I inlägget den 16 december skrev jag om att maxeffekten bara blev 75 W och 0,188 kWh (0,056 kWh/kW) under den helmulna dag som var då. Igår blev det äntligen en solig decemberdag. Då gav solcellerna som mest 1 279 W och 3,19 kWh (0,95 kWh/kW) blev producerade. Bäst i årets snöiga och solfattiga december! I diagrammet nedan ser man att det var en stor svacka i elproduktionen under en trekvarts timme från 10:50. Det berodde på att det låg ett relativ stort moln och skymde solen under den tiden.
Jag ritade även in solinstrålningen i diagrammet. Den genererade effekten är i princip proportionell mot solinstrålningen, förutom att hänsyn måste tas till temperatureffekter eftersom verkningsgraden hos solceller sjunker med ökande temperatur. Effektkurvan följer kurvan för solinstrålning väldigt väl från ungefär 11:30. Dessförinnan ligger effektkurvan lägre än solinstrålningskurvan. En orsak till detta kan vara att solcellsmodulerna i öster delbeskuggas på grund av träd, men att referenssolcellen som mäter solinstrålning sitter längre åt väster och att den därmed inte drabbas av denna delbeskuggning. En bidragande orsak under åtminstone tidig förmiddag kan även vara att tre av solcellsmodulerna hade lite is i nederkant vilket kan ha minskat solelproduktionen på den strängen.
En lite skum sak med solinstrålningsmätningen är att den visar för lågt värde. Maxvärdet under dagen för den referenssolcell från SMA vi använder och som sitter med samma lutning som modulerna var 229 W/m2. Med denna solinstrålning borde vi inte kunna få 1 279 W i toppeffekt med tanke på att den nominella effekten är 3,36 kW (uppmätt vid 1 000 W/m2 och 25°C). SMA:s referenssolcell är gjord av amorft kisel och den har i IEA PVPS Task 13 angetts kunna ha kraftigt avvikande värden under vissa förhållanden. Man bör hellre ha en referenssolcell av kristallint kisel.
Snart är det dags för årssummering. Det har inte varit lika soligt i år så det har blivit mindre solel än i fjol.
13 JAN 2013 var det soligt och kallt i Stockholm. Började dagen med att sopa bort ett 4 cm fluffigt snölager från solpanelerna vid 10:45-tiden (missade lite morgonsol). Effekten ökade då från ca 50 W till ca 1,8 kW. Temperaturen på mittcellen steg från ca -10 till ca +12 grader. Dagen gav 1,31 kWh/kWp (6,17 kWh totalt). Maxeffekt ca 2,1 kW, vilket är hälften av maxeffekten på sommaren (ca 4,2 kW de dagar som givit mest energi totalt).
Dagens energi blev således ca 1/5 av den maximala jag fick i somras en fin dag. Om vi antager att förekomsten av soliga dagar på vintern är ca 1/4 av sommarens, så får vi en sommar/vinter-faktor på ca 20. Dvs att anstränga sig några månader på vintern med att sopa bort snö från panelerna motsvarar ungefär några dagar fint väder mer eller mindre på sommaren. Mer än så blir det inte.
Det finns ingen ekonomi i snöröjning av solcellerna eftersom solinstrålningens andel i Stockholm under ett normalår är 1,40%, 0,71% respektive 1,06% under november, december respektive januari. I februari ökar andelen till 2,73%.