Intressant läsning i kväll. Det är stora skillnader i de remissvar jag hittat till regeringens utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46”, vars remisstid gick ut idag. Trots ett års utredande är det en hel del utredningen inte tänkt på, vilket i och för sig var väntat med tanke på utredningens snäva kompetenssammansättning.
Här nedan är ett axplock av remissvar, det finns säkert många fler.
Avstyrker
Energimyndigheten (!) avstyrker förslaget om skattereduktion. De skriver att ”En av de stora fördelarna med nettodebitering är att det är ett enkelt och pedagogiskt system. Den föreslagna skattereduktionen är däremot krånglig och svår för mikroproducenten att tillämpa. Energimyndigheten anser därför att det bör utredas hur syftet att effektivt främja mikroproducerad energi kan uppnås, detta i kontrast till att skapa ett system med syfte att vara så snarlikt nettodebitering som möjligt. Det är även viktigt att samordna en ny stödform med befintliga styrmedel på området såsom elcertifikatsystemet.”
Man anger att elcertifikatsystemet inte är anpassat att ta emot ”stora volymer av mikroskaliga anläggningar”. Man anser att administrationen inte motiverar den ”begränsande inkomsten” och tycker därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Jag tycker att det är mycket märkligt att man inte istället efterlyser en anpassning av elcertifikatsystemet för småskaliga producenter med tanke på att detta är vårt huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar energi och att Energimyndigheten är en viktig part i hanteringen av elcertifikatsystemet.
Regelrådet avstyrker förslagen med anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och anser att konsekvensutredningen är bristfällig.
Konjunkturinstitutet avstyrker och menar att ”stöd utöver elcertifikat pressar upp marginalkostnaden för att tillföra ny el utan att mer förnybar el kommer till. Därigenom fördyras politiken och kostnadseffektiviteten i elcertifikatsystemet undergrävs.”
Vad man förmodligen inte tänkt på är att elcertifikatsystemet inte är anpassat för småskalig elproduktion vilket gör att endast en bråkdel (uppskattningsvis en tiondel) av befintliga solcellsanläggningar har ansökt om tilldelning av elcertifikat och att det för småhusägare endast är ekonomiskt möjligt att få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet på grund av det helt onödiga kravet på timmätning när det gäller tilldelning av elcertifikat. För vår egen del gör det att vi får elcertifikat endast för hälften av vår solelproduktion.
Tillstyrker
Svensk Energi tillstyrker förslaget om skattereduktion. Apropå att regeringen i sin pressrelease angav att de vill höja energigränsen från 10 000 kWh till 20 000 kWh påpekar de ”om höjningen av energigränsen skall ha någon påtaglig inverkan på installation av solpaneler måste även effektgränsen höjas”. Man välkomnar ”en förenklad administration och lägre avgifter för mikroproducenter så att även deras förnybara elproduktion kan ingå i elcertifikatsystemet”.
Positiva, men föredrar nettodebitering
Svensk Solenergi är positiva till förslaget men anser att även nettodebitering skulle vara möjlig med tanke på att det systemet finns i flera andra EU-länder. Man till ta bort energigränsen och istället använda 63A som begränsning. Vidare anser man att ”måste elhandelsbolagen få uppdrag att göra avdraget på elräkningen på motsvarande sätt som registrerade installatörer med flera kan hantera ROT-avdrag och fakturera tjänsten exklusive ROT-avdrag. Elhandelsbolagen bör dessutom få uppdrag att köpa elcertifikat och ursprungsgarantier utan avgifter för alla ‘mikroproducenter’.” Ett konstruktivt förslag!
Naturskyddsföreningen ser också hellre nettodebitering än skattereduktion, då det skulle vara mindre komplext och ge ett större incitament att installera solceller. De ifrågasätter flera beräkningar och gränserna 63A och 10 000 kWh.
Jordbruksverket ser hellre nettodebitering än skattereduktion eftersom det skulle ge mindre administration och vara användbart för flera.
