Under förmiddagen var jag först på föredrag ett par timmar. De handlade om hur man skulle kunna förbättra kiselbaserade solceller. Liksom igår var bedömningen att en höjning av både verkningsgraden och en sänkning av tillverkningskostnaden som nödvändiga.

Markus Fischer, Q-Cells, angav att vid ett modulpris på 0.823 $/W var 0.36$ tillverkning av modulen, 0.204$ tillverkning av solcellen, 0.135$ tillverkning av ”wafer” och 0.124$ framställning av polykristallint kisel. Silver (för elektroderna) var det dyraste materialet (800$/kg) vid framställningen av solcellen (jämför med 20$/kg för polykristallint kisel) och han trodde att man 2015 skulle börja införa koppar istället för silver. En förbättring av solcellverkningsgraden för enkristallint kisel vid massproduktion till över 23% år 2020 fanns i en roadmap, en förbättring med ca 2,5% jämfört med idag. Stefan Glunz berättade att SunPower i början av 2013 förväntas börja tillverka kiselbaserade moduler med 21,2% verkningsgrad, från celler med 24,2% verkningsgrad. SunPower är det företag som tillverkar moduler med de allra högsta verkningsgraderna redan idag. När det gäller polykristallint kisel angavs 19,5% (18% förväntas inom kort) solcellsverkningsgrad 2020 i en roadmap presenterad av C W Lan.

Innan en sen lunch betade jag av tre sessioner med poster. SMA hade jämfört ekonomin (inköp, installation, underhåll) för användning av modulväxelriktare (”microinverters”) istället för strängväxelriktare. Endast vid komplicerade installationer som installationer där moduler har flera olika orienteringar eller där man har stora skuggningsproblem var det ekonomiskt lönsamt att använda modulväxelriktare. Antar att studien var gjord i Tyskland, med tyska elpriser, som är klart högre än våra elpriser.  Så i Sverige, med lägre elpriser, finns mindre att vinna än i Tyskland med modulväxelriktare.

I en fransk studie hade man jämfört degradering av olika modultyper som varit i drift 3,85 år. Degraderingen blev följande: polykristallin kisel (-1,1%, CdTe -10%, CIGS -7,5% och amorft kisel -9,6%.

På eftermiddagen gick jag på utställningen. Den var i två våningar och betydligt mindre än ifjol. Hann gå förbi alla utställare under en lång eftermiddag. På övre våningen var det intressantast. Började med att hälsa på ABB:arna. 100 m2 utställningsyta med växelriktare med effekter 3,3-8 kW respektive 100-630 kW. Världens största växelriktartillverkare SMA hade en stor yta med stor bemanning. Diskuterade deras ”home management” och ”back-up” system med dem. Med en ”AS-box” kopplar man bort nätet och kopplar in en back-up växelriktare vid strömavbrott. Om det är sol kör man sedan direkt via solcellerna och har man batterilager tar man hjälp av dem. 5-10 kWh batterilager bedömde man som lämpligt för en villa. Nu är det i och för sig sällan vi har längre strömavbrott i Sverige så det är inget som kan vara lönsamt i Sverige. Vi bor sist på vår elledning och har några strömavbrott varje år, fast de brukar vara korta. Ett undantag var julen 2011, då hade vi strömavbrott 37 timmar. Batterilagret fyller en annan funktion vid normal drift och det är att öka egenkonsumtionen av el. Man vill minska andelen som man matar in på nätet helt enkelt, eftersom den elen får ett mindre värde.

På bottenvåningen handlade det om produktion, inte så mycket av intresse för mig, men som vi lärde oss på förmiddagen är en förbättrad produktionsteknik och materialhantering en viktig nyckel för att förbättra verkningsgraden¨och sänka produktionskostnaderna.

Hannu, Muhammad och Antonis från ABB myser på PVSEC i Frankfurt. 25 september 2012.