I en kommentar skrevs:
Med dagens pris på ca 1kr/Kwh så skulle jag “spara” 1000kr/år med en egen solcellsanläggning enligt ovan. Det betyder att på 20 års tid så har jag hämtat hem min investering. Men efter 20 år är väl anläggning också mer eller mindre förbrukad?
Var i ligger då vinsten med att göra en så stor investering nu? Eller missar jag något här?
Det korta svaret är, se ”Kostnad solel”.
Det läängre svaret kommer följer här nedan.
Solcellsmodulerna håller definitivt längre än 20 år. I vart fall gällde det de moduler som producerades för 20 år sedan. Det är förstås svårt att förutsäga en livslängd på de solcellsmoduler som produceras idag. Jag brukar räkna på 30 år. Om anläggningen är avskriven tidigare än 30 år får man alltså gratis el under den resterande delen av livslängden.
Vad som kan hända med modulerna är att effekten sjunker något med tiden. Jag känner bara till en svensk långtidsstudie av degradering i svenska väderförhållanden. Den kom man fram till att den uppmätta avvikelsen på 2% efter 25 år (ger snitt 0,08%/år) i drift för 19 av de 20 modulerna från Bullerö låg inom mätnoggrannheten. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt är det svårt att uttala sig om utifrån endast en studie. Jag brukar därför anta en degradering på 0,5%/år som baseras på en sammanställning gjord av NREL i USA över många internationella studier där medianvärdet var 0,5%/år, men enskilda värden varierade mellan 0% och 2%/år. Det som talar för ett lägre värde i Sverige är en lägre lufttemperatur som ger en lägre solcelltemperatur som enligt vissa teorier ger en längre livslängd.
Varje kWh man slipper köpa blir värd lika mycket som det rörliga priset för elhandel och elöverföring. Många glömmer bort elöverföringen. Den fasta abonnemangsavgiften kan man tyvärr inte påverka. Enligt Kundkraft 1-årsavtal ligger elhandelspriset nu på 89,5 öre/kWh i zon 3 (94,8 öre/kWh i zon 4 och och 86,2 öre/kWh i zon 1-2). Till detta ska läggas elöverföringsavgiften. Vi har Vattenfall och betalar 23,5 öre/kWh i elöverföring. Det betyder att det rörliga elpriset skulle bli 1,13 kr/kWh i zon 3 med Vattenfall som nätägare i detta fiktiva exempel. Det gäller idag och i tider med lågt spotpris på Nord Pool.
MEN, hur kommer elpriset att utvecklas i framtiden? Kommer elpriset att i dagens penningvärde vara oförändrat om 10, 20 och 30 år? En ledtråd kan vara att titta lika långt tillbaka i tiden. Vad har hänt sedan dess? Moms på el (tillkom 1990), elcertifikatavgift (tillkom 2003) och energiskatt (ny reform 1993) har alla bidragit till att höja elpriserna för oss vanliga konsumenter. Spotpriserna på el har dessutom ökat rejält under det senaste årtiondet. Elpriset har därmed ökat betydligt mer än inflationen under de senaste 20 åren. Hur elpriset är om 30 år kan ingen förutspå, men det verkar troligare att elpriset fortsätter att öka snarare än att elpriset sjunker.
Ökad utbyggnad av överföringskapaciteten mellan olika europeiska länder talar för att elpriserna kommer att bli mera lika i Europa. I Tyskland betalade man 2,28 kr/kWh under 2011 (antaget en kurs på 9,00 kr/Euro). Som nämnts i inlägg från 7 juni är produktionspriset för solel i Tyskland redan idag lägre än konsumenternas elpris i Tyskland 2011. Det gäller för hela Tyskland och även för mindre anläggningar med max 10 kW märkeffekt enligt en rapport från Fraunhofer ISE som kom i maj 2012. Med fortsatt sjunkande priser på solcellssystem kommer detta prisgap att förstärkas varje kommande år även om elpriset skulle stå stilla.
Solcellsanläggningens investering betalar man nästan helt vid inköp, frånsett eventuellt framtida byte av växelriktare. De årliga driftkostnaderna för en villaanläggning är under normal drift noll, rengöring behövs normalt inte i svenskt klimat. Det produktionspris man räknar fram blir därmed i stort sett ett fast pris i dagens penningvärde under anläggningens livslängd.
Om vi ska ställa om till helt förnyelsebar energiproduktion måste något göras. Alla kan bidra till denna omställning genom att spara energi och producera egen el om man är husägare. En vanlig åkomma i dagens samhälle är att tycka att någon annan ska göra något, men här går det faktiskt att göra något själv! Varje enskild åtgärd kan tyckas liten i sammanhanget men om vi alla skulle dra åt samma håll skulle det göra skillnad. Om vi bara utnyttjade en fjärdedel av tak- och fasadytor med minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år, vilket är 8-11% av 2011 års slutliga energianvändning. Och då har vi inte exploaterat en enda kvadratmeter ny mark!!
