Anna-Karin Hatt anger idag på sin blogg att regeringen i den kommande budgeten kommer att ta fasta på nettodebiteringsutredningens förslag om skatteavdrag. Regeringen höjer dock skatteavdraget till det dubbla jämfört med utredningens förslag och sätter gränsen vid avdrag för maximalt 20 000 kWh/år. Om man bor i områden med 29,3 öre/kWh i energiskatt skulle man då få göra skatteavdrag med maximalt 2*0,293 kr/kWh * 20 000 kWh/år = 11 720 kr.
Förutom skatteavdraget kan solelproducenten liksom nu sälja det överskott man matar in till nätet till hugade köpare.
Den första tanken som slår en är varför Anna-Karin Hatt och regeringen gör detta utspel redan nu, med tanke på att utredningen om nettodebitering fortfarande är ute på remiss, där remissvaren ska vara inkomna till Finansdepartementet senast den 9 oktober.
Se även Näringsdepartementet pressrelease “Regeringen föreslår sänkt skatt på egenproducerad förnybar el“, som också kom idag. Där man kan även se att det finns ett villkor: “En förutsättning är att man som mikroproducent under ett år köper lika mycket el från nätet som man matar ut på det.” (bör stå matar in, eftersom man matar ut när man köper el enligt den terminologi som elbranschen använder). I sådana fall skulle det betyda att man måste vara en nettokonsument av el. Utredningens förslag var inte riktigt på det viset, den föreslog att skattereduktionen skulle begränsas till högst hur mycket el man köpt under beskattningsåret, så ett litet frågetecken sätts för detta.
Även SVT uppmärksammar det hela idag i “Dubbelt avdrag för villaägare med solceller“. Anna-Karin Hatt gör här ett intressant uttalande att
“Den här reformen är här för att stanna. Den kommer att finnas ända till någon regering bestämmer sig fär att avskaffa den. Men jag tror inte att det kommer att ske, därför att nu ser vi en stark rörelse där många vill ta ansvar för sitt energiliv. Då kommer det vara en reform som jag inte tror någon kommer ha intresse av att ta tillbaka.”
Det är en viktig fråga att det finns en långsiktighet i spelreglerna för de som investerar i exempelvis solcellsanläggningar, för att det ska att gå att göra en uppskattning av ekonomi i en sådan långsiktig investering.
Om vi antar att en solcellsanläggning producerar 800-1100 kWh/kW och år skulle det krävas 18-25 kW solceller för att producera 20 000 kWh/år. Om vi antar en modulverkninsgrad på 15% krävs en modulyta på 6,7 m2/kW, vilket betyder att 18-25 kW skulle kräva en modulyta på 120-167 m2. Skatteavdraget skulle man få bara för överskottsel som matas in till nätet. För att få överskott på 20 000 kWh kan man därmed installera en större anläggning än en som producerar 20 000 kWh om man använder en del av elen själv och den möjliga installerade effekten och ytan bli då ändå större än ovanstående uppskattning. Det är väl ytterst få småhus som har så stora tak- och fasadytor med lämplig orientering. I praktiken skulle en småhusägare därmed kunna fylla lämpligt orienterade tak med solceller, om man inte faller på att man då skulle bli nettoproducent av el eller att det även finns en säkringsgräns vid 63A, som utredningen föreslog.
En övre säkringsgräns på 63A skulle i praktiken förmodligen utesluta de flesta bostadsrättsföreningar och även medelstora-stora företag skulle uteslutas från möjligheten till skattereduktion. I pressreleasen framgår inte om det även finns en säkringsgräns på 63A. Om man är en förening som inte betalar skatt utesluts man också eftersom man då inte har någon skatt att göra skattereduktion mot.
Hur många hushåll kommer att exportera 20 000 kWh per år????? Jag blev bara irriterad över detta.
Det är bra att regeringen höjde den gräns på 10 000 kWh som utredningen förslog, då kan flera utnyttja skattereduktionen, exempelvis små företag.
