Från 6 juni 2013 kl. 00.01 infördes en provisorisk strafftull på solcellsmoduler, solceller och ”wafers” från Kina på 11,8%. De gäller till och med 6 augusti på tullen ökas till i medel 47,6% (37,2%-67,9% beroende på hur samarbetsvilliga de olika kinesiska företagen varit under utredningen), om man inte kommit fram till någon annan lösning innan dess. Detta baseras på att EU:s utredning som pågått under nio månader. Utredningen anser att priserna på kinesiska moduler borde vara 88% högre. Det vore intressant att veta lite mer om exakt hur ett kinesiskt statsstöd till solcellsbranschen går till i praktiken. Ett ”stöd” nämns ofta, men hur?
I EU uppskattas över 80% av solcellsmodulerna ha kommit från Kina ”2011/12” (oklart om man menar under hela perioden 2011-2012 eller vid årsskiftet 2011-2012), till ett pris av 11,5 miljarder euro under 2012. Under 2012 installerades ca 8,4 MW solcellsystem i Sverige och merparten av modulerna kom sannolikt även hos oss från Kina. I Sverige finns endast en modultillverkare kvar. Det är Swemodule i värmländska Glava, som har ett 30-tal anställda. I Sverige tillverkades 2012 ca 35 MW solcellsmoduler, där förmodligen mer än 90% gick på export.
Tullarna är än så länge provisoriska, senast 5 december 2013 ska beslut tas i EU:s ministerråd om definitiva tullar under fem år ska genomföras. En intressant skrivning är ”Should the final decision be not to impose definitive anti-dumping duties, the provisional duties, which will be in the form of guarantees only, will not be collected.” Blir det inget definitivt beslut om tullar kommer heller inte de provisoriska tullarna att tas ut! Om det definitiva beslutet blir att införa tullar har man möjlighet att införa det retroaktivt efter 5 mars, då ett krav på obligatorisk registrering av kinesiska moduler offentliggjordes.
Kinas svar
En träffsäker kontring från Kina var att deras regering har inlett en dumpnings- och statsstödsutredningsprocedur vad gäller vin från EU, vars exportvärde uppges vara 1 miljard dollar per år, varav drygt hälften från Frankrike. Frankrike har varit en av drivande för strafftullarna. En fransk tjänsteman på handelsdepartementet tyckte att Kinas svar var olämpligt och förkastligt.
EU budget under 2013 är 132,8 miljarder euro (ca 1 150 miljarder kronor). Det är mer än Sverige statsbudget, där utgifterna beräknas till 837,2 miljarder kronor för 2013. Av EU:s budget går en betydande del till jordbruksstöd. 57,5 miljarder euro (43,3%) går till stöd för ”Jordbruk, fiske, miljö och landsbygdsutveckling”. En annan källa anger att 2011 var 30% av EU:s budget stöd till jordbruk.
Vad händer nu
Strafftullarna betyder att priserna på kinesiska solcellsprodukter kommer att öka liksom systemkostnaderna. Detta innebär i sin tur sannolikt att installationerna på den europeiska marknaden minskar.
Det kan också leda till ökad import av kinesiska växelriktare för att försöka dämpa prisökningen. En ökad import av kinesiska växelriktare skulle kunna bli fatal för europeisk växelriktarindustri där tyska SMA idag är världsledande och som under 2012 hade 25% av världsmarknaden och en försäljning på en 1,5 miljarder euro under 2012. Fronius från Österrike är en annan stor tillverkare av växelriktare inom EU.
En förhoppning hos de solcellsföretag som anmälde de kinesiska företagen för att dumpa priserna var att man skulle kunna rädda eller öka antalet jobb hos europeiska modulproducenter. Man får dock komma ihåg att om de högre modulpriserna leder till en minskad marknad i EU kommer jobb att förloras bland de som gör installationer av solcellsystem.
I Sverige är det tydligt att det är främst bland återförsäljare och installatörer det skapas nya jobb inom solcellsbranschen. Svenska marknadens storlek bestäms i huvudsak av investeringsstödet till solcellssystem, därför tror jag inte på något stor förändring på den svenska marknaden även med kinesiska strafftullar. I år är stödet nästan dubbelt så stort (107,5 miljoner fördelade till länsstyrelserna, av budgeten på 110 miljoner) som under 2012 (57,5 miljoner av budgeten på 60 miljoner fördelade till länsstyrelserna) vilket gör att den svenska solcellsmarknaden kommer att mer att fördubblas under 2013. 107,5 miljoner i budget och max 35% i investeringsstöd gör en marknad på 107,5/0,35 = 307 miljoner i år. Under merparten av 2012 var investeringsstödet max 45% vilket gav en marknad på 57,5/0,45 = 128 miljoner. Till detta kommer de investeringar som görs utan stöd som sannolikt är i ökande både för nätanslutna och ej nätanslutna solcellsystem. Här finns exempelvis den 1 MW solcellsanläggning som är på gång utanför Västerås.
