800-1000 kWh/kW brukar jag säga som tumregel. Men de allra bästa solcellsanläggningarna kan ge över 1000 kWh/kW. KTH-anläggningen hade 1046 kWh/kW till och med oktober. Johan Paradis Ärlebäck meddelade idag att den fristående solcellsanläggningen på mark i Sala har gett 1025 kWh/kW hittills i år. Vår anläggning hade 835 kWh/kW till och med oktober trots att Västerås borde vara ungefär likvärdigt med Stockholm och Sala när det gäller solinstrålning.
Vi har 27 graders taklutning vilket teoretiskt ger 2,3% sämre årsproduktion jämfört med optimala 41 grader. Avvikelsen på 6 grader mot sydost ger teoretiskt ingen sänkt årsproduktion. I vintras tappade vi en del på grund av snötäckning, som var mer varaktig än åtminstone på KTH-anläggningen. MEN, merparten av den 23-25% högre produktionen i Sala och på KTH beror på att vår anläggning (del)skuggas morgon och kväll.
Slutsatsen är att det är viktigare att man har ett skuggfritt läge än att man har optimal lutning och orientering exakt rakt mot söder. Om du ska bedöma solpotentialen på ditt tak ska du därför fundera på vad som kan skugga taket. Träd, omgivande byggnader, skorsten eller annat på taket, flaggstänger, lyktstolpar, horisont … Speciellt allvarligt är det om skuggningen sker mitt på dagen då solinstrålningen är som störst.
Jag har en känsla av att många villaägare har skuggeffekter på sina tak som gör att man inte kan nå 1000 kWh/kW och att intervallet 800-1000 kWh/kW ger en mer realistisk uppskattning av potentialen.
Skuggning bör drabba kristallina kiselbaserade moduler (ca 85% av världsmarknaden) hårdare än tunnfilmssolceller med sina långsträckta celler. Vore intressant att se resultaten av jämförande studier gjorda av detta. Det finns alldeles säkert i litteraturen, men jag hinner inte leta upp någon sådan referens just nu.
Hej Bengt
Stort tack för en mycket information blog!
Jag har planer på en 10kW-anläggning på vårat hus i sthlm och sitter nu och funderar på hur och var panelerna ska monteras. Huset är i vinkel och har många olika lutningar och vrår på taket så det är svårt att få en optimal lösning. Vet du om det finns något rimligt prissatt program som man kan använda för att simulera årsutbytet? PV Syst är lite väl saftigt prissatt tycker jag.
*informativ
PVGIS är ett lättanvänt Internetbaserat program. På årsbasis stämmer det bra för vårt hus som har skuggning morgon och kväll. I skuggfria lägen ger det för låga produktionsvärden med grundinställningen för ”Estimated system losses”. Jag brukar använda det för att se relativa skillnader mellan olika lutningar och orienteringar. Om taket har olika vinklar bör varje takvinkel ha en egen MPPT (Maximum Power Point Tracker). Endera genom separata växelriktare eller växelriktare med mer än en MPPT.
Ett gratisprogram från Sverige, gjort av Joakim Widén är Solelekonomi 1.0 som finns på SolEl-programmets hemsida. Jag gjorde en recension av programmet den 14 mars.
Tackar! PVGIS var ju smidigt, det ska jag nog försöka att använda för en initial plan i allafall. Jag misstänkte att jag skulle behöva multipla MPPT, jag tror att jag får totalt 4 olika takvinklar för att få ut all yta som jag hade tänkt mig.
Apropå det, den största enskilda takytan (ca 60m²) vi har tillgänglig är med 6 graders lutning mot norr, som dessvärre dessutom börjar med en ca meter hög takås som har en lutning på 24 grader mot norr. Jag funderar på om det ens är möjligt att utnyttja den stora ytan, kanske mha någon ställning för att dels komma upp en bit för att minska skuggan från takåsen, men även för att förbättra vinkeln. På vintern skulle solen aldrig träffa panelerna på den här ytan.
Kan något av programmen även ta hänsyn till såna aspekter i simuleringen av årsutbytet?
I PVGIS kan man lägga in “User-defined horizon”, se deras “Help”. I Solelekonomi går det inte. Jag skulle låta bli nordsidan…
Pingback: Hur mycket el ger solceller i Sverige? | Bengts villablogg