Jag har under den senaste veckan fått en fråga från exjobbare Martina von Sabsay hos GodEl och Anna Cornander, Solar Region Skåne, som skulle möte Lund Energi, hur elbolagen skulle kunna hjälpa och gynna mikroproducenter av el.

Här är några förslag.

1. Ge god information på hemsidan. Den ska vara aktuell, lätt att fatta och lätt att hitta. Här finns helt klart möjligheter till förbättringar! När jag tittade igår fanns åtminstone två sidor som fortfarande angav att man kunde få 60% i investeringsstöd, detta ändrades till 45% från 1 november 2011! Information som getts i pressreleaser kunde inte alltid återfinnas under informationen om mikroproduktion. Det var också ibland rätt snårigt att hitta tydlig prisinformation. Vissa bolag betalar ut moms, andra inte, och information om detta hittade jag inte alltid.
2. Gör en lättfattlig lathund som beskriver hur man rent praktiskt hanterar kontakter med nätbolag och elhandlare. Varför inte göra en YouTube-rulle? Det finns en snårskog av regler runt elproduktion. En vanlig villägare har inte koll på alla dessa regler och behöver inte heller ha koll på alla regler! I princip kan man se det som en elinstallation vilken som helst. Man kan kontakta en systemleverantör av exempelvis en solcellsanläggning som sköter hela arbetet, inklusive föranmälan och färdiganmälan till nätägaren samt som ser till att alla regler följs. På SolEl-programmets webb kan man för övrigt ladda ner ”Solceller – snabbguide och anbudsformulär”.
3. Nettodebitering. Den egenproducerade el som ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset på den köpta elen. Detta inser var och en. Men när det gäller vilket värdet är för överskottselen som matas in på nätet finns inget enkelt svar och ersättningen kan variera kraftig beroende på vilket nätbolag och elhandlare man har. Ersättning kan komma från ”energiersättning” på grund av nätägarens minskade förluster i elnätet, försäljning av överskottselen (via elhandlare eller nätägare), elcertifikat och ursprungsgarantier. Den praktiskt enklaste långsiktiga lösningen borde vara nettodebitering, där även överskottselen får samma värde som den köpta elen. Här borde energibolagen trycka på att de vill ha en laglig lösning snarast. Vad är problemet? Saken har utretts i olika omgångar sedan 2008. Åren går, men det händer ingenting. Varför tar det sådan tid för regeringen att komma till skott?
4. Erbjud solcellspaket till förmånliga priser. Jag tror att egen produktion på sin egen fastighet gör mera nytta än andelsägande. När man har egen elproduktion på sin fastighet och dagligen kan se hur mycket el man producerar kommer man också att bli mera intresserad av vad man använder elen till. Det kommer sannolikt göra att man ser över sin elanvändning och börjar spara lite el. Har för mig att jag hört att denna effekt även påvisats i en gjord studie men jag har ingen referens att hänvisa till.
5. Väldigt viktigt är vad som händer med investeringsstödet för solceller från och med 2013. Nuvarande investeringsstöd upphör 2012. Vad händer sedan? Fortsätter investeringsstödet eller kommer någon annan stödform? Är det över huvud taget något regeringen funderar på? Om man inte påbörjat detta arbete är det i sista minuten att göra något nu om det ska finnas något klart att ta i bruk från 1 januari 2013. Vi vill absolut inte se ett vakuum på ett halvår som det blev under första halvåret 2009, då det inte fanns något stöd på grund av att förberedelsearbetet 2008 startade alltför sent. Om investeringsstödet försvinner kommer det att kraftigt bromsa marknaden. Hur ser elbolagen på detta? Driver branschen frågan mot regeringen?
6. En stötesten är de höga fasta avgifterna som åtminstone en del nätbolag har. Med höga fasta avgifter minskar drivkraften till energibesparing och investering i egen produktion. Hos vår nätägare är ungefär hälften av vår nätavgift fast, som vi inte kan påverka vare sig med energibesparing eller med egen produktion. Varför har man inte helt rörliga avgifter (som då skulle behöva höjas för att ge samma intäkt för nätägarna)? Det skulle gynna energibesparing och egen produktion maximalt.
7. En allvarlig stötesten för egenproducenter av solel är nätbolagens intresse för effekbaserade tariffer. Med nätavgifter enbart baserade på några timmar med högsta effektuttag under en månad kommer man som en solelproducent inte att påverka nätavgifterna över huvud taget eller i vart fall mycket lite eftersom de högsta effekttuttagen i en villa vanligen är på morgonen eller kvällen, då man har ingen eller mycket låg solelproduktion. Hur löser man detta dilemma för små elproducenter?
8. En annan sak är hantering av elcertifikat och ursprungsgarantier, som man åtminstone för överskottselen kan få utan extra kostnad. Kanske kunde elbolagen erbjuda att sköta denna hantering åt de små producenterna?
9. Det enklaste vad gäller elcertifikat och ursprungsgarantier vore om små producenter själva en gång per år kunde rapportera in sin elproduktion till Svenska Kraftnät, ungefär som att man inkomstdeklarerar en gång per år. Dagens krav på timmätning för att få elcertifikat och ursprungsgarantier är mycket ologiskt, eftersom tilldelningen sker per 1000 kWh oavsett när i tiden elproduktionen gjorts. Kravet på timmätning för med sig onödigt höga kostnader för små producenter vilket gör att det inte lönar sig att ansöka om elcertifikat och ursprungsgarantier för hela sin produktion utan får nöja sig med detta för sitt överskott som matas in på nätet. Vem driver denna fråga idag? Ingen?