Om det vore någon stake i Boverkets byggregler (BBR) och våra ambitioner att uppfylla EU:s direktiv på nära nollenergibyggnader 2020 för nya byggnader, borde egen solenergiproduktion (värme och el) mycket tydligare premieras. Det är inget märkvärdigt att bygga ett hus som under ett år producerar lika mycket energi som det använder, även i Sverige, om man utnyttjar solenergin fullt ut.
Ett enkelt sätt att premiera småskalig elproduktion vore att åtminstone tillåta nettodebitering. Denna fråga rör sig tyvärr framåt med samma hastighet som en sengångare. Det har varit en del munväder från regeringen men hittills har det bara resulterat i att de efter drygt ett års betänketid, när inget hände, tillsatt en andra utredning om nettodebitering (efter det att en första utredning om nettodebitering pågått ungefär ett år), som jag tolkar som ointresse eller möjligen okunnighet från regeringens sida. Jag har myntat att solenergin är borta med vinden, eftersom vi så ensidigt fokuserat på vind av de ”nya” energislagen.
Få husägare har för övrigt möjlighet att kunna sätta upp ett vindkraftverk på sin tomt. 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter, det blir därmed bara mycket små vindsnurror som man kan sätta upp. Utbytet är dessutom rätt oförutsägbart eftersom de lokala vindförhållandena kan variera så mycket. Jag tror att många blivit besvikna på elproduktionen från små vindsnurror, på grund av att vindförhållandena i allmänhet är dåliga för vindkraftverk i tätorter och att man därför för det mesta kommer att producera långt under märkeffekten. Jag tror därmed att elproduktionspriset för små vindkraftverk idag blir högre än för el från solcellsanläggningar för en normal husägare.
Solceller är måhända ingen mjölkko för plånboken, men det gör gott i själen och samvetet med egen solel…
För min del tycker jag det finns flera skäl till att skaffa en solcellsanläggning. Man bidrar till att driva på utvecklingen, dvs tekniskt, prismässigt och ‘politiskt’. Plus att det är lite kul också. Man känner att man bidrar till ett positivt samhälle.
Men det finns baksidor. Jag satt i telefon i flera timmar hos Fortum för att jaga rätt på en ‘Kontoansvarig’ för ansökan om konto för Elcertifikat. Tänk så många människor det finns som inte begriper vad man pratar om, man bollas mellan kundsupport och växeln hela tiden och blir kopplad till fel person nästan hela tiden (förutom då efter 2 timmar då jag var på väg att ge upp fullständigt). Så får det givetvis inte gå till. Skärpning! Alla våra myndigheter är mästare i förmågan att inte kunna samarbeta. Självklart ska ett Ediel-ID ha en person inmatad i systemet, om det ska vara nödvändigt över-huvud-taket. Små elproducenter ska inte behöva ägna tid å detta. Ett exampel på stelbent byråkrati som inte kommer att fungera den dag 100000 personer söker konto för Elcertifikat. Dyligt måste bli smidigare.
Ju fler som skaffar solcellsanläggning, ju kortare tid dröjer det (kanske) för vår regering, som för övrigt slutat regera, att fatta beslut om Nettodebitering årsvis. Ovanför ingången till Riksdagshuset sitter en skylt: “Här fattas viktiga beslut”.
Ju flera som frågar efter solceller ju lättare kommer våra arkitekter och samhällsbyggare att BEGRIPA att alla småhus ska ha bra södervända tak utan skuggor. När vår begynnande solcellsexplosion i detta land tagit nya former så kommer småhus med stora fina södervända tak att betinga ett (mycket) högre värde). Betänk att detta tak kan förse huset med all energi som behövs, årsvis.
Myntets baksida på solcellsutvecklingen: vi kommer att gå mot samma utveckling som för Internetsurfing, dvs ‘flatrate’, dvs elräkningen kommer till sist bara att bestå av en stor fast avgift, ingen rörlig del alls. Med detta scenario blir Nettodebitering värdelös, och det vet branschen, som redan har börja agera kraftfullt. Ett steg varje år.
