På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m²) för 14 orter i Sverige. Under 2012 var det högre solinstrålning än normalt söder om Mälardalen medan den var lägre norr om Mälardalen.

I Stockholm var solstrålningen 958 kWh/m² och i Lund 1013 kWh/m² under 2012. Solstrålningen i Stockholm och Lund var 0,8% lägre respektive 5,5% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Bäst var Visby med 1082 kWh/m², 2% över normalvärdet. Växjö var med 7% högst över det normala och Österund med 9% lägst under det normala.

Tittar man på enskilda månader och bortser från de solfattiga vintermånaderna november-februari var det som mest 9% (maj) högre än och som minst 18% (juni) under normalvärdet i Stockholm för åren 1961-1990. I Lund var mars 25% över och juni 7% under normalvärdet.

Under ett normalår svarar första halvåret för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund. Under 2012 blev det 56,6% i Stockholm och 56,5% i Lund under första halvåret.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under 2012 hade Stockholm 1784 solskenstimmar mot normalvärdet 1821 solskenstimmar för åren 1961-1990, vilket var 2% mindre än normalt.

Global solinstrålning under 2012 för SMHI:s alla mätstationer.

Global solinstrålning, avvikelse under 2012 mot normalvärde 1961-1990 för SMHI:s mätstationer (vissa nyare saknar normalvärden).

Jämförelse global solstrålning Stockholm-Lund per månad under 2012.