Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?

Publicerat av

När man genom solelproduktion ersätter köpt el med solel blir värdet på solelen samma som det rörliga elpriset för elhandel och elöverföring, inklusive energiskatt, elcertifikatavgift och moms.

Man ska inte räkna med de fasta abonnemangspriserna hos nätägare och elhandlaren eftersom de normalt sett inte påverkas av egen solelproduktion.

Om man vill räkna på lönsamheten får en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset utveckling under anläggningens livslängd, typ under 30 år. Hur lätt är det? Det är inte alls lätt…

Vi kan däremot blicka bakåt och se hur elprisets utveckling har varit. Inte heller det är helt trivialt eftersom man som elkund kan ha olika typer av abonnemang, där det senaste är att vi kan välja att ha ett timprisbaserat elhandelsabonnemang.

Man får tänka sig för när man läser olika uppgifter om elpriset, ibland räknas de fasta abonnemangspriserna med och räknat per kWh blir det därmed ett pris som varierar med hur mycket el man köper. Andra kanske bara menar elhandelspriset, utan energiskatt, elcertifikatavgift och moms. Det är därför en smärre djungel att förstå sig på olika uppgifter om elpriset och dess utveckling. Jag gjorde därför en genomgång enligt nedan för att något underlätta förståelsen.

I grunden finns många olika delar som styr det rörliga elpris som vi slutkunder betalar:

  • Elhandelspris på Nord Pool spotmarknad
  • Energiskatt
  • Elcertifikatavgift
  • Elöverföringspris
  • Moms
  • Vinster
  • Övrigt
  • Inflation

Elhandelspris

Nedanstående diagram visar utvecklingen för Nord Pool spotpris per månad från och med 1996, enligt data hämtade på Nord Pool spot hemsida under ”Historical market data”. Spotpriset har säkerligen ökat mycket mer än både produktionskostnaden och inflationen sedan år 2000. Enligt min beräkning utifrån Skatteverkets inflationssiffror var inflationen 21,8% under perioden 2000-2012.

Nord Pool spotpris för el per månad under åren 1996-2013, exklusive moms. Den svarta linjen är en linjär trendlinje. Data från Nord Pool spot.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Energiskatt

Energiskatt på el infördes 1951, då 1 öre/kWh, och styrs av Lag (1994:1776) om skatt på energi. Storleken på energiskatten beror på var du bor, viss nordliga kommuner betalar en lägre energiskatt, och för industriell verksamhet och yrkesmässig växthusodling är energiskatten endast 0,5 öre/kWh. Diagrammet här nedan visar energiskattens utveckling sedan starten, inklusive moms, för en vanlig kund som inte bor i någon av de nordliga kommunerna, enligt data från Skatteverket. Vissa år har energiskatten minskat, men från 1996 och tio år framåt ökade energiskatten kraftigt.

Energiskatt på el för åren 1975-2013. Punkterna visar när ändringar gjordes av energiskatten. Data från Skatteverket.

Elcertifikatavgift

1 maj 2003 infördes elcertifikatsystemet i Sverige och då tillkom en avgift för det på elräkningen. Till en början specificerades den separat på elräkningen, men numera är den oftast inbakad i elhandelspriset. Från O2 får vi dock elcertifikatavgiften specificerad och diagrammet visar utvecklingen under de senaste fem åren.

Elcertifikatavgift hos O2 under åren 2008-2013. Data från egna elräkningar.

Elöverföringspris

När vi flyttade till vårt nuvarande hus fick vi Vattenfall som nätägare istället för Mälarenergi. Det höjde priset vid flytten. Sedan dess har det fasta abonnemangspriset ökat betydligt mer än det rörliga priset för elöverföringen. Prisökningarna är långt över inflationen.

Diagrammen visar utvecklingen för både det rörliga och det fasta priset hos Vattenfall de senaste sex åren för vårt hus. Sedan 1 januari 2007 har den rörliga delen ökat med 23% till 24 öre/kWh, inklusive moms. Den fasta avgiften däremot har ökat hela 83% till 3100 kr/år, inklusive moms. En hög fast andel i elpriset missgynnar de som investerar i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar med egen elproduktion. En hög fast andel är inte heller något som gynnar elbesparing. Det är underligt att inte flera reagerar på denna utveckling.

Vissa nätbolag har infört en effekttariff. Detta betyder att du som har solel på villan inte skulle spara någonting av betydelse på elöverföringsavgiften trots att du åtminstone sommartid kan sänka ditt behov väsentligt av köpt el!  Jag skrev ett inlägg den 28 december 2010 med titeln ”Införande av effekttariff ett steg i fel riktning för solelproducenter” och det gäller fortfarande.

Elöverföring. Prisförändringar hos Vattenfall för det fasta och rörliga priset sedan 1 januari 2007. Data från egna elräkningar.