Den ökade svenska marknaden kommer ytterligare att öka på antalet jobb bland återförsäljare och installatörer under 2013. För modultillverkaren Swemodule har den svenska marknaden dock fortfarande en liten betydelse, det är vad som händer i Europa och övriga håll i världen som bestämmer deras framtid. Tillverkare av växelriktare saknas i Sverige. ABB:s växelriktaransvar ligger i Finland med tillverkning i Estland, Indien, Kina och från 2014 även i Sydafrika. För övriga komponenter får man anta en ökning på den svenska marknaden under 2013 för ABB som har tillverkning i Sverige av ett stort sortiment av brytare, kontaktorer, överspänningsskydd, elmätare etc. som används inom solcellsbranschen även internationellt. Det finns även del andra mindre svenska produktföretag som kan gynnas av en ökad svensk marknad.
Stalltips
Det blir i grunden detsamma som tidigare. Strafftullarna blir i slutändan inte så höga som nu indikerats. Det är troligare att man innan årets slut finner en helt annan lösning på det hela. Det är inte sannolikt att EU:s 27 länder kan komma överens om ett definitivt beslut om strafftullar. Enligt olika källor är det en majoritet av EU:s länder som är emot tullarna, däribland Sverige och eftersom ett definitivt EU-rådsbeslut måste tas av en majoritet av alla länder känns det som en omöjlighet i dagsläget. Det är också svårt att se hur 27 spretiga åsikter inom EU ska kunna vinna ett tullkrig mot ett beslutsstarkt Kina, om nu tullarna skulle bli kvar, så det vill man rimligen inte ge sig in på.
Dock kommer det att finnas en osäkerhet på EU-marknaden fram till dess att EU:s definitiva beslut tas senast 5 december och till dess kommer EU-marknaden sannolikt att vara vikande på grund av osäkerheten om spelreglerna.
PS. Inslag i dagspress, radio och TV om strafftullarna. Exempelvis krönika “Har EU-kommisionen fått solsting” i Sydsvenskan 2013-06-07, ledare “Stadsstöd och strafftull hotar frihandel” i Vestmanlands Läns Tidning 2013-06-12, Varning för handelskrig i DN 2013-06-02 och EU inför tullar på solceller från Kina i SVT 4 juni, Solkriget mellan USA och Kina i Vetenskapsradion 19 juni.
Är väl mycket som tyder på att detta är lite av ett förhandlingsspel…
http://www.svensksolenergi.se/press/pressmeddelanden-debattartiklar/eu-oeppnar-foer-foerhandlingar-om-strafftullar-pa-solceller-fran-kina
För att sätta press om det nu är en prisdumpning med hjälp av Kinesiskt stadsstöd.
Om det är en medveten prisdumpning från Kinas sida för att konkurrera ut övriga världens solcellsutveckling och solmodulsproduktion så är det ju allvarligt på sikt, tycker jag!
Kortsiktigt gynnar en eventuell sådan prisdumpning återförsäljare och installatörer i Sverige, men långsiktigt riskera ju den 3:e generationens solcellsteknik som nu finna i pipelinen inom Europa att slås ut av prisdumpning (vilket kanske Kina önskar) och därmed även påverka de som försörjer sig på installation och återförsäljning här på sikt, är min bedömning.
T.ex. den patentskyddade Grätzelsolcellen som nu håll på att industrialiseras i Sverige har ju egenskaper som sannolikt kan bli det riktiga lyftet för solcellsbranschen med miljövänlig billig råvara, billig att tillverka samt som ger betydligt mer ström i molnigt väder än nuvarande kiselbaserade solcellsteknik från Kina, vilket ju är en viktig egenskap här i Sverige! Även en betydligt flexiblare tillämpning med i vilka miljöer den kan användas, då den kan ges olika färg samt göras genomskinlig!
http://energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Pressmeddelanden-2012/Kostnadseffektiv-Gratzelsolcell-forbereds-for-industriell-produktion/
I Lund finns även ett annat spår i teknikutveckling för 3:e generationens solcellsteknik med nanosolceller, vilket också känns viktigt att den får chans att överleva och inte konkurreras ut av en eventuell prisdumpning, tycker jag.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/solenergi/article3620522.ece
Så OM Kina sysslar med en aktiv prisdumpning för att konkurrera ut andra världsdelar inom solcellstilverkning så är det ju sunt att EU reagerar på det och tar upp det på agendan och bevakar att handeln här sker utifrån en sund bas, är min åsikt!