När det gäller solcellspanelers livslängd så kommer utvecklingen inom området med högre verkningsgrad, säg kring 30% inom 20 år istället för dagens ca 19% panelverkningsgrad, att göra dagens solcellspaneler ‘värdelösa’ på en andrahandsmarknad. Detta eftersom de med 30% verkningsgrad ju nästan är gratis de med om 20 år. Dvs om panelerna har en livslängd på 20 eller 30 år saknar sannolikt betydelse (dom kommer att bytas ut ändå på grund av högre verkningsgrad – ett nytt businesscase att räkna hem). Det som kommer att vara fortsatt dyrt om 20 år är allt metallskrot som går åt runtomkring med krokar, aluminiumbalkar, kablar, bultar, växelriktare etc. Dessa övriga bitar kommer inte att sjunka i pris (i samma grad som panelerna). Så slutsatsen blir att det är dessa övriga bitar som ska ha lång livslängd, inte själva solpanelerna.
En del tror att elpriset kommer att gå upp framöver, det tror inte jag. Det kan rent av bli så att det blir överskott på el, som då blir nästan gratis (typ dammarna är överfulla och högkap-kondensatorer/batterier är fulla – vad göra då – strypa). Och alla våra industrier har flyttat ut till Bangladesh och Afrika så dessa går inte att köra så lätt på el från Sverige, även om det finns sådana planer med mycket höga DC-spänningar för transport mellan världsdelar.
När det gäller vindsnurror så är små sådana ‘värdelösa’. Det blåser MYCKET mer på lite högre höjd. Plus att rörliga delar alltid skapar bekymmer av olika slag, allt mellan höga underhållskostnader till klagande grannar.
Så slutsatsem blir som Ida sjunger i Emil i Lönneberga, någon måste ju sätta fart! Och frågan kring elpris och ersättningen blir lite underordnad faktiskt. Det handlar mer om ett sundare liv och en hållbar planet! Så sätt igång bara! 😉
Några raska kommentarer.
Jag tror inte att utvecklingen i modulverkningsgrad går så snabbt. Från 2000 till 2011 ökade medelmodulverkningsgraden från ca 11% till ca 14% för kristallina kiselmoduler i Photons stora moduldatabas. Det är en ökning med ca 0,3% per år. Denna ökning kan dock förstås inte fortsätta hur länge som helst. Bandgapets storlek sätter en maxgräns på cellverkningsgraden. Rekordet för den bästa cellverkningsgraden för kiselsolceller är 25,0% och sattes 1999. På 13 år har det alltså inte skett någon förbättring. Den bästa modulverkningsgraden för kiselbaserade kommersiella moduler ligger idag på 20,4% (SunPower). Om vi ska nå 30% modulverkningsgrad krävs flerskiktsceller (”multijunction”). Det finns idag CPV-moduler (Concentrated Photovoltaics) som ligger på 25-30% i modulverkningsgrad, men de använder hög koncentration av solljuset på mycket små (och dyra) solceller och kräver därmed en hög andel direkt solinstrålning (DNI). Idag hävdar man att det krävs ca 2000 kWh/m2 och år i DNI för att det ska vara lönsammare med CPV än med kiselbaserade moduler på solföljare. CPV-moduler är alltså inte gångbara i Sverige.
I Tyskland har man redan upptäckt att det inte är så smart att sätta alla solcellssystem ungefär mot söder och med ungefär optimal lutning för optimera årsutbytet. Man märker redan nu att man fått ett alltför stort överskott mitt på dagen. När solcellsmodulerna blir allt billigare kommer det att bli mindre viktigt att sätta dem i helt optimal position och man vinner då ur ett systemperspektiv på att placera solcellssystemen lite mer varierat.
Det stämmer att solcellsmodulernas andel av totalpriset för en solcellsanläggning har minskat och kommer att fortsätta att minska de närmaste åren. Det blir därmed mindre viktigt att ytterligare sänka kostnaderna för modulerna respektive höja verkningsgraden för solcellsmodulerna. Istället blir det alltmer viktigt att minska kostnaderna för resten av solcellssystemet, som växelriktare, andra komponenter, kablage och installationsarbete samt att höja tillförlitlighet och livslängd för framför allt växelriktarna så att de blir i nivå med solcellsmodulerna.
Även om verkningsgraden på solceller kan verka låg så förundras man över hur liten yta som behövs för att man skall vara självförsörjande på el.
räknar med att ha betalt av min anläggning på 10år…för att sen ha gratis el…
skulle det ta 20år ..då hade jag nog inte satt upp solpaneler…
då jag inte äger huset om 20år….sen ska man ju leva så länge ochså…hoppas man ju..länge till…skulle man bara leva 10år till…så hade man ju haft kul för pengarna istället.
ser det som en investering ochså i huset….som jag får tillbaks när jag säljer det.. och kanske mer..
vem vill inte köpa ett hus med låg elförbrukning ..där man tillverkar all el själv…
säkert ett eftertraktat hus..
bra blogg!