Moms

1990 tillkom 25% moms på el. Även på energiskatten betalas moms, vilket alltså blir en skatt på skatten.

Vinster

De företag som bedriver elhandel och elöverföring gör ett påslag på elpriset. Hur stort det är vet jag inte och inte heller hur det har utvecklats genom åren.

Övrigt

Det finns även en del andra skatter och avgifter som påverkar elpriset i mer eller mindre hög grad.

Elproduktionsanläggningar måste betala en fastighetsskatt. Den är 2,8% av anläggningens taxeringsvärde för vattenkraft, 0,2% för vindkraft och 0,5% för övriga produktionsanläggningar under inkomståret 2013. Svensk Energi uppskattar att den samlade fastighetsskatten för elproduktionsanläggningar år 2012 var ca 4 miljarder kronor (motsvarande cirka 5,5 öre/kWh i genomsnitt för vattenkraft, 0,4 öre/kWh för vindkraft, 0,3 öre/kWh för kärnkraft och mellan 0,1 och 0,5 öre/ kWh för övrig värmekraft).

Det finns också elsäkerhetsavgift, nätövervakningsavgift och elberedskapsavgift enligt Förordning (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet, som i vart fall inte specificeras på vår elräkning men som trots allt är något som vi elköpare betalar via nätägaren som betalar dessa avgifter till Elsäkerhetsverket.

Elsäkerhetsavgiften på 6 kr/år finansierar Elsäkerhetsverkets verksamhet.

Nätövervakningsavgiften på 3 kr/år finansierar delar av Energimarknadsinspektionens verksamhet.

Elberedskapsavgiften på 45 kr/år administreras av Svenska Kraftnät och ska täcka kostnader för åtgärder och verksamhet enligt elberedskapslagen (1997:288).

Inflation

I inget av ovanstående diagram är hänsyn tagen till inflationen. Detta måste man göra för att kunna veta om det är en reell prisförändring eller inte. Hos SCB hittar man värden för den årliga svenska inflationen i form förändrade konsumentpriser sedan 1831. Diagrammet visar inflationens utveckling under de senaste 30 åren.

Inflation per år under perioden 1983-2012. Data från Skatteverket.

Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?

Som synes bestäms elpriset av långt mycket mer än elproduktionskostnaden där den största andelen av elpriset är beroende av politiska beslut. Jag brukar säga att det är omöjligt att förutsäga det rörliga elpriset under en solcellsanläggnings livslängd (30 år), ingen kan med någon säkerhet veta hur det rörliga elpriset kommer att utvecklas så långt fram i tiden. För 30 år sedan fanns vare sig moms på el eller elcertifikatavgift och energiskatten var betydligt lägre än idag.

Det verkar dock troligare att det rörliga elpriset kommer att öka än att det kommer att minska. Vid lönsamhetsberäkningar får man räkna på några olika scenarior.

Lycka till med tipsen om det rörliga elprisets utveckling de närmaste 30 åren…

PS. Svensk Energi har gjort en presentation med många diagram över utvecklingen för elpriser och elskatter.

10 svar på ”Hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden?”

  1. Hej Bengt!

    Jag har tidigare skrivit om det angående de hutlösa priserna nätägarna tar ut. Nu har jag Fortum och jag får betala kring 4500:- per år (20A säkringar) för att enbart tillgång till elnätet. Därtill tar de 20,7 öre inklusive moms per kWh i elöverföringsavgift. Jag kan teckna avtal om att få ersättning när jag levererar ut elström på deras nät. Dock får jag bara 5,9 öre per kWh jmf med då 20,7 öre som jag får betala när jag för ström levererad till min fastighet. Det som Fortum är riktigt svinaktiga med är att om jag ska få betalt 5,9 öre per kWh så måste kan teckna ett abonemangsavtal och det kostar 65:- per månad => om jag leverera ut 1000kWh så får jag 59:- med det kostar 65:-.

    Angående framtida elpriser så är det som du skriver många faktorer som spelar roll. Dels kommer det att påverkas hur mkt vindkraft som kommer att byggas + dels när kärnkraftverken kommer att stängas pga åldersskäl. Hörde en siffra om Tyskland och om deras omställning från kärnkraft till förnyelsebar energi. Kostnaden kunde blir så hög som 1000 miljarder Euro och det är ju inte “kattskit” så att säga.

    Med tanke på dagens livsstil så lär nog inte förbrukningen minska. Kan iof minska beroende på hur Sveriges industri kommer att gå. Minskar efterfrågan från elintensiv industri så kommer elpriserna att sjunka. Har för mig att terminspriserna ligger kring 40 Euro per MWh under 2013 och början av 2014.