Konsumentverket skriver att “I sådana här sammanhang är det viktigt att se juridiken som ett medel att uppnå önskade mål, och att man inte fastnar i juridiken så att goda lösningar sorteras bort på förhand.”
Kommunstyrelsen i Eskilstuna kommun (se s. 44-45) anser att nettodebitering bör införas. “Jämfört med förslaget om skattelättnad tror Eskilstuna kommun att ett system för nettodebitering medför mindre administrativa kostnader för såväl mikroproducenterna som staten.”
Otillräckligt
Stockholm stads miljöförvaltning tycker att ”föreslagna förändringar inte ger tillräckliga stimulanser för utbyggnad av elproduktion med till exempel solceller på hustak … reglerna troligen blir mycket hämmande för utbyggnaden av elproduktion på byggnader. Detta eftersom de föreslagna skattereglerna leder till alltför stora begränsningar. För Stockholms stads del innebär de föreslagna reglerna att flertalet bostadsrättsföreningar och samtliga fastighetsbolag skulle stå utanför regelsystemets stimulerande effekter.”
SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation) anser att Sverige bör ansöka hos EU om ändring av momsreglerna eller ansöka om att nettodebitering skulle falla inom reglerna om avvikelser av mindre ekonomisk betydelse. De vill höja gränserna till 125 A, 87 kW och 40 000 kWh/år och pekar på andelsägd elproduktion stängs ute i utredningens förslag.
Inga synpunkter
Tillväxtverket hade inga synpunkter enligt det två meningar långa svaret.
Inga invändningar
Konkurrensverket ”har inget att invända mot de förslag som gäller skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som presenteras i utredningen men vill framhålla vikten av att utformningen av skattereduktionen följs upp och utvärderas.”
Domstolsverket hade inga invändningar.
Svenskt Näringsliv “har i och för sig inget att erinra mot den föreslagna skattereduktionen, vilken föreslås komma såväl privatpersoner som företag till del. Emellertid skulle en omsättningströskel i mervärdesskattesystemet vara en bättre lösning. En omsättningströskel innebär en välbehövlig generell förenkling inte bara för mikroproducenter av el utan för alla aktörer med begränsad verksamhet. En särskild skattereduktion för mikroproduktion av el däremot innebär en särlösning för en begränsad sektor som mera komplicerar än förenklar skattesystemet.”
Kammarrätten i Sundsvall menar att utslaget i det österriska EU-målet har ytterligare stärkt utredningens slutsats att nettodebitering inte är förenlig med EU-rätt.
Övriga
Även Skatteverket har yttrat sig. De har inget tydligt ställningstagande till skattereduktionen men skriver “I utredningen föreslås att om regeringen väljer att gå vidare med utredningens förslag innan frågorna om statsstöd är klara kan det finnas skäl att begränsa reglerna till att bara gälla privatpersoner, dvs. inga näringsidkare omfattas av förslaget (11.4.4 sid. 203). Skatteverket har inget att erinra mot detta.”
Svensk Bioenergiförening vill ha ett teknikneutralt system som även ska fungera för annan förnybar elproduktion än solceller. Man skriver att det finns en nedre gräns på 50 kW för tilldelning av elcertifikat, men det stämmer inte, det finns ingen nedre gräns i regelverket för elcertifikat.
Alla remissvar borde läggas upp i det kronologiska registret för Statens offentliga utredningar. Fick en uppgift den 18 november från en person som ringt Finansdepartementet, som gav beskedet att man inte tänker lägga ut remissvaren på webben. Eftersom det är en offentlig handling kan dock vem som helst kontakta Finansdepartementet och be att få ut remissvaren.
Debattartikel ”Även lägenheter borde få avdrag för egen elkraft” i Dagens Nyheter den 15 oktober.
Energigas Sverige välkomnar förslaget men anser “Den i förslaget uppsatta begränsningen om 10 000 kilowattimmar anser vi vara omotiverad sedan det finns krav på att producenten ska vara nettokonsument av el för att få skattereduktion. Vi anser således att den tillåtna energivolymen för kvittning helt utelämnas i förslaget.”
