Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 2

Publicerat av

Har nu plöjt vidare i utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” och kommit igenom ungefär en tredjedel. Tyvärr måste även denna gång en av utredningens beräkningar ges underkänt.

På s. 125 ställer utredningen frågan ”Vad skulle besparingen bli i ett nettodebiteringssystem”. Nettodebitering kan möjligen tyckas vara ett enkelt begrepp. I sammanfattningen skriver utredningen ”Med nettodebitering avses enligt utredningens direktiv ett system där den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot den mängd elektricitet som de tar emot från elnätet.” Men det visar sig ibland vara svårt att förstå när man ska räkna på det hela. Så även för utredningen.

I tabell på s. 125 har man räknat på elkostnaden för två typkunder och på s. 126 på vad elkostnaden skulle bli för dessa kunder vid nettodebitering. Vad utredningen missat är att vid nettodebitering är det bara det rörliga elpriset per kWh som nettodebiteras! De fasta abonnemangsavgifterna påverkas normalt inte.

I tabellen på s. 125 har man angivet elnätpriset under 2012 till 54,1 öre/kWh, exklusive moms, för en villa utan elvärme med årsförbrukning 5 000 kWh. Redan här borde en varningsklocka ljuda. Är det rimligt att medelpriset skulle ha varit 54,1 öre/kWh, exklusive moms, i rörligt elnätpris? Vi betalade 18,8 öre/kWh, exklusive moms, hos Vattenfall i december 2012. För en villa med elvärme och årsförbrukning på 20 000 kWh uppges elnätpriset till 28,6 öre/kWh, exklusive moms. Här borde nästa varningsklocka ljuda, varför skulle det rörliga elnätpriset vara bara drygt hälften av det för en villa med 5 000 kWh i årsförbrukning?

Årlig elkostnad för två typkunder enligt utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 125.

Årlig elkostnad för två typkunder enligt utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 125.

Svaret är förstås att i de angivna priserna som utredningen använt i tabellen på s. 125 ingår en fast nätavgift. I den SCB-källa man anger står också mycket riktigt tydligt på s. 6 ”De fasta avgifter som vanligen förekommer för ett elnätabonnemang är omräknade till öre/kWh och ihoplagda med det pris i öre/kWh, som elnätföretaget tar för överföringen av el. Omräkning av den fasta avgiften har skett för resp. typkund efter kalkylerad årsförbrukning.”. För en ”Villa utan elvärme med 5 000 kWh” anges ett medelelnätpris på 54,1 öre/kWh, exklusive moms, för 2012.

Detsamma gäller för “elenergipriset” där SCB-källan på s. 7 skriver “De fasta årsavgifter som ibland förekommer är omräknade för resp. typkund efter kalkylerad årsförbrukning till öre/kWh. Detta är ihoplagt med det pris i öre/kWh, som elleverantören tar för elen som säljs/levereras.”

Det totala elpris de två typkunder skulle betala vid nettodebitering och som anges i tabellen på s. 126 stämmer alltså inte. I en utredning som ska belysa frågan om nettodebitering känns det besvärande att utredningen räknar fel på nettodebiteringens ekonomiska effekt för elproducenten.

Längst ner på s. 126 står ”Skattereduktionen skulle i exemplen ovan bli 1 450 kr (2 500 kWh x 58 öre), vilket ska jämföras med besparingen villaägarna skulle ha gjort i ett nettodebiteringssystem om 1 585 kr respektive 1 403 kr (9 822 kr – 8 419 kr).” Siffrorna för besparing gäller dock bara besparingen i skatter. Man har inte tagit med att kunden även sparar elhandelspris och elöverföringspriset vid nettodebitering och att kunden vid skattereduktion kan sälja överskottselen samt skulle få en energiersättning hos nätbolaget för deras minskade förluster i överliggande elnät. Om vi antar ett rörligt elpris på 1,305 kr/kWh som utredningen använt vid lönsamhetskalkylen på sidan 207 blir värdet av överskottselen vid nettodebitering 2 500 kWh x 1,305 kr/kWh = 3 262 kr.