Min tanke var att man som hushåll skulle exportera 20 000 kWh så måste man därmed importera mer än 20 000 kWh. Frågan är om hur många privata hushåll som gör av med mera än 40 000kWh per år? Därtill så blir det som du skriver att ytterst få (ingen???) kommer att kunna utnyttja det => regeringen kan lova det eftersom det inte kommer att kosta något.
Leker med tanken med att exportera 20 000 kWh solel så måste man producera ännu mer => blir en väldigt stor anläggning. Antag 30 000 kWh i totalproduktion => krävs en anläggning på ca 33 kW => 48 Ampers säkring.
Som jag förstod det så kommer inte företag att kunna använda sig av reduktionen, då de inte har en inkomstskatt att reducera: http://egenel.etc.se/nyhet/regeringen-ger-skattereduktion-vissa-sol-els-producenter
Missuppfattning.
Utredningen skriver i sammanfattningen på s. 18 “Både privatpersoner och företag ska kunna få skattereduktion.”
Och på s. 69 i utredningen ”Enligt utredningens direktiv ska systemet omfatta privatpersoner eller företag med mikroproduktion av el för egen förbrukning. Avsikten med uppdraget är att föreslå ett regelverk som gör det enkelt för privatpersoner och mindre företag att investera i egenproducerad el.”
Om det däremot finns en säkringsgräns på högst 63A, som utredningen föreslog, kan företag uteslutas av detta skäl.
Det var taktiskt smart av regeringen att dubbla gränsen för skattereduktionen jämfört med utredningens förslag. Det låter positivt och det smarta ur politisk synvinkeln är att det inte kommer att kosta dubbelt så mycket! Åtminstone om man som i utredningens förslag sätter en säkringsgräns vid 63 A. De flesta småhusägare skulle klara sig med en gräns på 10 000 kWh/år, eftersom man inte har så stora och lämpligt orienterade takytor, så det är få som tillkommer i intervallet 10 000 – 20 000 kWh/år.
Fast när man går ut med detta innan remissrundans svarstid har gått ut känns det som att man tar en lite osmaklig genväg. Om detta skulle vara det normala politiska agerandet skulle remissförfarandet förlora sin betydelse. Ska man vara välvillig skulle man tolka det som att regeringen var tvungen att ta ett budgetbeslut nu och reservera (små)pengar för detta och att regeringen är öppen för justeringar om så skulle behövas.
Den välvilliga tolkningen om varför regeringen gick ut med detta förslag innan remisstiden var ute får stöd i ett uttalande som Anna-Karin Hatt gjort för Ny Teknik:
“– Vi kommer att titta på remissvaren, men budgetförhandlingarna pågår nu och vi behöver avsätta utrymme i budgeten redan nu, säger Anna-Karin Hatt.”
Du Bengt som har kläm på detta, hur mycket matar du in respektive ut på er anläggning? För att man skall få detta avdrag skall man köpa lika mycket som man säljer. Annars är det att man får inte prodcera mer än man förbrukar på ett år för att vara microproducent.
I inlägg från 2012-01-11 finns en utförlig tabell för in- och utmatning per månad under 2011. Då producerade vi 2 899 kWh solel, varav 1 527 kWh var överskott som matades in till nätet. Om man har fjärrvärme och kanske bara köper 4 000-6 000 kWh/år för hushållsel kan man inte fylla villataket med solceller, då blir man en nettoproducent. Har man elvärme kan man fylla taket med solceller utan att bli nettoproducent, om man inte har en vääldigt stor villa. Se uppskattningar i bloggtexten.
blir det bara skatteavdrag på nya anläggningar?
vi som redan har investerat då…är vi förlorarna..
varför krångla till allting, använd riktig nettodebitering,enklast för alla
Det blir på alla solcellsanläggningar, åtminstone var det utredningens förslag.
Hej Bengt
Efter att ha läst inlägget så återstår en fråga, ungefär hur mycket kan man räkna med att få i skattereduktion om man installerar en normalstor anläggning på låt oss säga 3kW. En sån kostar idag runt 70.000 att köpa. Hur blir avbetalningstiden jämfört med om man skulle få dagens bidrag?
