Här är en uppföljare till inläggen Statistik över solcellsinstallationer i Sverige – 3. Pris och Vad kostar solceller i Danmark?
I Tyskland finns bra statistik för priser på solcellsanläggningar från den tyska branschorganisationen Bundesverband Solarwirtschaft (BSW Solar). I den senaste rapporten har de ändrat systemstorleken till max 10 kW istället för tidigare max 100 kW. Priserna avser nyckelfärdiga anläggningar.
I genomsnitt 1 751 Euro/kW, exklusive moms, kostade ett komplett solcellsystem på 10 kW i Tyskland i början av fjärde kvartalet 2012. Med en kurs på 8,62 kr/Euro (Dagens Industri idag) blir det 15 094 kr/kW exklusive moms och 17 961 kr/kW inklusive tysk moms på 19%. Priserna har minskat med 20% under senaste året och 38% under de två senaste åren i Tyskland! Man kan inte annat än fascineras över att den snabba prisutvecklingen fortsätter. Nedanstående diagram visar prisutvecklingen i Tyskland sedan 2006, inklusive moms och med en växlingskurs på 8,62 kr/Euro.
Vad det innebär i produktionskostnad per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser är produktionskostnaden per kWh för solel i Tyskland, utan något stöd!, långt under priset för köpt el för en vanlig elkonsument i Tyskland. Konsumenternas elpris i Tyskland var 0,253 Euro/kWh (2,18 kr/kWh vid kurs på 8,62 kr/Euro) under 2011. Se även inlägg från 7 juni där rapport från Fraunhofer ISE också konstaterat att produktionskostnaden för solel är billigare än köpel för en konsument i Tyskland.
Detta betyder att inmatningstarifferna snart har spelat ut sin roll i Tyskland. Det blir lönsamt att installera solceller även utan stöd för en elkonsument. Men det återstår att finna en lämplig lösning på hur ersättning för överskottselen ska regleras. En fråga som diskuteras i Europa är vad som ska ta vid efter inmatningstarifferna.
Sverige ligger långt efter Tyskland när det gäller utnyttjande av solceller. I Tyskland hade man till och med augusti installerat 1,22 miljoner solcellsanläggningar med en total effekt på 30,05 GW. I Sverige är det ungefär ett tusental nätanslutna solcellsanläggningar och räknar vi även med de ej nätanslutna solcellsanläggningarna har vi sammanlagd effekt på ca 20 MW i Sverige. Räknat per innevånare har Tyskland 365 W installerat och Sverige 2 W.
Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den himmelsvida skillnaden mellan hur många solcellsystem som installerats i Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme)…
Klicka på diagrammet för att se det i större skala.
Hej,
Tack för en intressant blogg. Jag såg i ett tidigare inlägg här att du har både solfångare och solceller. Nu när solceller har blivit så pass billiga undrar jag om det överhuvudtaget lönar sig att investera i solfångare om man som i mitt fall redan har indirekt eluppvärming med accumulatortank. Undrar om du har räknat/funderat på detta?
Enligt vad jag har förstått så får man ut mera användbar effekt med solceller vid låga utomhustemperaturer, höst/vinter/vår, när man behöver effekten som mest.
Jag köper dessutom el enligt spot-pris och har därför billigare nattel. Jag har en ide om att kunna ersätta en del av den dyra dag elen med solceller och dessutom kunna köra in överskottsel från solcell till accumulatortanken dagtid, och vid behov fylla på tanken med mera värme från nätet med billig nattel.
Hälsningar, Anders
Intressant upplägg. Jovisst, har länge tänkt skriva ett inlägg om prisjämförelse mellan solvärme och solel, men det har hamnat i kön. Kort sagt, om man får investeringsstöd på 45% konkurrerar solceller ut solvärme idag om man använder all el själv eller om vi får nettodebitering för de som har överskott av solel.
Den stora ”vinsten” med solceller är att man ersätter köpt el med solel. Värdet på den solelen blir samma som det rörliga elpriset. Om man tecknar ett fast 1-årsavtal genom Kundkraft idag blir det rörliga elpriset 1,14 kr/kWh i zon 3 om man har Vattenfall som nätägare. De fasta avgifterna (ca 24 öre/kWh hos oss) påverkas dock inte. Om man har elhandelspris per timme som följer spotpriset är det under sommaren vanligen som högst dagtid, när solcellerna producerar som mest, och därför blir värdet något högre än medelpriset för el.