Vid skattereduktion skulle kunden kunna sälja överskottselen. Antaget ett försäljningspris på Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh = 24,194 öre/kWh under 2012 och en energiersättning hos nätbolaget för deras minskade förluster i överliggande elnät på 7,5 öre/kWh (gällde Vattenfall 2012) skulle det tillsammans med skattereduktionen ge ett värde på 2 500 kWh * 0,90294 kr/kWh = 2 257 kr. Nettodebitering skulle alltså ge 1 005 kr mer i värde under 2012 än skattereduktion i detta räkneexempel, medan utredningen med sitt räknesätt tycker att den föreslagna skattereduktionen är ungefär likvärdig nettodebitering. Utan nettodebitering och skattereduktion skulle värdet på överskottselen bli 2 500 kWh * 0,31694 kr/kWh = 792 kr. Dessutom kan intäkter från elcertifikat tillkomma, den blir lika i alla fallen och påverkar inte skillnaderna mellan fallen.

23 svar på ”Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 2”

  1. Inte utan att man blir lite lätt mörkrädd…hur kan man utreda en så förhållandevis lätt fråga ett flertal gånger under lång tid och göra så flagranta räknefel. Inkompetent var ordet sa Bull. Tack Bengt för att du granskar rapporten, det tycks folket i utredningsgruppen ju glömt bort.

  2. Tack Bengt för att du granskar detta! Jag har suttit i flera timmar och försökt förstå utredningens kalkyler utan att bli riktigt klok. Efter att ha pratat med tre kunniga personer om detta visar det sig att vi har tre olika tolkningar om vad utredaren egentligen menar. Mycket olyckligt att utredningen leder till så många oklarheter och dåligt att man inte bifogar tydligare uträkningar och exempel.

  3. Hej Bengt!
    Har läst igenom “Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 2” och hittar ett editoriellt fel – lätt fixat: “2 500 kWh * 0,90294 kr/kWh = 2 257 kr/kWh”.
    mvh Peter
    PS Trots diverse beräkningsproblem i liggande förslag ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” så kvarstår det fundamentala problemet att endast ringa stimulans ges för solcellsindustrin i Sverige! DS

  4. Hej Bengt, tack för att du har koll.
    På mässan i våran by i jämtland http://www.facebook.com/SolenergiIBleka
    (solel, energibesparing elbilar etc bla Tesla S)
    Så kommer vi att prata om tyska lösningar för att använda så mycket som möjligt av elen man producerar själv (innanför elmätaren) tack vare den här rapporten.
    Med förlängningen att kunna koppla bort sig från elnätet.
    Det av två anledningar, dels för att påvisa att det är lika bra att införa nettoavräkning för statsmakten för att det går att göra ändå själv, och dels för att påvisa för nätbolagen att dom skall hålla sig väl med sina kunder, annars kan dom faktiskt koppla bort sig från elnätet på sikt och spara fasta avgifter etc.
    Vi ser häruppe med våra anläggningar i byn att vi klarar detta alla månader utom december och januari.

    • Kan bara hålla med det kommer nu fler och fler integrerade system med växelriktare och batteripaket så innan Sverige bestämt något, är det nog redan försent vi är efter igen…

  5. Hej.
    Att man skulle hinna leverera ut 2500 kw/h på en 5kw anläggning på ett år är väldigt högt räknat,vilket betyder att lönsamheten för anläggningsägaren blir ännu bättre än räkne exemplen.
    Har en egen anläggning på 10 kw och har inte nått dit än.

    Ps. tack för en intresant blogg.

    • Det finns såvitt jag vet ingen bra statistik över hur mycket överskottsel som matas in till nätet från solcellsanläggningar. Min tro är att ett överskott på 50% (2 500 kWh) vid en årsproduktion på 5 000 kWh är lågt räknat (som utredningen antagit). Under 2011 gjorde jag noggrann statistik och då fick vi 53% överskott från vår anläggning på 3,36 kW. Vårt hus kan energimässigt sommartid jämföras med ett hus som har fjärrvärme, det vill säga att ingen el går till uppvärmning av varmvatten under sommaren, eftersom vi har solfångare som täcker varmvattenbehovet sommartid.

