När vi sen eftermiddag idag fick tillbaka elen efter ett strömavbrott orsakat av ovädret Dagmar hade vi varit utan el i 37 timmar. Idag var det soligt men tyvärr kunde vi inte använda någon solel. Det beror på att växelriktarna är inställda att sluta leverera ström när nätets spänning eller frekvens går utanför vissa gränsvärden. Detta görs för att skydda de som arbetar med ledningarna vid strömavbrott eller andra arbeten, då man inte vill att produktionsanläggningar ska mata in el på nätet. Det vore förstås bättre om man kunde bygga solcellsanläggningarna så att man kopplade bort sig från nätet vid strömavbrott och kunde använda den producerade solelen i huset. Detta är ett känt problem och i framtiden behövs lösningar för detta, speciellt när antalet solcellsanläggningar kommer att öka väsentligt i framtiden.
Eftersom det var sådär 5-7 plusgrader ute under den tid det var strömavbrott led det ingen fysisk nöd på oss. Det var visserligen hårda västliga vindar men då ligger vårt hus i bra lä så vi fick ingen extra avkylning på grund av vinden. Det blev aldrig kallare än 18,2 grader inomhus, trots att vi inte hade någon värmekälla, annat än en viss självcirkulation i golvvärmesystemet inledningsvis när det fanns varmt vatten i ackumulatortanken. Idag var det en solig dag och temperaturen ökade till 22-23 grader inomhus.
Utan el är också vår vattenmantlade braskamin obrukbar. El behövs för att driva cirkulationspumpen. Utan vattencirkulation skulle temperaturen bli så hög att säkerhetsventilen skulle öppna och tömma vattnet i avloppet. Vi har visserligen ett reservkraftsystem med 12 V batteri på 75 Ah som ska driva cirkulationspumpen för golvvärmen på bottenvåningen och cirkulationspumpen till braskaminen. Men detta reservkraftsystem har det varit problem med och det fungerade nu inte. Även om det hade fungerat hade det dock inte räckt mer än kanske fem timmar, det är inte dimensionerat för att klara så här långa strömavbrott, som turligt nog är mycket ovanliga.
Utan el fungerade inte avloppspumpen och vi fick därför hålla igen med vattentappning. I pumpen finns väl utrymme för något hundratal liter vatten, men vi visste inte hur full den var när strömavbrottet kom. När strömmen kom tillbaka gick larmet för att det var för hög nivå, men det pumpades bort inom ett par minuter. Vet du hur mycket vatten du använder per dygn? Det är mycket mer än du tror… Vi använder i snitt 160 liter per dygn hemma (plus en del på jobbet) och då är vi ändå näst lägst i vår samfällighet, det är bara en ensamstående pensionär som har lägre vattenförbrukning.
Utan el blir matlagning svårare. Spis, ugn, mikrovågsugn etc. behöver el. Vi hade ett stormkök som körs på T-röd, som man använder vid camping, men hur många har det eller något liknande hemmavid?
Utan el bli det mörkt, mycket mörkt. Ljus och batterier i all ära, men det blir inte så ljust som med den vanliga belysningen.
Utan el blir det inget TV-tittandet. Under julafton och juldagen hade vi förresten bara skogs-TV eftersom Boxer inte fick ordning på våra betalkanaler. Hade kontakt med Boxer kundtjänst tre gånger och fick tre olika besked.
Utan el blir det varmt i kyl och frys. Eftersom det var kylskåpstemperatur utomhus kunde vi ställa sakerna från kylskåpet i en låda utomhus. En del känsliga saker i frysen får vi nog kassera. Vi övervägde att flytta sakerna till en frys på Marias jobb, men det var svårt att fatta något definitivt beslut eftersom det inte gick att få något besked från Vattenfalls kundservice när man skulle ta itu med vårt fel. I början var det dessutom mycket svårt att komma fram eftersom man bara klarade 300 samtidiga samtal, hade man inte kommit fram på 10-15 minuter blev man då bortkopplad. Lite märkligt var också att om man ringde den automatiska felupplysningen och knappade in vårt postnummer fick man beskedet att det inte fanns något registrerat fel, även mer än ett dygn efter vår första felanmälan. Ett råd till Vattenfall när (inte om…) liknande händelser sker i framtiden är att man är förberedda på att ge god information till de drabbade, som vill veta vad som händer och när. Känns igen från SJ förra vintern…
Utan el kan man inte komma ut på Internet, eftersom ADSL-modemet och router behöver el. Det gick därför inte att skriva blogginlägg. Det ska gå att blogga direkt i mobiltelefonen, fastän det är visst lite krångligt, så jag har aldrig brytt mig om att pröva det.
Tur i oturen var att vi alla fall hade vatten och mobiltelefonerna fungerade, men kunde inte laddas. Köpte visserligen en liten solcellsladdare på PVSEC i höstas men decembersolen är inte den starkaste av solar… Strömavbrottet var lokalt och drabbade bara ett 20-tal fastigheter. El fanns hela tiden i den närmaste pumpstationen och vid närmaste radiobasstation för mobilnätet.
Vårt samhälle är väldigt elberoende. Fundera på vad som skulle hända med en veckas strömavbrott i Sverige.
mmm.. en liten offgrid lösning kanske inte är helt fel ändå, jag har både en ongrid och en mindre offgrid. Offgrid ger mig:
* Ljus i mörkret
* Laddare till småsaker
* El till mina routrar
* El till vattenvärme i små mängder
* El till radio
* El till telefonerna om nätet fungerar
* El till större driftkrävande saker under små perioder
Men man måste upp på taket och skotta snö för att det skall fungera 😉
Sorry, kunde inte låta bli, bli inte allt för arg på mig. En finurlig lösning, om man är 100% ongrid är att ha en alternativ kabeldragning med en eller ett par av de stora panelerna med en liten switch så man kan ladda en mindre batteribank (24 volt eller mot en MPPT regulator). Det behövs bara ett par batterier och en liten panel för underhållsladdning så är saken biff!