Jag tycker att begreppen ”dyr” dagel och ”billig” nattel är missvisande. Energiskatt, elcertifikatavgift, nätöverföringsavgift och de fasta avgifterna är desamma dag som natt. Den skillnad som finns mellan dag och natt om man har timdebitering är variationen i elhandelspris, inklusive moms. Hittills i år har det skilt i medel 19 öre/kWh inklusive moms mellan min- och maxpris under dygnet enligt värden jag hämtat från Nord Pool spot. Kör man en tvättmaskin när priset är som lägst istället för som högst har man alltså i år sparat i medel ungefär 19 öre per tvätt om man antar att en tvätt använder 1 kWh el. Betydligt större vinst kan göras på elpatronen i en ackumulatortank. Har en tid också tänkt skriva om elhandelsprisets variationer men det står också på kö.
Stora skillnader i elpris. Själv betalar jag 106,88 för el, energiskatt och moms plus 53,15 för överföringen inklusive moms. Summa 160,03! Dyrt, javisst, men å andra sidan ger det en bra kalkyl för den solel jag använder själv.
Hälsningar
Tomas H.
Intressant. Har du räknat med de fasta avgifterna i ditt pris? Speciellt nätöverföringen låg betydligt över vad vi betalar hos Vattenfall (23,5 öre/kWh i rörlig avgift och 2980 kr/år i fast avgift). Den fasta avgiften har tyvärr ökat betydligt snabbare än den rörliga under de sex år vi bott här.
Nej, jag har inte räknat in den fasta avgiften som i mitt fall hos e.on ligger på 1075 kronor inklusive moms. Med hänsyn till solelen är väl e.on:s modell bättre, vilket som är bäst i övrigt är du nog bättre på att räkna ut än jag.
Tack för en mycket lärorik blogg som jag haft mycket nytta av privat och som jag även i fortsättningen kommer att ha nytta av när jag nu jobbar med att intressera kommunen och kommunens bostadsbolag för solel. Bostadsbolaget kommer att avsätta en summa till solceller i nästa års investeringsbudget
Tomas H.
Wow, vilken skillnad i det rörliga priset på nätöverföringen! Det betyder att du sparar 23,25 öre/kWh mer än vad vi gör i nätöverföringsavgift på den solel du använder själv.
EON:s prissättning för ”boende i villa och fritidshus” är för övrigt svårbegriplig för mig. Man har delat in i områdena Nord – Stockholm – Syd. Fasta priserna är 1 056 – 876 – 1 080 kr/år och de rörliga 58,2 – 29,9 – 53,15 öre/kWh enligt den information som ges på EON:s hemsida. Om man använder 5 000 kWh/år betalar man alltså 3 966 – 2 371 – 3 738 kr/år i de olika områdena. Varför är det så mycket billigare i Stockholm?
Hos statliga Vattenfall skulle det bli 4 155 kr/år och hos kommunalägda Mälarenergi 2 680 kr/år vid en elanvändning på 5 000 kWh/år i våra trakter. Om vi hade bott någon halvmil närmare Västerås hade vi haft Mälarenergi som nätägare och en betydligt lägre elräkning.
Hej Bengt å andra!
Jag har Fortum (STH) för Elnätet och har valt Bastariff, vilket passar kunder som har låg årsförbrukning (max trefas och 20 A huvudsäkringar).
Bastariff:
– Abonnemangsavgift: 450 kr/år
– Elöverföring: 41,20 öre/kWh (inklusive moms)
Med mina solceller och två st luft/luft-värmepumpar (plus vattenburen el kalla vinterdagar) så har jag en årsförbrukning nu på ca 10 MWh.
Med Bastariff i mitt fall, jämfört med Enkeltariff, sparar jag cirka 1000 kr per år och får på detta vis också mer betalt för egenförbrukad solel.
Pingback: Vad kostar solceller? III | Bengts villablogg