      En 2,6 kW solcellsanläggning på ett småhus i Älvkarleby ger också runt 50% i överskott enligt uppgift från Björn Karlsson.

      Vore kul om andra ägare av solcellsanläggningar kunde berätta hur överskott ni har! Ange i sådana fall också installerad effekt på solcellsanläggningen och vilken typ av uppvärmningssystem som ni har för hus och varmvatten.

      • Jag hade en 2,88kWp söderorienterad PV med en 2,15kW växelriktare. Jag värmer upp huset med ca 6 ton pellets om året och har 13m2 plana Lesol3-solfångare (ger ~5kW som mest tror jag) och så har jag en luft-luft-värmepump i gäststugan;
        Sommartid värms allt vatten av solfångarna, dvs ingen pellets eller elpatron kör. Tvättmaskinen har varm- och kallvatten-ingång och diskmaskinen går på varmvatten. Vi är 2 vuxna och 4 barn i hushållet och bostadshusen är över 100 år med original-isolering 😉

        Mina el-energi-siffror blir detta år
        [månad, solcell producerat, solcell återmatat, utmatat (“köpt”)]
        jan 31 0 1077
        feb 60 13 834
        mar 325 111 744
        apr 292 124 485
        maj* 516 376 212
        jun* 990 833 107

        6 mån: 2214 1457 3459

        *) I maj byggde jag ut med två (österorienterade)anläggningar till så jag har nu totalt 7,28kWp på 6,15kW växelriktare. (Under juni var vi på semester i två veckor och i maj är det gamla systemet som står för de flesta siffrorna)

        Med en 2,5 kW-anläggning så skulle det inte bli några 50% återmatning på årsbasis för min del. Det krävs nog drygt 4kW skulle jag gissa… Mer detaljerade produktionssiffror finns på http://pvoutput.org/listteam.jsp?tid=693&t=m där man med lite klick även kan se vad de olika anläggningarna producerar.

      • Hej Bengt, bra artikel. Håller också på att läsa igenom utredningen (SOU 2013:46). Med 25 års garanti på utrustningen så anser jag att 10 års avskrivningstid är alldeles för liten förstås.
        Skaffade 17 kvm början på april 2012 och ytterligare 17 kvm nu i april. Maxeffekt ska tydligen vara 4,6 kW. Så här har det sett ut hittills, först 17 kvm.
        MÅNAD SOLEL EXPORT KÖPT
        apr-12 232 46 1063
        maj-12 328 114 618
        jun-12 265 105 488
        jul-12 285 111 470
        aug-12 241 71 578
        sep-12 162 50 826
        okt-12 82 14 1408
        nov-12 35 2 1239
        dec-12 7 0 2407
        jan-13 9 0 2256
        feb-13 31 3 2001
        mar-13 259 43 1965
        Sedan dom tre senaste månaderna med 34 kvm.
        apr-13 542 277 1016
        maj-13 670 361 456
        jun-13 649 396 285

  6. Hej Bengt,

    Denna typ av felräkningar påverkar ju utredningens resultat! Utredarens avsikt var ju att föreslå en viss nivå på skatteavdrag som ungefär motsvarar nettodebitering, om han räknar fel så blir den föreslagna nivån också felaktig.

    Tänker du skicka information om dessa felberäkningar till utredaren? Det är ju viktigt att han blir medveten om dom så att han kan korrigera resultaten.

    En annan kommentar till utredningen är att nätavgiften är undantagen från rabatter eller skatteavdraget. Den utgör en ganska stor del av totalkostnaden för el. Det är tydligt att om man vill bli helt oberoende av stora elbolag så räcker det inte med solceller, man måste ha möjlighet att lagra energi också. Det är bara att hoppas att alla initiativ kring energilagring i Tyskland, USA och på andra ställen snart kommer fram med prisvärda lösningar.

    Mvh Einar

    • Intressant artikel. Jag hade tidigare bara sett nyheten hos PVTECH och där var det oklart skrivet: “”Homeowners will now be able to reclaim VAT paid on domestic PV installations following a European Court of Justice ruling.” men avslutas med för mig kryptiska “The court said its ruling would be binding in other EU member states, but PV Tech understands that it would not have implications for countries that do not use net metering, such as the UK.”

