I dagens VLT fanns debattartikeln ”Vi behöver mer elproduktion och kärnkraft” skriven av Folkpartiets miljögrupp i Västerås. Orsaken till behovet anges vara att ”elkonsumtionen i världen har uppvisat en linjär stegvis ökning” och att 10 TWh el anges behövas när vi övergår till elbilar.
Låt oss först titta på Sveriges elanvändning. Diagrammen nedan visar Sveriges elanvändning under åren 1970-2011 enligt Energimyndighetens ”Energiläget i siffror 2012”. Man ser att elanvändningen efter 1990 ökat blygsamt i Sverige. Elanvändningen 2011 var låga 139,3 TWh (inklusive 10,2 TWh i överföringsförluster) vilket var 0,6 TWh mindre än 1990. Det finns variationer mellan åren på grund av industrins aktivitet och vädervariationer. Under perioden 1990-2011 har elanvändningen ökat med 3,8 TWh/år om man utgår från en rätlinjig elanvändning under dessa år (svart linje i det andra diagrammet), vilket ger en genomsnittlig ökning på blygsamma 0,18 TWh/år. Det var inte länge sedan vi läste att vindkraften under senaste året producerat 7 TWh, vilket mer än väl täcker den ökade genomsnittliga elanvändningen sedan 1990.
Det är också värt att notera att under alla månader från och med april 2011 till och med juli 2012 har vi haft en nettoexport av el från Sverige enligt statistik från Svenska Kraftnät. Statistiken är inte färdigställd för resten 2012 men jag antar att det varit nettoexport även under höstmånaderna. Under 2011 blev nettoexporten 7,2 TWh. Under januari-juli 2012 var nettoexporten 11,1 TWh vilket kan jämföras med 2,0 TWh nettoexport under samma period 2011. Under 2010 då elanvändningen var relativt höga 147,6 TWh hade vi däremot en nettoimport på 2,1 TWh. Det är ungefär lika mycket som den förväntade energibesparingen på 2 TWh när vi går över till LED-lampor istället för vanliga glödlampor, enligt Energimyndigheten. Under de senaste åren har vindkraftproduktionen ökat så mycket att vi under ett normalår kan förväntas oss en nettoexport av el från Sverige de kommande åren.
Hur är det då med de 10 TWh el som skulle behövas om alla bilar i Sverige var elbilar? Först borde man kanske fundera på vilken tidshorisont vi pratar om innan vi har nått dit. Det skulle ta i runda slängar 20 år att byta hela fordonsbeståndet om vi började idag med tanke på att medelåldern för svenska bilar är runt nio år. Men det stora skiftet till elbilar har inte börjat på allvar ännu och frågan är också om inte plug-in hybrider kommer att bli ett mellansteg. Såg i Volvo Life 2/2012 att en Volvo 60 plug-in hybrid kostar 569 000 kronor i grundutförandet, så det gäller att vara stadd i kassa.
Om vi skulle sätta solceller på en fjärdedel av de 400 km2 tak- och fasadytor som tar emot minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera ca 10-15 TWh solel per år och därmed på årsbasis kunna täcka det ökade elbehovet för det fall att alla bilar skulle vara elbilar någon gång i framtiden, som är längre än 20 år bort och som därmed ger oss tillräcklig tid att hinna bygga ut solelproduktionen.
Om vi i framtiden ska övergå till helt förnyelsebar elproduktion, dit kärnkraft inte räknas, är det snarare en annan än mera elproduktion vi behöver i Sverige och att vi dessutom satsar kraftfullt på energibesparingsåtgärder. Den bästa energin är trots allt den vi inte använder…
PS 2013-01-16. Enligt preliminär statistik från Svensk Energi för 2012 blev elanvändning 141,7 TWh och elproduktionen rekordhöga 161,3 TWh, vilket gav ett rekordstort exportöverskott på 19,3 TWh.
Elanvändning i Sverige 1970-2011. Data från Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten.
Elanvändning i Sverige 1990-2011. Data från Energiläget i siffror 2012, Energimyndigheten.
Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.
Här ges veckorapporter om den svenska elmarknaden: http://svenskenergi.se/upload/Statistik/Kraftläget/vrapp.pdf
Under det senaste året har 158,5 TWh producerats och 138,6 TWh förbrukats (inkl distributionsförluster). Mellanskillnaden på 20 TWh har exporterats till framförallt Finland och Danmark.
Den höga nettoexporten är dock en följd av onormala väderförhållanden. Om vi skulle ha haft normala vattenflöden och normala temperaturer så skulle nettoexporten ha varit kring 5 TWh istället. Om kärnkraften skulle gå på full kapacitet så skulle den kunna producera ytterligare 10-15 TWh/år. Vi har alltså redan ett ganska stort elproduktionsöverskott i Sverige.
På DI`s hemsida kunde man nyligen läsa om reglerna för microproduktion.
Man får inte sälja fler kWh än man förbrukar.Jag trodde det var så att man inte får sälja mer än man köper.Som jag ser det är det ju en viss skillnad.Någon som vet hur det ligger till?
Du får sälja hur mycket el du vill!
Om du har max 63A säkring och är nettokonsument av el (köper mer el än du säljer) under ett kalenderår behöver du inte betala något inmatningsabonnemang och det var nog det DI ville säga. Om man är nettoproducent av el under ett kalenderår får man betala ett inmatningsabonnemang hos nätägaren. Det är relativt dyrt, minst ca 2000 kr/år inklusive moms, så det är normalt inte lönt för en småhusägare.
