Socialdemokraterna vill ha nettodebitering. Det beslutade man på sin kongress 3-7 april 2013. I ”Framtidskontraktet Beslutad version” står:

”Bygg ut den förnybara energin. Vi vill främja investeringar i utbyggnad av bland annat vind, sol och biobränslen. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020. Vi vill investera i energiforskning så att Sverige kan vara i fronten när det gäller att ta fram ny och innovativ energiteknik. Ägandet i Vattenfall ska användas så att bolaget blir ledande i energiomställningen. Hushållen ska ha möjlighet att på ett ekonomiskt hållbart sätt producera sin egen energi genom att de får en nettodebitering. Smarta elnät som stödjer energieffektiviseringen och klarar den ökande användningen av förnybar energi ska byggas ut.”

Alla har dock inte klart för sig vad nettodebitering är… Det är tydligen ett svårare begrepp än vad man kan tro.

I dokumentet ”Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag” under motion G49 står

”Ett sätt att stödja utvecklingen är att införa systemet med nettodebitering som finns i t.ex. Tyskland.”

Tysklands system med inmatningstariffer som ger en fast ersättning per kWh under 20 år är något annat än nettodebitering. Dessutom är tyskarnas inmatningstariffer på väg ut, så det känns för sent att haka på det tåget.

I motion G106 skrivs

”För solceller är det viktigaste att vi socialdemokrater slåss för verklig nettomätning, alltså att våra elmätare tillåts att gå både framåt och bakåt. Detta vore verklig nettomätning och våra nätbolag (som har monopol) och energibolag tvingas räkna av den el som du inte kan använda själv just då och som matas ut på nätet. Går det att göra i våra grannländer så går det självklart bra här också, bara den politiska viljan finns.”

Danmark har nettoavräkning, vilket är något annat än nettomätning.

I ”UG8 Utlåtande energipolitik” från partistyrelsen är det dock ordning på torpet

”Omställningen av energisystemet i en mer hållbar riktning måste stimuleras på flera olika sätt. Tydliga signaler om betydelsen av en effektivare energianvändning och en större andel förnybar energiproduktion är oerhört betydelsefullt för att nå framgång. Att ta tillvara de många små elkonsumenternas vilja att öka sin effektivitet i elanvändningen, och kanske även att bidra med småskalig produktion av förnybar el, bör därför ses som en självklarhet. Därför anser partistyrelsen att idén om så kallad nettodebitering bör prövas i det svenska elsystemet. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Syftet med ett sådant system är främst att stärka elkonsumenternas ställning på elmarknaden genom att underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet.”

Regeringens utredning ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” verkar för närvarande vilja ge ett förslag om skatteåterbäring motsvarande energiskatt och dess moms, snarare än nettodebitering. Undrans vad socialdemokraterna tycker om det?

En nackdel med skatteåterbäringssystemet är att det riskerar att bli administrativt krångligt och vad blir den administrativa kostnaden att införa systemet?

En fördel är att om man sätter en gräns i form av ett visst maximalt belopp i energiskatteåterbäring slipper man fundera på hur man ska sätta gränsen i exempelvis säkringsabonnemang eller installerad effekt. Det blir också mera rättvist för anläggningsägarna, som kan ha olika mycket solelproduktion beroende på var man bor och framför allt har man väldigt varierande andel inmatad solel till nätet.

Byggnader med hög egenanvändning av solel berörs inte alls eller endast marginellt av möjligheten till nettodebitering eller motsvarande, medan det är ytterst viktigt för att få fart på den stora småhusmarknaden. En annan fördel med ett återbäringstak i kronor är att det är lätt att justera återbäringsnivån vilket säkert tilltalar politikerna. Men det ger också en viss osäkerhet för den som tänker investera i en solcellsanläggning om vilka villkor som kommer att gälla om 5 eller 10 eller 15 år.

Vi väntar nu med intresse på utredningens förslag som ska redovisas senast 14 juni. Blir det en flipp eller en flopp?