      Naturskyddsföreningen ska forska vidare i frågan, ska bli intressant att se vad man kommer fram till. Även regeringens utredning om nettodebitering borde förstås titta på denna EU-dom eftersom det skulle kunna få en stor inverkan på lönsamheten för solel, men deras uppdrag kanske är avslutat i och med att de lämnat sin slutrapport?

      • Har du någon uppdatering angående det här? Har Naturskyddsföreningen kommit fram till något?

        • Njet, intet nytt. Samordnaren på Naturskyddsföreningen har haft semester i juli.

  9. Hej .. tror det är samma dom som utredningen hänvisar till .. med en egen slutsats ? .. ibland känns det tryggt att vara ingenjör och kunna räkna och mäta .. och slippa bygga sitt liv på hur man ska tolka innebörden i olika ord och paragrafer ..

    Mvh Jan-Olof / Svensk Solenergi

    • Utredningen ägnar nästan två sidor (s 92-94) åt österriska frågan, hade inte läst dessa sidor ännu. Men förhandsavgörandet, som det tydligen kallas, verkar inte ha varit klart när utredningen skrev sin text. Utredningen skriver “Genom målet kommer EU-domstolen i vart fall indirekt att avgöra om ett nettodebiteringssystem kommer i konflikt med mervärdesskattedirektivet, eftersom den i målet aktuella verksamheten aldrig kan utgöra en ekonomisk verksamhet i direktivets mening, om inte respektive leverans av el till och från bostaden ska bedömas var för sig.”

      Förhandsavgörandet var att det var en ekonomisk verksamhet. Har i nuläget svårt att uttolka i vilken mån det skulle påverka utredningens slutsatser om att nettodebitering inte är förenlig med EU:s momsdirektiv.

  10. Hej! Jag är nog ganska “banal” i mitt sätt att tänka på, men jag tycker det verkar så otroligt komplicerat att få till en enkel nettodebitering. Jag menar; titta på t.ex danskerna. Vad jag har förstått, så är det egentlig inte så väldigt svårt. Dom fick det till i -98 tror jag det var. Men här i Sverige ska vi krångla det till med laggivning och skatt..? Om det är så att en eventuell nettodebitering krockar med skattlaggivningen, så är det ju denna laggivningen man måste ändra på. Jag menar och tror att det hela handlar om politisk vilja för att få i ordning en enkel och begriplig lag, som säger att man på årsbasis kvittar sitt solelöverskott mot sin köpta el. Det skulle gå att skriva på 2 A4 sidor med stor skrift…. Otroligt hur man ska krångla till det här i Sverige!

  11. Hej, här några andra kommentarer kring utredningen:

    1. tar inte upp den orättvisa att dom som har solceller inte får elcertifikat, det är en orättvisa som nog inte var avsed från politikerna när elcertifikatsystemet gjordes
    2. förslag om att den som säljer el också ska vara tvungen att köra el, kan kanske vara bra i vissa fall
    3. det står en del om reglering av vind och solel och endast som en negativ faktor för sol och vind. Men om man tänker lite längre fram i tiden så har vi förmodligen mycket vind och solel och det kopplat till ett smart elnät som kan “nödstoppa” vind och solel (vilket är lätt att göra) för att få en bra reglering av elen vid tillfälliga överkapacitet. Så vind och sol kan faktiskt vara ganska bra reglerström
    4. utredningen nämner inte kärnkraft alls. Jo i jämförelse av kostnader och det är glädjande att vindel är billigare än kärnkraft. Men jag uppfattar att dom stora elbolagen skulle vilja ha nya kärnkraftverk för att befästa sin dominerande position.

  12. Pingback: Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 3 | Bengts villablogg

  13. Pingback: Värde på solel – vid egenanvändning, nettodebitering och skattereduktion | Bengts villablogg

  14. Pingback: Värde på solel – vid egenanvändning, nettodebitering och skattereduktion | Bengts nya villablogg

Kommentarer är stängda.