Det går tyvärr inte att ge ett entydigt svar på dina frågor eftersom det är så många saker som påverkar det hela.
Den el man använder själv ersätter köpt el och värdet på den egenanvända elen blir därmed lika med det rörliga elpriset. Skattereduktionens storlek beror på hur stor andel av solelen som matas in till nätet och det varierar från hus till hus och beror på hur stor solcellsanläggning man har. Vi har en 3,36 kW solcellsanläggning och matar in ungefär hälften av vår producerade solel till nätet. Med en större solcellsanläggning skulle överskottet öka och med en mindre skulle överskottet minska. Sommartid använder vi bara el för hushållsel eftersom vi har solfångare för att värma tappvarmvatten. Om vi skulle använda el för att värma tappvarmvatten skulle vår egenanvändning av solelen öka och vi skulle därmed få ett mindre överskott.
När det gäller överskottet som matas in till nätet blir det svårare att beräkna värdet än för den solel som ersätter köpt el. Skattavdraget ger ett bidrag på 2×29,3 = 58,6 öre/kWh om man bor i ett område med normal energiskatt. Dessutom kan man sälja överskottselen och där är det idag en salig blandning av olika erbjudanden, både från elhandlare och nätägare. De stora elhandelsbolagen erbjuder Nord Pool timspotpris, med ett litet avdrag. Nord Pool spotpris varierar med tiden och det går därmed inte att ge ett exakt värde. Under 2012 var det genomsnittspriset på årsbasis 28,2 öre/kWh i område SE3. Egentligen ska man dock titta på timpriset dagtid under den tid solceller genererar överskottsel, men det blir en rätt komplicerad beräkning som kräver att man vet både användnings- och produktionsprofilen. Dessutom får man en ”energiersättning” från nätägaren, på grund av att deras överföringsförluster minskar i nätet. Vattenfall betalar 7,5 öre/kWh för detta. Med ett spotpris på 28 öre/kWh skulle överskottselen då få ett totalt värde på ca 94 öre/kWh.
Man behöver också veta hur mycket en solcellsanläggning producerar. Jag brukar säga att en solcellsanläggning i Sverige genererar 800-1100 kWh/kW och år om den inte har besvärande skuggning. I Mälardalen är 900-1000 kWh/kW nog ett typiskt värde för en oskuggad anläggning.
Återbetalningstid är ett stort ämne, som kräver en mycket längre utläggning än vad som får plats här.
Jag har precis gjort färdig min statistik för senaste 12 månaderna. 1209-1308
Den visar följande:
Solproduktion: 13808 kWh
Köpt el (In): 36478 kWh
Såld el (ut): 7157 (51,83%) kWh
Total paneleffekt: 15,9 kW
Panelerna är placerade på ett stalltak med 45 graders lutning och i SydVäst + SydÖst riktning.
Därför blir det årliga utbytet bara ca 870 kWh/kWp
Per
Håller med nettobeditering rakt av måste väl bli både enklare och billigare för alla. Skall man lägga detta som ytterligare ett skatteavdrag innebär det att utrymmer för vanligt folk minska ROT, RUT, ränteavdrag och nu elskatteavdrag, plus ett 5 jobbskatteavdrag, det ryms inte fler skatteavdrag. Jag tror inte man har förstått frågan utan man är helt fixerad av att sänka skatten. Konstigt upplägg tycker jag. Men folk går kanske på detta men när man deklarerar och ser att man inte har skatteutrymmer för allt.
Att komma med detta nu och det är, som man läser det, klart att det skall införas. Man skulle bara kolla med Eu, varför gör man då en sådan utredning, skickar ut den för att invänta svar, men innan svaren har kommit in beslutar vi detta. Tyder på en stor okompetens. Som tur är kan man byta regering men är inte säkert att det blir bättre.
Blir det då skatteavdrag på hela produtionen eller bara den som jag matar in i nätet?
Skatteavdraget blir på det överskott man matar in till nätet.
Större byggnader som använder all el själv berörs inte av regeringens förslag. När man ersätter köpt el med solel blir värdet på solelen lika som det rörliga elpriset.
