Detta inlägg är inlagt i efterhand.
Petronas Twin Towers
Under torsdagen började vi vår tekniktur i de 452 m höga Twin Towers i centrala Kuala Lumpur. När de byggdes var de världens högsta byggnad. Där har Peteronas installerat en solcellsanläggning med 687,4 kW i installerad effekt på en 9 000 m2 stor takyta till Suria köpcenter. Vid invigningen den 10 oktober 2012 var det den största solcellsanläggningen i Malaysia enligt en pressrelease från Petronas. De sex solcellsteknologier som använts är
- Mitsubishi: Multikristallint kisel och tunnfilm (tandem). Den sistnämnda med amorft kisel på mikrokristallint kisel.
- Sharp: Monokristallint kisel.
- Q-Cells: CIGS tunnfilm.
- Solar Frontier: CIS tunnfilm.
- Sanyo: HIT (Heterojunction with Intrinsic Thin Layer ). Tunn film av amorft kisel på enkristallint kisel.
Från gången mellan de två tornen på våning 42, som vi med speciellt tillstånd fick besöka, kunde vi se att den stora solcellsanläggningen var formad i mönster enligt islamisk arkitektur och med traditionella songketmotiv (textil) enligt beskrivningen.
Sedan 16 februari 2012 hade solcellsanläggningen producerat 1,063 GWh vilket gör 916 kWh/kW under 1,7 år. På årsbasis bör det bli lite mindre med tanke på att det är mera molniga dagar i november-december än i medel. På grund av de höga omgivande byggnaderna får man skuggning som minskar solelproduktionen och därför blir årsutbytet ungefär som för en bra småhusanläggning i Sverige.
Petronas är ett gigantiskt stort företag. På Fortune Global 500 ligger det på 75:e plats i världen med en omsättning på 94,3 miljarder dollar och en vinst på 16 miljarder dollar enligt CNN Money. Som jämförelse kan nämnas att största svenska företag är Volvo på 227:e plats med en omsättning på 44,9 miljarder dollar och en vinst på 1,6 miljarder dollar. Petronas vision är att “To be a Leading Oil and Gas Multinational of Choice”. En av deras “mission” är “Petroleum is our core business”.
Enligt National Energy Balance från 2011 hade Malaysias elproduktion en installerad kapacitet på 28,749 GW (lite mindre än Sverige) fördelat på naturgas 52,0%, kol 26,7%, olja 2,8%, diesel 5,3%, biobränsle 2,6%, vattenkraft 10,5% och övrigt 0,1%.
Diamond building
Nästa besök gjordes i ”Diamond building” där Malaysias “Energy Commission” (Suruhanjaya Tenaga) hade sitt kontor. Byggnaden hade fått flera priser för sin energieffektivitet, bland annat som den mest energieffektiva byggnaden vid Asean Energy Awards 2012. Den planerades för 85 kWh/m2 och år under 2 800 kontorstimmar, medan medianvärdet för 41 uppmätta kontorsbyggnader i Malaysia var ca 175 kWh/m2 och år (varierade mellan 100 och 375) enligt ett visat diagram under en presentation. 210 kWh/m2 och år uppges vara typiskt enligt en broschyr om ”Diamond building”. ”Building energy index” (BEI) uppgavs vara uppmätt till 65 kWh/m2 och år under 2 800 kontorstimmar, vilket alltså var bättre än förväntat. Energin användes till 41% för kylning, 20% för datacenter inklusive dess kylning och 12% till belysning. Det framgick inte om BEI var med eller utan solelen från en 71,4 kW solcellsanläggning på taket. I ett diagram visades månadsvärden för BEI under 12 månader från och med april februari 2012. Om man inte räknade med solelen fick jag då BEI till 69 kWh/m2 och år och med solelen blev BEI 62 kWh/m2 och år. I en informationsbroschyr angavs att all solel matades in till nätet.
Solcellerna på ”Diamond building” var First Solar FS-275 CdTe-moduler, med 75 W märkeffekt och tillverkade i Malaysia. Eftersom den installerade effekten var 71,4 kW gör det 952 moduler. Modulverkningsgraden är 10,42% för dessa moduler. I en broschyr uppskattade man att årsproduktion förväntades bli 104 MWh vilket skulle göra 1 429 kWh/kW och år. Under besöket visade inga verkliga produktionsvärden. Det förväntade utbytet var betydligt högre än vad som sades vara typiskt utbyte i Malaysia under IEA PVPS mötet tidigare i veckan, där 1 100 kWh/kW och år angavs som normalt och att man kunde få 1 300 kWh/kW vid kusten. I Malaysias IEA PVPS Task 1 rapport för 2012 anges 1 000-1 400 kWh/kW och år som typiskt för Malaysia.
En intressant aspekt med solcellsanläggningar så nära ekvatorn är att man inte behöver tänka lika mycket på i vilket väderstreck man sätter solcellerna. På denna byggnad fanns det solceller i takets fyra väderstreck. Lutningen var betydligt lägre än vad vi är van från i Sverige. Om det inte vore för nedsmutsning skulle man sätta solcellerna horisontellt, men man vill ha 10-15 graders lutning för att man ska få rengöring med hjälp av regn. I Twin towers hade man inte rengjort solcellerna sedan starten för ca 1,5 år sedan och där blev fingret svart om man drog det över modulytan och smuts hade ackumulerats i nerkanten av modulerna. Man skulle i fortsättningen rengöra modulerna. På ”Diamond building” var modulerna renare.
Vid lunchen deltog ministern Datin Badriyah Abd Malek för ”Sustainable Energy Development Authority” och Malaysias representant i IEA PVPS Executive committee.
Översikt över 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petrona Twin Towers. Från gångbro på 42:a våningen (lite reflexer från fönsterglaset i bilden). 20131014.
Bengt Stridh vid 685 kW solcellsanläggning på tak vid Petronas Twin Tower. Föregående bild var tagen från gångbron mellan tornen på 42:a våningen. 20131024.
Malaysia minister för “Sustainable Energy Development Authority” längst till höger i diskussion med Paul Rodden, Australien. 20131024.