Fick idag frågan hur lång tid det kommer att ta för Sverige att nå 4 TWh solel och 4 TWh solvärme per år. Låt oss fundera på solelfrågan.

Hur mycket installerad effekt kommer det att kräva? Låt oss anta att utbytet skulle vara 800-900 kWh/kW i snitt. När vi byggt så mycket solceller kommer vi även att ha utnyttjat tak eller andra lägen som inte är helt optimala, därav den något försiktiga uppskattningen vad gäller utbytet. 4,44-5,00 GW solceller skulle därmed behöva installeras. Med tanke på att det var 24,3 MW installerat vid utgången av 2012 är det en bit kvar…

Låt oss dessutom anta en befolkning på 10 miljoner innevånare när vi nått målet, det skulle då innebära 444-500 W solceller per innevånare. Idag har vi 2,55 W/innevånare.

Vi gör en jämförelse med Tyskland, som är det land som har installerat mest solceller i världen om man räknar installerad effekt. De hade installerat 32,6 GW eller 399 W/innevånare vid senaste årsskiftet. Om vi antar att man installerar 3,5 GW i år enligt en prognos som jag såg skulle det betyda ca 440 W/innevånare vid årets slut och om lika mycket installeras 2014 når man då ca 485 W/innevånare. Tyskland hade 2,26 W/innevånare år 2001, ungefär där Sverige ligger idag, se diagrammet här nedan. Om vi gör en ”Tyskland” skulle vi alltså kunna nå 4 TWh på 13 år. Man ska dock komma ihåg att det tyska undret haft ett starkt politiskt och ekonomiskt stöd, utan det hade det inte varit möjligt. Har utvecklingen av solenergi samma starka stöd i svensk politik som i Tyskland? Nej.

Mål saknas helt i Sverige för vad vi vill uppnå när det gäller både solel och solvärme. Värst är det väl för solvärme. Investeringsstödet för solvärme har tagits bort och stödet till svensk forskning på solvärme är svagt eller obefintligt. Solvärmen har det därmed fått det tufft i konkurrensen med solel. Rätt stora pengar satsas på solcellsforskning men det har dock hittills inte gett någon extra skjuts åt den svenska marknaden. Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion och bara i storleksordningen en tiondel av de svenska solcellsanläggningarna har ansökt om tilldelning av elcertifikat. Den marknadssatsning som finns är investeringsstödet till solceller, som sedan 1 juli 2009 varit tillgängligt även för privatpersoner, för nätanslutna anläggningar. Dock är det en relativt blygsam budget, hästlängder ifrån den tyska budgeten. Låt säga att vi skulle ha en linjär utveckling enligt en trendkurva som kan dras med hjälp av installationer gjorda åren 2010-2012. Vi skulle då nå målet 4 TWh någon gång mellan år 2450 och 2500…

Ska det ta 13 år eller sådär 450 år att nå 4 TWh?

Flera trender som gör att det kommer att gå snabbare än 450 år är

•  Det är fortfarande en relativ ung teknik ur kommersiell synvinkel. Produktionskostnaden per kWh kommer att fortsätta att sjunka.Minskad investeringskostnad och ökade verkningsgrad kommer att bidra till detta. Speciellt viktigt är att växelriktaren får samma livslängd som modulerna. En ökad inriktning i världen på att vår energiförsörjning måste baseras helt på förnyelsebar energi kommer att leda till nya framsteg inom solcellsområdet, som på sikt kommer att ge lägre produktionskostnad.
• Elprisets utveckling har en stor betydelse för solcellsmarknaden eftersom det är de som kan ersätta köpt el med solel som är marknaden i Sverige. Ökar eller minskar elpriserna i framtiden? Tittar man bakåt under de senaste ca 20 åren har moms, energiskatt och elcertifikatavgift tillkommit som gett ett ökat elpris. Det är väl därför troligare att elpriserna kommer att öka än att minska och därmed skulle egenproducerad el gynnas. När man jämför med utvecklingen för solceller i Tyskland och Danmark bör man ha i minnet att de har ett elpris på över 2 kr/kWh och som därmed är betydligt högre än i Sverige, vilket gör en investering i egen solelproduktion mycket lönsammare.
• Ökad medvetenhet hos elköpare att det faktiskt är väldigt lätt att producera egen el med solceller.
• I Sverige bestäms utvecklingen på kort sikt väldigt mycket av politiska beslut, som att
  • Den politiska långbänken om nettodebitering eller liknande äntligen utmynnar i ett konkret beslut. Hellre ett beslut om skattereduktion under våren 2014 och igångkörning 1 juli 2014 än ytterligare förseningar.
  • Investeringsstödets budget förstärks. Alltför många står i kö idag.
  • Investeringsstödets nivå på 35% sänks till låt säga 25% för att ge fler möjlighet att installera i solceller. Det skulle också leda till att det skulle bli mindre skillnad gentemot att göra en investering med ROT-avdrag för arbetet och att flera då skulle nöja sig med ROT-avdrag.
  • Ett politiskt planeringsmål för solel och solvärme behöver sättas.
  • En lämplig vision bör vara solceller på varje hus i framtiden!

Källor

För nedanstående diagram har jag använt följande källor

• Development of renewable energysources in Germany 2012. Graphics and tablesVersion: February 2013. Med bland annat statistik över installerad solcellseffekt i Tyskland.
• Johan Lindahl. National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2012. Utgiven av IEA PVPS Task 1 maj 2012.
• Google public data (utvecklingsindikatorer – miljö – befolkning) för befolkningsstatistik i Tyskland och Sverige.

Utvecklingen av installerad solcellseffekt per innevånare i Tyskland och Sverige. Observera att det är logaritmisk y-skala!