Däremot är det viktigt för alla småhusägare, eftersom de kan få ett rätt stort överskott som matas in till nätet. Värdet på den el som matas in till nätet blir dock med regeringens förslag inte lika stort som det hade blivit vid nettodebitering, då värdet på överskottselen hade blivit lika med det rörliga elpriset.
Ren nettodebitering hade varit bra för det är enkelt. Nu ska man istället fundera över kommande lösningar där man spar överskottsel själv (kostar för mycket i nuläget men det blir nog billigare) eller att sälja direkt till grannar genom en egen tråd (inte tillåtet i nuläget tror jag men det är inte så lätt att kolla). Och på sikt så hamnar vi väl där man kopplar bort sig från elnätet vid nybyggnation. Då slipper man en ganska stor anslutningsavgift som man köper solceller för men det förutsätter i Sverige att uppvärmningen sköts på annat sätt än med el. I bloggar och kommentarer från USA pratas det en hel del om off grid som ett stort kommande hot mot elbolagen.
Danmark,Belgien och Holland har redan nettodebitering,, Italien införde nettodebitering den 1 Januari i år,, samtliga är EU medlemmar. Hur kan hela fyra EU länder obemärkt trotsa mervärdesdirektivet? Varför har regeringen så bråttom att klubba igenom sitt skatteavdrag, när utredningen fortfarande är ute på remiss? Jag misstänker att regeringen nu är medvetna om att dom inte kommer att kunna gömma sig bakom mervärdesdirektivet särskilt länge till.
Det finns flera EU-länder med nettodebitering. Cypern beslutade i april i år att införa “net metering” och även Grekland är på gång.
Är det något som hindrar mig att börja köpa el av något elbolag i tex Danmark och därmed kunna nettodebitera?
Om du tänker på att man i Danmark har nettodebitering så gjorde de om reglerna i slutet av fjolåret så att istället för att ha årsvis nettodebitering har de numera nettodebitering per timme, vilket man inte har så stor glädje av. Däremot får man i Danmark ett högre pris än Nord Pool spotpris för sin överskottsel.
Så här skrev jag i en kommentar den 16 januari 2013: “Danmark förändrade sitt stödsystem för solceller kraftigt från 20 november 2012. Nya anläggningar får numera bara göra nettoavräkning per timme. För överskott av el från anläggningar upp till 400 kW får man däremot 1,30 Danska kronor/kWh (1,57 SEK/kWh) under 10 år om installationen görs under 2013. Beloppet för överskottsel sänks succesivt tills man 2018 når 0,6 DKK/kWh (72,5 öre /kWh).
Läs mer i Aftale.” OBS! Ytterligare ett nytt avtal har gjorts 11 juni 2013, skummade bara igenom det, verkar vara ytterligare begränsningar.
Kommer avdraget fungera för företag?
Låter som en tillkrångling jämfört med nettodebitering men det är väl svensk standard att skapa byråkrati.
Se tidigare kommentar.
För min del verkar det snarast fördelaktigast med det föreslagna skatteavdraget. Min anläggning är på 2 kW och räknar med en produktion på ca 1900 kWh/år. Jag säljer min överskottsel (räknar med ca 600 kWh per år) till Falkenberg Energi för 1 SEK/kWh. Det är ungefär samma pris som för den el jag köper av dem (rörligt pris + energiskatt + moms + överföring). Så i praktiken motsvarar det en kvittning (nettodebitering). Men nu kan jag *dessutom* få 2×0,293 SEK/kWh för denna el, dvs ca 360 SEK. Eller tänker jag fel på något sätt?!