SD vill inte inför en skattereduktion och vill avveckla nuvarande investeringsstöd till solceller enligt riksdagsmotionen “Nettodebitering och investeringsstöd till solceller” (2013-09-26).
Debattartikel “Bakläxa för regeringens nettodebitering” i Ny Teknik (2013-11-26).
Mitt eget yttrande
Sammanfattade jag med
- Nettodebitering vore att föredra för solelproducenten istället för den föreslagna skattereduktionen.
- Begränsningen på 63A bör tas bort (jag tyckte att en energigräns var tillräcklig, vilket skulle ge flera möjlighet att utnyttja systemet).
- Elcertifikatsystemet behöver anpassas till små elproducenter.
- Flera EU-länder än de i utredningen nämnda har nettodebitering (även Cypern och Italien, så det borde vara möjligt att införa även i Sverige).
- Utredningen har flera grava räknefel vad gäller lönsamhet, besparing vid nettodebitering, potential för solceller i Sverige och den ”offentligfinansiella effekten”.
Solklart.
Vi skall ha nettodebitering eller hur?
Hej, Det är ju nettoavräkningen som skall till för att vi som microprodcenter skall få det enkelt och lönsamt. Men sen när ser de styrande till oss och vad som är bra för den grå massan?
Jag hoppas innerligt att det blir nettoavräkning, det är ju faktiskt flera instanser som “rekommenderar” detta!
Vi håller tummarna!
Mats
Har du kollat hur många som har svarat på remissfrågan? Har du hört något mer om momsavdrag på solcellsanläggningar i Sverige?
Med vänlig hälsning Mårthen
1. Nej.
2. Se kommentarer till inlägg 2013-09-16.
Var hittar man inkomna remissvar?
Fråga Finansdepartementet! Det är offentlig handling så de ska gå att få ut. Möjligen finns de på webben någonstans också. Jag Googlade och tittade på olika organisationers hemsidor när jag letade efter remissvar.
Hittade för övrigt några fler remissvar, från bland annat Svenskt Näringsliv och Skatteverket. Lade in länkar till dessa i inlägget ovan.
Hej Bengt,
Har du någon aning om hur det brukar fungera vid remissvar om så många tunga instanser avstyrker? Drar man tillbaka förslaget? Om inte, vad är det för vits med att skicka ut förslaget på remiss?
Mvh Einar
Jag kan bara spekulera. Nästa år är det valår. Jag har tidigare sagt att det vore skott i foten av sittande regering att inte kom fram till någonting före valet, med tanke på hur länge frågan om nettodebitering dragits i långbänk.
Finansdepartementet har nog hela tiden haft en skattereduktion för ögonen. En skattereduktion går väl i linje med regeringens ambition om skattesänkningar. Därför kan man misstänka att de går på det spåret. Möjligen med vissa modifieringar med anledning av remissvaren.
Om det vid valet nästa år skulle bli regeringsskifte kan det blåsa andra vindar, med draghjälp av Miljöpartiet, så frågan är långt ifrån avgjord ännu…
Pingback: Flera remissvar på ”Beskattning av mikroproducerad el” | Bengts villablogg
Hej Bengt.
Beträffande förslag till skatteavdrag i stället för nettodebitering.
Jag skulle vilja gämnföra ett köp av annan vara med köp av el.
Om jag köper en pryl för 1000kr , ångrar mig när jag kommer ut på gatan,
går in igen och vill lämna tillbka varan i samma skick , då säger expiditen att det går bra men du får bara 800kr tillbaka momsen den behåller staten,
När det gäller microprodoktion kan man köpa el på en fas och sälja på en annan samtidigt !
MVH Åke
Bengt, Vad är dina kommentarer och funderingar kring det som sker i detta ämne i USA? Är detta en reaktion på den extremt snabba utvecklingen i USA?
http://www.greentechmedia.com/articles/read/Charging-a-Fee-to-Solar-Owners-Preserves-Net-Metering-in-Arizona
Pingback: Råd till energiminister Anna-Karin Hatt | Bengts villablogg