Reviderade inlägget något den 10 november.

Idag publicerade Ny Teknik artikeln ”Så lönsam är solelen”. Tre personer hade ombetts räkna på detta. David Larsson, Direct Energy, hade gjort en bra beräkning tycker jag. När det gäller de övrigas beräkning av avkastning på kapital saknar jag vilka antaganden de har gjort om kapitalkostnaderna. Som de har räknat har de medvetet eller omedvetet antigit en kalkylränta på 0%.

Jag antog en kalkylränta på 5% i mina beräkningar, vilket å andra sidan är väl högt för en privatperson om man tänker på vad realräntan skulle bli för ett lån. Med 5% kalkylränta blir kapitalkostnaden 2 750 kr per år i Fortums exempel, vilket skulle ge en negativ avkastning (förlust) med den antagna intäkten på 2 500 kr per år. I Björn Karlssons fall skulle kapitalkostnaden bli 1 650 kr per år, vilket är mindre än den antagna intäkten på 3 000 kr per år, vilket med andra ord säger att investeringen skulle gå med vinst. Dock saknas i dessa exempel hänsyn tagen till kostnader för drift och underhåll, effekten av degradering av solcellsmodulerna och möjligheten till intäkter från elcertifikat.

När det gäller solcellsanläggningar på småhus är en svårighet hur man värderar den producerade solelen och här har de tre personerna i Ny Tekniska artikel resonerat olika. Den solel som används direkt i huset får samma värde som den köpta elen. MEN, när det gäller värdet för överskottselen finns det idag stora variationer. De stora bolagen betalar Nord Pool spotpris med eller utan ett avdrag (typiskt 4 öre/kWh). Nettodebitering är olaglig enligt Skatteverket. Vissa elbolag har trots det startat med nettodebitering, men det är idag relativt få solelproducenter som har sådana avtal. Björn och David har antagit att all den producerade elen kan nettodebiteras och därmed får samma värde som den köpta elen. David har dessutom nämnt en ersättning nätbolaget ger för ”nätnytta”, men den ersättningen får man bara för överskottselen. Per har räknat med att 20% av den producerade elen blir överskott som matas in på nätet, men har glömt att ta med nätbolagets ersättning för nätnytta. Hur stor andel som matas in på nätet kan varierar mycket beroende på storlek på anläggning och typ av hus. Vi har med vår 3,36 kW solcellsanläggning under 2011-2012 matat in 52-53% av vår solelproduktion till nätet. Vi har även solfångare så våra värden för inmatning borde vara representativa för hus med fjärrvärme.

Alla de olikheter som finns i de tre personers räknesätt tycker jag visar hur omogen solcellsmarknaden är i Sverige. Det finns tyvärr inget gemensamt synsätt på hur man ska räkna på ekonomin och det är lätt att förstå att personer som inte är insatta i dessa frågeställningar kan bli smått förvirrade av de vitt skilda resultat som presenteras i olika sammanhang. .

En vedertagen metod att professionellt räkna på produktionskostnaden för el är ”Levelised Cost of Electricity” (LCOE), där de totala kostnaderna för kapital, drift och underhåll samt bränslekostnad (0 för solel) fördelas per producerad kWh under anläggningens livslängd. När man tittar på energiproduktion ska för solel hänsyn tas till degradering av solcellsmodulerna med tiden.

När man beräknar produktionskostnaden finns många olika antaganden som kan göras. I Ny Tekniks artikel är bara tre set representerade, som trots det ger vitt skilda resultat. En lämpligare metod att redovisa produktionskostnaden tycker jag är diagram med exempelvis parametrarna kalkylränta och investeringskostnad, där man kan representera hundratals set av dessa två parametrar och där läsaren själv kan välja relevanta parameterset.

En viktig sak att komma ihåg är att den produktionskostnad som beräknas med LCOE-metoden är ett fast pris under anläggnings livslängd, låt säga 30 år. När man ska räkna på lönsamheten i en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset under hela livslängden. Det kan ingen göra med någon precision under en 30 år lång period. Även här borde man därför göra ett diagram med olika antaganden om utvecklingen av det rörliga elpriset. Vid tillfälle får jag göra det.

Mitt sätt att beräkna produktionskostnaden finns under fliken ”Kostnad solel”. Senast uppdateringen gjordes i februari i år, så det kan behövas en finputsning. Skulle exempelvis vilja uppgradera det antagna elcertifikatpriset, men det hinner jag inte göra i kväll. Uppdateringar gjordes 8, 10 och 11 november, så nu är den sida mera “up to date” och jag tror den ger en god bild över vilka saker man bör ta hänsyn till när man ska beräkna produktionskostnaden för solel.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.