    Annars så funderar jag på att bygga ut min solcellsanläggning med några mer solcellspaneler. Jag har en installerad effekt på 9kW men har aldrig kommit över 8kW. Dock så har jag enbart plats för två paneler till så det gör egentligen varken till eller ifrån.

    Väntar med spänning på regeringens utredning, införs nettodebitering så kommer nog solcellsförsäljningen att öka rejält.

    • Verkar som att du inte såg mitt svar på din tidigare skrivning.

      Det finns tre olika ersättningar för din överskottsel:
      1. Från nätbolaget som du nämner ovan, som ersättning för deras minskade förluster i överliggande nät. Denna ersättning är lagstadgad, hur mycket man får varierar något mellan nätbolagen.
      2. Från elhandlare (eller nätbolag) som köper din överskottsel. Där varierar priserna mycket mellan olika bolag, från Nord Pool spotpris (eventuellt med några örens avdrag) till 1 kr/kWh.
      3. För elcertifikat, som säljs på den öppna marknaden. Ligger på ca 20 öre/kWh.

      Om du är nettokonsument under ett kalenderår och har max 63A säkring ska du inte betala något för ett inmatningsabonnemang. Detta enligt en ändring som gjordes i ellagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19970857.HTM den 1 april 2010, se Kap. 4, 10§.

      Är du nettokonsument eller nettoproducent av el under ett kalenderår?

  2. Kopierat från Fortums sida:

    För din produktion måste du ha ett s k inmatningsabonnemang. Det är abonnemanget som styr vad det kostar och vad vi betalar tillbaka i ersättning. Det finns tre priskomponenter: nättariff, produktionsersättning och elköp

    Jag tolkar att det är jag som måste betala 65:- för ett sådant abonemang. Deras ptislista är från 2013-01-01.

    Mvh Mårthen från ett soligt Halland

    • Återigen:
      Om du är nettokonsument under ett kalenderår och har max 63A säkring ska du inte betala något för ett inmatningsabonnemang. Detta enligt en ändring som gjordes i ellagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19970857.HTM den 1 april 2010, se Kap. 4, 10§. Om du uppfyller dessa villkor kostar inmatningsabonnemanget ingenting.

      Är du nettokonsument eller nettoproducent av el under ett kalenderår?

      Fortums information är alltså inte fullständig på den webbsida du refererar till. Men hade du läst prislistan enligt länken på den sidan hade du sett “I de fall ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere tillämpas för uttag av el och inmatning sker via samma huvudsäkringar som uttaget och inmatningens effekt (högsta årliga timvärde) är högst 43,5 kW, debiteras ingen avgift alls för inmatningsabonnemanget.”

      Fortum har för övrigt glömt att nämna den ersättning man kan få för elcertifikat.

      • Det gäller att läsa det finstilta…. du har rätt. Jag kommer över året att köpa mer el än vad som jag kommer att sälja.

        Angående elcertifikat så tjänar Fortum ingenting på det => de skriver ingenting om det.

  3. Mycket härliga grafer och diagram! sånt gillas!
    sitter just nu i planering kring installering en solcells-anläggning till nästa år, men för mig hänger det mest på om tekniken kan ge mer effektiva paneler, eftersom jag har en begränsad yta jag kan belägga, så vill jag maximera effekten. just nu skulle jag kunna få ut ca 7KW , på dom panelerna med 15% , men man hoppas ju utvecklingen och nettodebitering kommer liksom!

    • 15-16% modulverkningsgrad är standard idag. När vi installerade en 3 kW solcellsanläggning på ABB Corporate Research 2005 hade modulerna 11,9% verkningsgrad. Det blir en ökning av modulverkningsgraden med i genomsnitt 0,3-0,4% per år. 0,3% per år var ett värde jag kom fram till för ett par år sedan när jag tittade på utvecklingen i en stor databas. Utvecklingen kommer att tuffa på, men vi ska inte vänta oss några dramatiska steg när det gäller standardmoduler.

      En ökad verkningsgrad, lägre produktionskostnad för moduler och växelriktare och kanske ökad livslängd kommer att sänka produktionskostnaden per kWh med tiden, men det kommer inte att gå så dramatiskt snabbt som under de senaste åren.

      När det gäller nettodebitering är jag med tanke på valutgången övertygad om att det blir skattereduktion i någon form, det finns i nuläget ingen politisk majoritet som vill ha nettodebitering. Får se om det hinns med till 1 januari 2015 eller om det dröjer längre.

  4. Hej Bengt!

    Undrar om man får använda ditt diagram över spotpris mellan 1996-2013 i en kandidatuppsats?

    Med vänlig hälsning

    Två studenter på Linköpings universitet

    • Visst, ange källa bara. Tänk på att spotpriset har minskat sedan 2013. Ifjol var det runt 20 öre/kWh. Data finns på Nord Pool spot.

Kommentarer är stängda.