Dock vet jag inte om så är fallet med Kina, så jag kan inte ha någon faktisk åsikt om det, bara en principiell om det är så…
Ett besvärande faktum för dagens färgämnessensiterade solceller (Grätzelsolceller) är att de degraderar när de utsätts UV-ljus, vilket är en usel egenskap för en solcell. I ett danskt examensarbete från 2008 där man skulle jämföra utomhusegenskaperna med kiselbaserade solceller satte man en ”UV-folie” på ytan av Grätzelsolcellerna för att förhindra degeradering på grund av UV-ljus vid utomhustesterna.
Alla solceller producerar el med enbart diffust ljus, men man får mycket lägre elproduktion än vid direkt solljus. Det är missvisande att marknadsföra Grätzelsolcellernas relativt högre verkningsgrad vid låg solinstrålning om man inte berättar hur stor skillnaden är gentemot andra tekniker vid hög solinstrålning. Det är ingen bra egenskap hos en solcell att ha en verkningsgrad som sjunker med ökande solinstrålning eftersom man får merparten av elproduktionen vid hög solinstrålning. Om man skulle ha låt säga 10% verkningsgrad för en modul baserad på Grätzelsolceller istället för kiselbaserade modulers idag normala 15% (bästa kommersiella har 21.5%) vid hög solinstrålning kommer kiselmoduler att ha högre verkningsgrad även vid låg solinstrålning (100-200 W/m2), även om skillnaden skulle minska, se Figur 5.53 i det danska arbetet.
Har inte sett någon jämförelse av Grätzelsolcellers elproduktion på årsbasis jämfört med kiselbaserade solcellsmoduler. Ett problem är Grätzelsolcellers degradering och därför är väl frågan hur meningsfull en sådan jämförelse skulle vara, bortsett från att det inte funnits några kommersiella moduler att köpa och testa.
Nanosolceller är intressant grundforskning men man får komma ihåg att det är många år kvar innan det är en kommersiell teknik redo att ta upp kampen mot kiselbaserade solceller och då är årets diskussioner om prisdumpning för länge sedan historia.
Jo UV-stabilitet är ju en väldigt viktig egenskap för alla solceller, men det vore ju företagsekonomiskt självmord att dra igång en tillverkning av Grätzelsolceller / Dye-sensitized solar cells (DSC) utan att ha säkrat upp långtidsstabiliteten!
Här några referenser till arbeten inom långtidsstabila DSC:
http://www.swerea.se/sv/ivf/Kunskapsomraden/Elektronik/Solceller/
Som nu för det svenska företaget Exeger som drar igång pilotproduktion:
http://exeger.com/dye-sensitized-solar-cells
Tog lite tid på mig innan jag svarade, för jag inser att du har betydligt mer kunskaper än jag har inom solcellsområdet, så ville verkligen tänka igen om och förstå det du skrev.
Det här att strikt prata om solcellers verkningsgrad är lite lurigt då själva energikällan är gratis, tycker jag. Har man en högst begränsad installationsyta för solcellerna blir verkningsgraden viktig (som för mig på min lilla husvagn), men annars är det den totala investeringskostnaden för en anläggning som är det viktiga anser jag (eller ROI).
Så som jag ser på saken så håller jag inte helt med dig om din åsikt “det är ingen bra egenskap hos en solcell att ha en verkningsgrad som sjunker med ökande solinstrålning”.
Det beror snarare på, tycker jag. Kan man förskjuta samma årsproduktion av elenergi från en solcellsinstallation till att mer av den produceras under molniga dagar så tycker jag det är en klar fördel, i ett klimat som Sverige!
Då minskar man toppeffekten som solelsystemet måste dimensioneras för samt man sprider ut elproduktionen över fler dagar om året, vilket båda är klara fördelar enligt vad jag kan se!
För ett nätanslutet system ger det fördelarna:
– Lägre dimensionerande effektbehov för 230V-invertern pga lägre toppeffekt
– Mer jämt utnyttjande av 230V-invertern (= lite mindre förluster) pga mer ström i molnigt väder
– Klenare kablage och övrigt installationsmaterial pga lägre toppeffekt
– Eventuellt behov av mindre huvudsäkring pga lägre toppeffekt
– Samt fördelaktig för nätägarna med lägre toppeffekt och mer elproduktion i molnigt väder
För ett off-grid-system ger det fördelarna:
– Mindre batteribank (=billigare) pga mer av elproduktionen i molnigt väder
– Klenare kablage och övrigt installationsmaterial pga lägre toppeffekt
– Klarar sig med en mindre solladdregulator pga lägre toppeffekt
– Lägre max laddström vilket är gynnsamt för batteriernas livslängd pga lägre toppeffekt
– Sannolikt mer sällan djupa urladdningar av batterierna, vilket ger längre livslängd
– Totalt sett en stabilare / säkrare strömförsörjning pga mer av elproduktionen i molnigt väder
Så i praktisk drift tycker jag nog att det kan vara en väldigt bra karaktäristik för en solcellstyp att verkningsgraden ökar med minskad ljusintensitet! Förutsatt då att strömproduktionen i molnig väder uppväger den lägre toppeffekten vid maximalt soligt väder sett på årsbasis eller vilken tid man nu utnyttjar sitt solelsystem.