Glöm inte värmepumpen i detta sammanhang. Byte till luft-värmepump innebär en rejäl besparing. Det är en hybrid där viss del el tillförs och energi dras ut ur luften. Klart fiffigt. Med mer forskning på området kommer det att bli ännu effektivare tror jag. Att dra energi ur berg eller luft, det är förnyelsebar energi. Konstigt att det inte rapporteras som det av energimyndigheten. Fast jag tror att dom storskaliga värmepumpsystem som fjärrvärmeverken har räknas in av energimyndigheten.
I takt med att Sverige avindustrialiseras och tillverkning flyttar till låglöneländer så kommer det bli ett ännu större elöverskott.
Det man möjligtvis kan oroa sig framöver är att våra kärnkraftsverk är väldigt gamla och opålitliga. Det är inte helt omöjligt att någon reaktor måste snabbstoppas för gott inom snar framtid och fler lär följa. Det politiska läget kring kärnkraft är osäkert och minsta olycka nu skulle resa krav på avveckling.
Det skulle förändra elkartan ganska mycket.
är ju dumt att ha ett inmatningsabonnemang som kostar pengar att ha..
borde vara gratis. för då skulle fler köpa mer solpaneler och sätta upp..
nu sätter man ju inte upp mer paneler än vad man förbrukar el för..
vad tycker du Bengt borde väl vara gratis med inmatningsabonnemang?
1 april 2010 ändrades ellagen. Om du har max 63A säkring (43,5 kW) och är nettokonsument av el (köper mer el än du säljer) under ett kalenderår behöver du inte betala något inmatningsabonnemang.
43,5 kW motsvarar ca 300 m2 solcellsmoduler och det är mer än vad de flesta småhusägare får plats med.
Det är intressant hur energianvändningen för bostäder från 70-talet ökade kraftigt för att sedan plana ut. Under 25 år så har den inte varierat särskilt mycket. En del kan säkert kopplas till kraven på nybyggnad. Kraven låg nu på ungefär hälften av normalförbrukningen för husen i miljonprogrammets betonghus. Förra året skärptes de ytterligare med runt 20%. Fast om alla idag bygger efter det så kommer ju inte energiförbrukningen kunna minska med 50% till 2050.
Nu i vinterkylan funderade jag på att en 2-liters förpackning med vatten som man fryser till is faktiskt behöver runt 750 kJ för att nå kylskåpstemperatur igen. Så om man stoppar in ett par sådana i kylen så har man ju ett gratis litet kylbatteri. Mer om man tycker det är roligt än en någon besparing värt arbetet att cirkulera ett antal 2-kilos isklumpar men i alla fall. Sen kanske det blir kallare i kylen än vad man vill.
I större skala, en 100-liters tunna borde kunna ge runt 37 MJ så hur det fungerat i kombination med ett kylrum för exempelvis grönsaker hade varit intressant. Risken finns ju att det fungerat dåligt ifall det börjat avdunsta en massa fukt inne i kylrummet. Om man kör in 4 stycken med truck på en lastpall hade det ju gett nästan 150 MJ kyla gratis sånär som på arbetet att frakta tunnorna. Och om tunnorna är lufttäta så borde det fungera, man gör om kylrummet vintertid till en iskällare. Är knappast expert på kylrum så man kanske ska passa sig lite.
Det jag egentligen tänkte skriva var om ett gammalt inlägg om solcellers störningar på det danska elnätet. ABB håller ju på med ett smart elnät på Gottland, hur pass hade detta kunnat öka acceptansen på nätet för exempelvis solceller?
Relaterat till inlägget så förstår jag inte heller riktigt vitsen i att kraftigt öka elproduktionen när denna varit relativt stabil i över 20 år. Att vi har hållit oss på samma nivå i runt 20 år och nu genomför flera åtgärder för att sänka förbrukningen än tidigare tyder ju på att vi kommer att ha ett minskat energibehov, inte ett större. Och om det blir större i motsvarande takt som tidigare så kan det täckas av förnyelsebara energikällor. Trist att folkpartiet verkar utgå från att Sveriges miljöpolitik kommer misslyckas totalt. De vill väl undvika en utbyggnad av kolkraft i Sverige men med den stora andel vattenkraft vi har så bör det ju gå att ta sig runt det. Jag hoppa att projektet på Gottland blir lyckat så att det går att utöka mängden vind och solenergi. Oavsett nyttan med kärnkraft är avfallet något man nog hade klarat sig utan.
Jag tänkte totalt fel med isen i kylskåpen. Det blir ju väldigt mycket jobb för extremt lite när man faktiskt funderar på det i mer än 2 sekunder innan man skriver. Nu känner jag mig dum.
LED-ljus finns ju annars till ljusstakar och ljusslingor. Såg att ersättare för 3W i adventsljusstakar var 0,1W. Om inte annat så slipper man nog bekymra sig för att lamporna inte ska fungera nästa jul ett bra tag framöver. Man kan ju undra hur många sådana glödljus som en kommun drar på varje jul.
Pingback: Energi i veckan – vecka 49, 2012 - Hållbart samhälle
Pingback: Ökar sol och vind kravet på reglerkraft? | Bengts villablogg