GOD JUL o GOTT NYTT SOLÅR!
Bra blogg. Solel är framtiden. Lagra gärna i form av vätgas och återskapa el. Lösningar finns och bättre på gång – tycker jag mig se i olika artiklar.
I Glashusett, Hammarby Sjöstad, var ABB i början av 2000-talet med i ett projekt med ett energisystem som hade solceller, elektrolysör för vätgasframställning från vatten, vätgaslager (trycksatt och metallhydrid) och bränslecell som kunde köras på vätgas eller biogas.
Grundproblemet är den låga elverkningsgraden i ett sådant system. Den småskaliga elektrolysören hade en verkningsgrad på 50% (vid storskalig vätgasframställning från exempelvis naturgas kan man nå 70%). Låt säga att bränslecellen har en elverkningsgrad på 50% (de vid använde hade ca 30-40% verkningsgrad, 60% för de bästa idag). Detta gör att endast 25% av den ursprungliga solelen blir el igen, resten blir värme. Då har vi ändå inte räknat med att för storskaliga trycksatta vätgaslager behövs en kompressor, som också ger förluster.
Du skulle kanske komplettera med en m-CHP generator, Micro combined heat and power generator, när de mognat lite. Finns gasvärmda men ved eller pelletseldade kommer nog snart.
http://www.disenco.com/html/mchp.htm
http://www.energsustainsoc.com/content/pdf/2192-0567-1-5.pdf
Pingback: Solelproduktion December – summering | Bengts villablogg
Pingback: Solelproduktion December – summering | Bengts nya villablogg
Den beskrivna situationen i artikeln här tror jag många känner igen. Oerhört frustrerande och ibland kritiskt allvarlig – säg att man t.ex. är bortrest och det blir skador på värmesystemet pga. låga temperaturer inomhus. Vet att det utomlands finns hybridsystem med inverter/omvandlare som underhållsladdar egna batterier och som automatiskt slår över till batteridrift (fortfarande 240V) vid bortfall av nätström. Det är visserligen en ganska dyr lösning (beroende på storlek på batteribackup), men ibland kan det vara av stort värde att ha strömmen kvar för vitala funktioner. Dagens villor är väldigt elberoende och hjälplösa vid strömavbrott – något som vi antagligen kan vänta oss fler av pga. klimatförändringar med extremare väder i framtiden.
Skulle gärna se en bloggpost som behandlar sådana hybridsystem. Är de överhuvud taget tillåtna i Sverige? I Danmark och Storbritannien finns hybridinvertrar att köpa tillsammans med batterier och behövlig elektronik. Finns det någon firma i Sverige som sysslar med hybridsystem (solceller, nätel + batterier)?
Det verkar inte finnas så mycket reda pengar att tjäna på ett sådant system, även om man kan utnyttja mer av den egenproducerade elen nattetid via sin batteribackup. Men vinsten kanske kan i stället hämtas vid ett längre elavbrott med undvikande av dess olägenheter.
Den beskrivna situationen i artikeln här tror jag många känner igen. Oerhört frustrerande och ibland kritiskt allvarlig – säg att man t.ex. är bortrest och det blir skador på värmesystemet pga. låga temperaturer inomhus. Vet att det utomlands finns hybridsystem med inverter/omvandlare som underhållsladdar egna batterier och som automatiskt slår över till batteridrift (fortfarande 240V) vid bortfall av nätström. Det är visserligen en ganska dyr lösning (beroende på storlek på batteribackup), men ibland kan det vara av stort värde att ha strömmen kvar för vitala funktioner. Dagens villor är väldigt elberoende och hjälplösa vid strömavbrott – något som vi antagligen kan vänta oss fler av pga. klimatförändringar med extremare väder i framtiden.
Skulle gärna se en bloggpost som behandlar sådana hybridsystem. Är de överhuvud taget tillåtna i Sverige? I Danmark och Storbritannien finns hybridinvertrar att köpa tillsammans med batterier och behövlig elektronik. Finns det någon firma i Sverige som sysslar med hybridsystem (solceller, nätel + batterier)?
Det verkar inte finnas så mycket reda pengar att tjäna på ett sådant system, även om man kan utnyttja mer av den egenproducerade elen nattetid via sin batteribackup. Men vinsten kanske kan i stället hämtas vid ett längre elavbrott med undvikande av dess olägenheter.
En förutsättning för att det ska löna sig med ett batterisystem är att det finns en väsentlig prisskillnad mellan priset för köpt el och värdet av överskottsel som matas in till nätet. För de som kan utnyttja skattereduktion blir det ingen eller liten skillnad mellan dessa och därför kan man säga att batterilagring är helt ute i dagsläget för de som har skattereduktion. När batterierna sjunkit ytterligare i pris och det uppstått en ordentlig prisskillnad mellan köpt och såld el, då finns ekonomiska förutsättningar för batterilager.
Vi har ett väldigt tillförlitligt elnät i Sverige och den genomsnittliga avbrottstiden per år är mycket kort. Det är bara i extremfall det kan bli problem och då räcker inte ett batterilager så långt tyvärr och vi skulle inte alls ha klarat de 37 timmar vi var utan ström vid stormen Dagmar. När vi byggde huset lät vi installera en liten batteribackup som skulle driva cirkulationspumparna för golvvärmen och den vattenmantlade braskaminen, men det blev nog inte riktigt rätt installerat av vår elektriker så när batteriladdaren gått sönder två gånger gav jag upp den lösningen.