Jag har varit inne på samma tankar. Exempelvis Telge betalar ju 1, 50:-/kWh om du fått bidrag för anläggningen och 2, 50:-/kWh om du inte fått bidrag. Skulle du sedan få nästan 60 öre till i skattereduktion så förändrar ju detta kalkylen för en anläggning dramatiskt! Tänker jag fel i detta? Annars är det ju bara att trycka på “köp-knappen” 😀
När man betalar 1 kr/kWh för överskottselen är det ett överpris, elen skulle kunna köpas ca 2-4 gånger billigare på Nord Pool spotmarknad. I juni-juli i år var Nord Pool medelspotpris 29,6 öre/kWh. Ur den synvinkeln är det alltså en ren förlust att köpa solel för 1 kr/kWh. I dagsläget när det är få solelproducenter är denna extra kostnad småpengar för elhandlarna, det ger billig PR och kan de värva någon ny elhandelskund med hjälp av dessa erbjudanden är det mycket mera värt, eftersom vi inte byter elhandlare så ofta. När det gäller kommunalägda elhandels- eller nätbolag kan det väl i botten också finnas med en önskan att stödja lokalt producerad förnyelsebar energi.
Jag tror att de flesta av dessa generösa erbjudanden kommer att fasas ut när det klarnar vad som kommer att gälla med nettodebitering eller skattereduktion och om inte förr när marknaden växer eftersom det då med tiden kommer att bli en märkbar extra kostnad. Värdet på överskottselen borde på sikt gå mot Nord Pool spotpris per timme, minus ett litet administrativt avdrag. Möjligen kan ursprungsgarantierna tillföra ett extra värde på solel, men frågan är om det kan bli så stort. När vi överförde våra två ursprungsgarantier för 2013 till Telge Energi sattes ett pris på 30 kr/ursprungsgaranti, vilket motsvarar 3 öre/kWh.
PS. Telge Energi har haft en affärsidé att sälja solel till ett högre pris än normalt till de som vill stödja tekniken. Om de hittar tillräckligt många köpare för denna solel kan de därmed betala extra för den inköpta solelen. Hur stor den marknaden är återstår att se.
för att få skatteavdraget måste man ju betala skatt.. jag som tänkt sluta jobba när jag blir 55år…och leva på det jag har…tills pensionen ..kommer ju inte betala in nån skatt då..
kanske räcker med fastighetsskatten då.
Om man ligger på taket på fastighetsskatten, 7074 kr för inkomståret 2013, är det inga problem för en normal småhusägare. Då skulle man behöva mata in ett överskott på ca 12 000 kWh till nätet och det gör ingen normal småhusägare.
Jag hänger inte med här, om man inför nettodebitering så blir den producerade elen värd lika mycket som den man köper, tex spotpriset på säg 30 öre sommartid. Men med förslaget om skatteåterbäring så kan man få ca 58 öre i återbäring plus spotpriset 30 öre för överskottet? Alltså med återbäringen blir ju all denna ett plus i kalkylen jämfört med att kvitta bort elen i mätaren!? Då är det ju mycket bättre för plånboken att mata ut så mycket man kan, förutsatt nettokonsument på årsbasis?
Med nettodebitering blir solelen värd lika mycket som elpriset du betalar. Jag tror de flesta betalar ca 1 – 1.3 SEK/kWh el inkl. alla rörliga delar. Förutom själva priset betalar du ju också energiskatt och moms samt den rörliga nätavgiften och moms på den.
Jo visst betalar man moms, men där måste det ju vara konsekvent åt båda hållen. Är man näringsidkare skulle man dra momsen på det man köper och lägga på moms på det man säljer = man bör räkna exkl moms. Om man tolkar försäljningen som ej näringsverksamhet så bör man betala moms på det man köper och erhålla moms på det man säljer. Här måste man ju vara konsekvent, och enligt EU-domen som Bengt skriver om i senaste inlägget så borde alla solcellsägare som säljer överskott nu vara näringsidkare och kunna slippa momsen på köpt el.
Kvar blir en skillnad i energiskatt där man betalar 1xEnergiskatt när man köper men erhåller det dubbla när man säljer. Då energiskatten är högre än förlusten i överföringsavgift minus nätnytta så bör nettot bli positivt för plånboken.
Jag har inte riktigt greppat vilken skatt det är man kan göra avdrag på, och hur man får avdraget…? Måste man söka det separat hos pappa Skatteverket, eller hur funkar detta?
Det är på inkomstskatten för en privatperson och det kommer att göras på den årliga inkomstdeklarationen.