Den maximalt uppnådda verkningsgraden för DSC verkar nu vara 14,1%:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:PVeff(rev130528).jpg
Samt den förutspådda utvecklingen av ökad verkningsgrad för DSC ser gynnsam ut:
http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2013/ee/c3ee24453a som pekar på upp mot 20% möjlig verkningsgrad eller mer i framtiden. DSC har fler parameterar man kan laborera med än kiselsolceller, för att öka verkningsgraden.
Även the European Union Photovoltaic Roadmap ser tydligen positivt på framtiden för DSC:
“Although its conversion efficiency is less than the best thin-film cells, in theory its price/performance ratio should be good enough to allow them to compete with fossil fuel electrical generation by achieving grid parity. Commercial applications, which were held up due to chemical stability problems,[6] are now forecast in the European Union Photovoltaic Roadmap to significantly contribute to renewable electricity generation by 2020.”
http://en.wikipedia.org/wiki/Dye-sensitized_solar_cell
För framtiden skulle man behöva ha ett kompletterande standardtest för solpaneler, tycker jag, med någon form av medeleffekt för en standardiserad effektcykel, lite jämförbart med att man har en standardiserar körcykel för att få fram bilars bränsleförbrukning på ett jämförbart sätt.
Nuvarande standardtest är bra för att få fram vilken max effekt solelsystemet behöver dimensioneras för, medan medeleffekten från en standardiserad effektcykel skulle ge en bra utgångspunkt för att kunna jämföra vad olika solpaneler producerar i praktiken, när nu solceller med så vitt skilda egenskaper börjar komma fram.
Så att t.ex. dessa skillnader kommer fram mellan kiselsolceller och DSC:
“En annan väsentlig fördel med Grätzelsolceller är att de fungerar lika bra eller bättre även när ljuset är svagt, när det är dimmigt, molnigt, för varmt eller när solen kommer in snett mot solcellen – allt det som kiselsolceller är känsliga mot.”
http://www.etn.se/index.php?option=com_content&view=article&id=57519
Jag får all min el från solceller sedan våren 2007 i min lilla husvagn, som jag har som ett mobilt off-grid fritidshus, så är väl medveten om att man får ström även i diffust ljus (molnigt väder)!
Jag har en 50W CIG tunnfilsmodul samt fyra 50W monokristallina kiselmoduler, så även medveten om fördelarna med att tunnfilmsmodulen ger mer ström i svagare ljus!
Som Ångström Solar Center anger om tunnfilmsmoduler:
“När det är molnigt blir effekten därför lägre, ca 50% av full effekt vid lätt molnighet och 5-10% av full effekt när molnen är riktigt mörka.” (Och då är troligen DSC ännu bättre i molnigt väder!)
http://www.sse.uu.se/forskning/Solceller/FAQ/#tocjump_5475205688191992_8
Om en eventuell Kinesisk prisdumpning påverkar denna utveckling tycker jag är svårt att sia om, för beror då på hur utdragen den blir och vilka konsekvenser den hinner åstadkomma i Europa.
USA har tydligen redan infört skyddstullar mot Kinesiska solceller innan EU.
Hej Bengt,
dessa strafftullar gäller bara kinesiska moduler, gäller inte moduler från Korea?
Jag är intresserad av Hyundai moduler.
m.v.h. Urban
Flaks at Norge ikke er med i EU da 😉
Jeg bestilte nettopp en pall med kinesiske Topoint 235W moduler fra USA til en pris av $0.52 per watt. I tillegg kom 650 dollar i frakt, totalpris $0.635 per watt + 25% mva.
Hadde prisen vært 88% høyere hadde det ikke blitt noe kjøp i det hele tatt, så det hadde ikke hjulpet europeiske produsenter det minste. Nå fikk ihvertfall Eltek solgt en Theia 4.4HE-t inverter til meg.
Jag skall nog importera till Norge istället även om man bor i Sverige
jag har hittat superbilliga solpaneler i kina men dom vill inte skicka till Sverige pga EU antidumping
jag har en kompis i Norge som nog hjälper till och sen smyger vi in dom i Sverige
Sen kan EU med sitt antidumping skit dra åt helvete
Pingback: Hur står sig Grätzelsolceller mot kiselsolceller? | Bengts villablogg
Lite nya åsikter / fakta om Kinas prisdumpning på solceller (Klotet i P1):
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=5569584