Skatteverket kom den 16 november 2011 med ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”.
Ställningstagandet inleds med
El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.
Kapitel 11 i lagen om skatt på energi handlar om ”Energiskatt på elektrisk kraft” och paragraf 2 lyder i sin början så här
1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.
2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
…
Det nya i skatteverkets ställningstagande är att solcellsanläggningar uttryckligen ”kan omfattas” av undantaget i 11 kap. 2 § 2 i LSE vilket ger svart på vitt vad vi antagit sedan tidigare. En glad nyhet är dessutom att man inte behöver ta hänsyn till någon effektgräns om man ”bara” har en eller flera solcellsanläggningar, utan det som avgör om man ska betala energiskatt eller inte är då om det är yrkesmässig leverans.
MEN ologiska undantag finns
Råkar man exempelvis ha en elproduktionsanläggning med generator på över 100 kW och dessutom en eller flera solcellsanläggningar måste man betala energiskatt även för elen från solcellsanläggningen som jag tolkar Skatteverkets utlåtande.
Riktigt knepigt blir det om man har en vindkraftanläggning på över 100 kW och dessutom en eller flera solcellsanläggningar. Då undantas ”den el som framställts i vindkraftverket enligt 11 kap. 2 § 1 LSE om producenten inte yrkesmässigt levererar el”, men inte elen från solcellsanläggningen om jag tolkar Skatteverkets utlåtande rätt. Detta blir väldigt konstigt, för att inte säga löjeväckande.
Uppenbarligen finns här en lucka i lagen om skatt på energi. Rimligen borde även solcellsanläggningar omfattas av undantaget i 11 kap. 2 § 1 LSE. Jag ser ingen logik i att bara vindkraftsanläggningar omfattas av detta undantag, däremot kan man inse att vindkraftslobbyn varit framgångsrik…
Yrkesmässig leverans
Vad är då yrkesmässig leverans? 1 kap. 4 § LSE anges att
4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den
1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).
I Skatteverkets ställningstagande ” Utmatning på elnätet av överskottsel från vindkraftverk – yrkesmässig leverans eller inte” från 2005-06-28 har detta också berörts och där skriver man
Enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen avses med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte, de s.k. rörelsekriterierna.
Slutsats
En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion. Det har vi hävdat tidigare, nu är det också helt klarlagt genom Skatteverkets ställningstagande.
En ägare av en solcellsanläggning är undantagen från att behöva betala energiskatt, i vart fall så länge värdet på ersättningen för överskottsel som matas in till nätet är högst 30 000 kr. Över 30 000 kr hänger det på om det är näringsverksamhet eller om det ”bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse”. För en normal privatperson har jag svårt att se att man skulle kunna hamna i denna kategori och i sådana fall skulle inte gränsen på 30 000 kr gälla.
I tabellen nedan gjorde jag några räknexempel hur stora anläggningar som behövs för att nå 30 000 kr vid några olika ersättningar per kWh. Jag har antagit att 7 m2 behövs för 1 kW. Notera att minsta anläggningsstorleken är för det orealistiska fallet att all producerad el matas in på nätet. Om man exempelvis antar att hälften av solelen är överskottsel behövs dubbelt så stor solcellsanläggning för att nå 30 000 kr.
Se även inlägg från 28 december 2011 om inkomstskatt.
Ersättning | Överskott för att nå 30 000 kr i intäkt |
Minsta anläggnings-storlek (om all el matas in till nätet) |
Nordpool spotpris – 4 öre (E.ON, Fortum, Vattenfall). Antag 50 öre/kWh. | 60 000 kWh | 60-75 kW (420-525 m2) |
1,50 kr/kWh (Telge Energi) | 20 000 kWh | 20-25 kW (140-175 m2) |
2,50 kr/kWh (Telge Energi) | 12 000 kWh | 12-15 kW (84-105 m2) |
Innebär skrivelsen i Kapitel 11 i lagen om skatt på energi, 2§ Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den, 1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
att du som har andelar i vindkraftsföreningen O2 och jag som har andelar i Dala vindkraftsförening äntligen slipper den uttagsskatt som skatteverket hittat på då de hade sin allra sämsta dag för några år sedan? (för de måste de ju haft, ty sällan har väl världen skådat en sådan extremt ogenomtänkt skatt).
Nej, 11 kap. 2 § 1 LSE handlar bara om energiskatt.
Pingback: Inkomstskatt för försäljning av solel? | Bengts villablogg
Pingback: Regeringens utredning om nettodebitering är klar! | Bengts villablogg
Pingback: Regeringens utredning om nettodebitering är klar! | Bengts nya villablogg