Den 11 december ifjol skrev jag att ett modernt solcellsystem bör ge 800-1000 kWh per installerad kilowatt (kW) i Sverige. Det gäller för ett fast monterat system under ett år med normal solinstrålning, om det är någorlunda lämpligt orienterat och det inte är besvärande beskuggning.
Det finns tyvärr ingen samlad allmänt tillgänglig statistik som visar solelproduktionen på olika platser i Sverige. Siffrorna ovan är erfarenhetsmässiga från ett 3 kW solcellsystem som vi haft på ABB Corporate Research sedan 2005 och från olika erfarna personer i solcellssverige. Även simuleringsprogram som PVsyst och PVGIS ger värden i detta intervall.
Man ser ibland orimliga värden för solelproduktion i Sverige. Det gäller för de solcellspaket som Nordic Solar säljer via Bixias hemsida. Där anger man exempelvis att ett 1020 W system maximalt kan ge ca 1200 kWh per år, dvs ca 1180 kWh/kW. Detta är orimligt högt, speciellt med tanke på att växelriktarna StecaGrid 500M i paketet har en Euroverkningsgrad på 94,5% och därmed ligger några procent under de bästa växelriktarna. Jag påpekade felet på Bixias hemsida för två månader sedan men felet kvarstår fortfarande.
I takt med att system med växelriktare som har högre verkningsgrad installeras ökar energiutbytet. Växelriktaren Sunny Boy 1100E från SMA som användes vid installationen 2005 på ABB har en Euroverkningsgrad på blygsamma ≥91,3% enligt manualen. Den Sunny 3000 TL (Transformer Less) växelriktare som vi har på vårt hus har 96,3% i Euroverkningsgrad. Stora växelriktare på 100 kW eller högre kan ligga på 98,5%.
På ABB Corporate Research har nyligen installerats ett 11 kW system som används som solskydd ovanför fönster på en byggnad och där solcellerna följer solens rörelse med hjälp av en-axlig solföljning. Med solföljare producerar ett solcellsystem några hundra kWh/kW och år mer än ett fast monterat.
System med solföljare är sällsynta i Sverige. De solföljande system som finns är fristående på mark (exempelvis i Katrineholm och Ronneby), frånsett det nyligen installerade på ABB. Lite kuriosa med solföljning är att ett solföljande solcellssystem i Kiruna producerar mer energi under ett år än ett motsvarande i Stockholm eller Malmö enligt beräkningsprogrammet PVGIS. Notabelt vad gäller solföljare är att skillnaden i årsproduktion mellan 2-axlig solföljning och en optimal 1-axlig solföljning är så liten att 1-axlig solföljning starkt rekommenderas om man nu prompt vill ha solföljning. Fast hemma på villataket är det fortfarande fasta system som gäller…
Hej Bengt och andra! … kanske speciellt då vissa lögnare i branchen! 😉
Jag har en liten experimentanläggning om 630 Wp DC-effekt på taket. Växelriktaren har max 92% verkningsgrad (SMA SB700) och min årliga AC-energi har legat på nästan exakt 600 kWh de senaste 5 åren. Tämligen identiska energivärden ges på displayen på SB700 (som sitter på vinden) och på en energimätaren av typ ABB DeltaSingle (som sitter i källaren i elskrubben). Det är DeltaSingle-mätaren jag läser av varje månad.
Noteras bör att mina solceller sitter tämligen idealt monterade:
– rakt mot söder,
– 42 graders taklutning
– ingen skuggning (förutom mitt i vintern då solen står mycket lågt)
Om jag hade haft en större solcellsanläggning (högre DC-spänning) och en modernare växelriktare så hade max verkningsgrad legat kring 96% (euroverkningsgraden är lägre då denna mäts upp så att de liknar verkliga förhållanden med soluppgång coh solnedgång). Detta hade som jämförelse givit ca 96/92 * 600 = 626 kWh per år. Dvs tumregeln att man får ut ungefär lika många kWh AC-energi per år från en nätansluten solcellsanläggning som man har peak-effekt (Wp) solcellspaneler stämmer extremt bra.
Slutsats:
– Man får ut ungefär 1,00 kWh per år som man har Wp solcellspaneler.
– Man får absolut inte ut 1,18 kWh per år och Wp solcellseffekt, det är ren lögn.
mvh Peter
Så här ser den ackumulerade solcellsgenererade AC-energin ut från liten experimentanläggning om 630 Wp solceller som varit i drift snart 5 år. Dessa är riktade rakt mot söder, 42 graders takvinkel, ingen skuggning, samt en växelriktare med 92% Euro-eta-verkningsgrad.
Denna statistik visar alltså vad man faktiskt får ut i Stockholm med solcellspaneler. Om man påstår att man får ut mycket mer så far man med osanning!
/Peter
Så här ser den solcellsgenererade AC-energin ut per månad senaste 5 åren.
(undrade hur bilderna här skulle visas – de dyker som länk på mitt namn).
mvh Peter
… och här kommer rätt bild! 😉
/Peter
Hej Bengt och alla intresserade!
Skickar över en länk på resultatet av experimentet att spruta kallt vatten på solcellerna en varm sommardag, mitt på dagen. Jag aldrig sett ett liknande experiment göras – resultatet är tydligt.
Som ni ser på denna ‘vackra’ graf så stiger effekten ca 10%, trots att jag spolar kallt vatten som rinner över panelerna. Solen går uppenbarligen nästan ograverat genom vattenhinnan, antagligen att jämföra med glas. Jag sprutar inte hela tiden under 15 minuter ca, utan då och då, säg med duty-cycle ca 1/3.
Slutsats: det lönar sig att montera solcellerna så att de kyls av vind, tex att de inte monteras för nära tegelpannorna etc, än att jaga sista procentenheten verkningsgrad hos växelriktaren. Men både och är inte fel!
mvh Peter
Ett likadant vattenexperiment gjordes av Andreas Molin i mars i år med liknande resultat.
Om solcellseffekten ökade med 10% betyder det att temperaturen på solcellerna minskade med 33 grader eftersom dina Sanyo HIT-moduler har en temperaturkoefficient på 0,3% per grad. Så stor kyleffekt får man inte av vinden.
Har man ett befintligt hus sätter man vanligen solcellerna med samma lutning som taket. Om man lutar solcellerna med högre vinkel blir det fult tycker jag. Bygger man nytt hus bör man därför ha val av taklutning i åtanke om man vill sätta upp solceller eller solfångare.
Monterar man solcellsmodulerna ovanpå på taket bör man lämna en luftspalt mellan solcellsmodulerna och taket för att förbättra värmetransporten från modulerna. När det gäller tegeltak finns det även anledning att göra det för att undvika att solcellsmodulerna ska tryckas ner av snön och knäcka tegelpannorna (har hänt på svensk installation). Monterar man solcellsmodulerna infällt i taket får man räkna med högre solcelltemperatur och lägre effekt på modulerna.
Varje procent bättre verkningsgrad på växelriktarna motsvarar lika mycket som en temperatursänkning på 3,3 grader på solcellerna för Sanyos HIT-moduler. Denna förbättring är konstant året runt, till skillnad från vinden vars temperatursänkande effekt kan variera mycket beroende på vindhastighet och solinstrålning.