen.
Dygn
Bästa dygn blev 5 juni med 20,49 kWh (6,10 kWh/kW), vilket kan ses i diagram här nedan. Det är näst högsta dygnsvärdet av de 1 180 dygn som gått till dags dato sedan vi körde igång vår solcellsanläggning 28 oktober 2010. Endast 22 juni 2012 med 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) har gett mera solel. 26 maj 2011 med 20,32 kWh, 7 juni 2012 med 20,19 kWh och 19 juni 2013 med 20,17 dygn är de tre övriga dygn vi passerat vår drömgräns 20 kWh.
2013 var alltså lysande för svenska solelproducenter. Hur mycket solel blir det 2014? Den som det visste …
Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.
Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.
Solelproduktion per månad 2013.
Solelproduktion per dygn 2013.
Det verkar finnas en annan typ av degradering också, som kallas för “Potential Induced Degradation (PID)”, se tex http://files.sma.de/dl/7418/PID-TI-UEN113410.pdf
Det handlar om att ju lägre potentialen (spänning mätt i Volt) blir på dina solceller i drift, desto högre blir degraderingen.
Problemet sägs vara att solceller i ena änden av anläggningen som får en spänningen vid -200 till -350 Volt drappas av att elektroner slits loss och som på så sätt laddar upp dessa celler i ‘botten’ av anläggningen, och som ger sämre egenskaper som följd.
Det bästa är ur denna aspekt att använda en transformatorbaserad växelriktare och se till så att spänningen på solcellerna aldrig blir negativ relativt jord.
Många av dagens moderna paneler är “PID-free” vilket betyder att de klarar av stora potentialskillnader utan att drabbas av elektronvandring. I princip ett krav nuförtiden när fler och fler växelriktare är transformatorlösa för att uppnå högsta verkningsgrad.
Din SMA-referens är möjligen 2-3 år gammal?
I artikeln “Canadian Solar Modules Pass PID Test for Third Consecutive Year” från juni 2013 anges att (min markering med fet stil)
“…the major root cause of PID is the combination of high level humidity and heat in an environment where a solar system is installed. Various studies have shown, and been confirmed by several PV solar systems in operation, that in a solar power system with P-type (C-Si) modules installed in a hot and humid area without negative grounding, a negative bias will build over time inside the module, between its internal circuit and the frame, thus giving rise to the PID phenomenon. PID high-risk areas include desert areas, tropical regions and locations close to water.”
Sverige har inget högriskklimat för PID. Inget PID-problem konstaterat i Sverige såvitt jag känner till.
Tack för era svar och kommentarer! Jättebra att få detta ämne ventilerat! Nu vet jag och alla andra att det inte är något att oroa sig för, i alla fall inte i Sverige. 😉
Det var verkligen soligt i Stockholm 2013, ett rekord för min del:
Annual Plant Yield (kWh AC energy / kWp DC solar panels peak power):
1100 (5181/4.71).