Ja, så lyder den något märkliga titeln på en debattartikel om nettodebitering för små elproducenter i dagens Ny Teknik (som satte titeln).
Artikeln är undertecknad av
- Christer Söderberg, ordförande SERO
- Stig Högberg, ledamot LRFs förbundsstyrelse
- Christina Linderholm, tf. vd Företagarna
- Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi
- Anders Richert, enhetschef Nät, Handel & Försäljning Svensk Energi
- Bengt Stridh, privat solelproducent
Läs och begrunda…
Fotot på vårt hus som visar solfångare till vänster och solceller till höger är för övrigt taget av mig och inte av Scanpix som det står i bildtexten. Det var slarvigt av Ny Teknik tycker jag och har bett dem att ändra texten.
Solceller verkar hålla mycket länge. Det som händer när solceller (solcellspaneler) går sönder är delaminering med fukt som kryper in och oxiderar och förstör. Alltså, om höljet med glas, aluminium, tätningsgucka och kabelanslutningen etc förblir intakt så håller solceller väldigt länge.
Exempel: Bullerö i Stockholms skärgård hade tidigare en solcellsanläggning med batterier, innan en elkabel drogs till ön. Jag har varit där flera gånger, både under tiden de hade solcellerna på plats och när de var nerplockade.
När dessa solceller plockades ner så mätte man på dom igen, man mätte även då man satte upp dom. Läs denna artikel och rapport som finns att läsa därom:
http://www.energimyndigheten.se/sv/forskning/kraftforskning/solel/Solceller-haller-i-minst-25-ar/
Slutsatsen är intressant: Man kunde inte mäta någon som helst försämring på 25 år. Men för den skull så ska man inte tro att restvärdet efter 25 år är högt. Nej i takt med att verkningsgraden ökar och villornas tak är begränsad så blir restvärdet sämre på solcellspaneler som har låg verkningsgrad, typ mindre än 20%. Idag har solceller med verkningsgrad mindre än 15% och ännu värre 10%, tämligen lågt restvärde. Ju lägre verkningsgrad, ju mindre kostar solcellspanelerna med Wp. Har man en begränsad takyta, vilket de flesta har, så vill man förståss ha solcellspaneler med så hög verkningsgrad som möjligt.
I Sverige är det ont om data när det gäller mätning av degradering av solcellsmoduler. I undersökningen som Peter nämner bör nämnas att en av de 20 modulerna hade en solcell som märkbart påverkad, sannolikt på grund av en ”hot spot” enligt rapporten, vilket gjorde att denna modul hade klart försämrad toppeffekt i förhållande till övriga moduler. Man mätte en minskning i toppeffekt på 2,0% på övriga 19 moduler, men det värdet bedömdes ligga inom mätnoggrannheten.
Internationellt finns mera data. NREL har samlat mätningar på 754 moduler. Där fann man att medianvärdet var 0,5%/år och medelvärdet 0,7%/år när det gäller toppeffektens minskning. Möjligen är det svenska klimatet gynnsammare?
Man kan förvänta sig en livslängd som är längre än den effektgaranti på 20-25 år som lämnas av modultillverkarna. Att gå så långt som att säga att den är 50-100 år, som nämns på Bixias hemsida, finns det dock inte några belägg för.
Det är nog en liten andel av de solcellsmoduler som installerats hittills i Sverige som har en modulverkningsgrad på 15% eller högre, så jag skulle vilja säga att sådana för närvarande har ett högt andrahandsvärde.
Man kan fundera på varför vi skulle vilja byta ut solcellsmodulerna efter 20-25 år om de fortfarande ger 90% av toppeffekten i nyskick (antaget en degradering på 0,5%/år enligt NREL:s rapport) eller i svenskt klimat kanske betydligt bättre än 90% av ursprungseffekten. Vi har moduler med 17,3% verkningsgrad i nyskick som täcker en yta av 19,4 m2 och som sannolikt kommer att producera minst lika mycket el per månad som vi använder under juni och juli under de flesta somrar. Om det i framtiden kommer en enkel och billig lösning för ellagring i villor skulle det kunna finnas skäl att sätta upp mera solceller, men en förbättrad modulverkningsgrad till exempelvis 20% skulle inte vara motivering nog för oss.
Hej Bengt!
Mitt namn är Emma Samsioe och jag är projektassistent på Interactive Institute. Just nu arbetar vi med ett projekt rörande egenproducerad el i hushåll vilket bland annat syftar till att förenkla användningen, förstärka användarupplevelsen av egen el samt skapa en ökad medvetenhet kring elanvändning. Nu letar vi intervjupersoner som har solceller och är egen el producent och som skulle kunna tänka sig att berätta om och visa oss sina solceller. Vi kom i kontakt med ditt namn genom rapporter från Elforsk , din blogg samt förra veckans debattartikel i Ny Teknik. Om du har möjlighet och intresse av att vara med som intervjuperson får du gärna kontakta mig via mail eller på telefonnummer 0702-918823. Då får du även mer information om projektet.
Med vänliga hälsningar
Emma Samsioe
Hej igen Bengt!
Ytterligare information som inte kom med ovan: Projektet är finansierat av Vinnova och bakom projektet står Pike Solution AB, Interactive Institute, Trebax AB, Studio Frankness AB, Linköpings universitet och Egen El i Stockholm AB.
Mvh Emma Samsioe (Jag skriver här då jag inte kunde hitta någon annan kontaktuppgift till dig på bloggen)