Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I

Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.

Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!

Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas.  Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.

Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.

Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010.  Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.

Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!

Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.

En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).

10 svar på ”Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I

  1. Tack för ett bra svar på den här frågan! Då kan man ju säga att moderna elmätare ger en slags momentan “fas-netto”-debitering, vilket underlättar betydligt. Nu behöver jag inte koppla om mina elförbrukare till samma fas som solcellernas växelriktare använder! Tack!

  2. Ja, det blir ett momentant netto som registreras. När jag satt i referensgruppen till Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering hävdade någon att man hade timnettodebitering om man hade ”timmätning” och det var ingen som invände mot detta trots att där fanns ett tiotal representanter från elbranschen. Uppenbarligen var det alltså ingen av oss som då visste hur elmätarna fungerar i praktiken.

    Vi har i praktiken vare sig timnettodebitering eller timmätning. Elmätaren registrerar det momentana nettot kontinuerligt och de registrerade värdena avräknas per timme, som grund för prissättningen. Det är olika register för inmatning av överskottsel och utmatning av köpt el och vår nätägare tar inget nettovärde mellan dessa register, så någon timnettodebitering finns inte hos oss.

    Möjligen med en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt.

  3. Intressant att det är så få som känner till hur mätningen fungerar. Mycket bra att du bidrar i upplysningsarbetet på blogg och föreläsningar! Jag tycker att det känns riktigt bra att få reda på hur saker och ting verkligen fungerar! 🙂

  4. Pingback: Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II | Bengts villablogg

  5. Inte det att jag är nån våldsam geni, men jag tycker det verkar logiskt och självsagt att elmätaren, som Bengt förklarar, räknar ut och kompenserar för inmatning på en fas. Jag tänker såhär: Min bostad kräver en viss mängd energi. Denna energi kan komma från elmätaren från Vattenfall, eller den kan delvis komma från mina solceller. När solcellerna alstrar ström, vill behovet för energi från Vattenfall reduceras. Då passerar det mindre energi genom mätaren. Om min solcellsanläggning skulle tillverka mer el än vad hela min bostad gör åt, så är det inte behov för energi genom mätaren från Vattenfall. I stället matas min överskottsenergi ut på Vattenfalls anläggning, vilket får en annan utmatningsmätare att räkna. Det borde inte spela någon roll om tekniken bakom är enfas eller trefas. Det viktiga är energimängden. Tekniken för att överföra större energier är att använda tre faser. Men har man inte en stor anläggning räcker det med bara en fas. Tack och Amen 🙂

    • Hej alla förvirrade

      Följande står överst att läsa:
      “En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges.”

      Sedan säger du: (KarlOve)
      “I stället matas min överskottsenergi ut på Vattenfalls anläggning, vilket får en annan utmatningsmätare att räkna.”

      Annan? Är det synonymt med ovanstående register, eller har du två mätare?

      Undrar
      Kalle (som jobbar på att försöka frstå)

      • Vår elmätare från Vattenfall har fyra register (räkneverk). Utmatning (köpt el) och inmatad el (överskott av solel) för både aktiv och reaktiv effekt.

        Effekten summeras momentant över faserna och det blir ett värde för endera utmatning (köp) eller inmatning som gör att räkneverket för endera utmatning (köp) eller inmatning ökar i värde. Räkneverken går inte samtidigt, eftersom vi vissa timmar kan ha 0 i utmatning (köp).

        Beroende på produktionens och elanvändningens variation under en timme kan vi dock ha både utmatning (köp) och inmatning under samma timme. Det sker alltså ingen nettomätning per timme.

        Ovanstående slutsatser kan man dra från de papper som följer med Vattenfalls räkningar som visar loggade värden för ut- och inmatning per timme under månaden. Man kan även se dessa värden via Vattenfalls webb.

  6. Hej Kalle!

    Jag menade inte att det är en ‘annan’ fysisk mätare som mäter. Kraftbolaget byter ju ut elmätaren till en elmätare som mäter in/ut och loggar pr. timme. Båda räknevärken ligger då inne i samma apparaten. Jag menar att även om du kanske köper lite ström på ett par faser samtidigt som du kanske matar ut mer ström på den 3. fasen, så räknas nog säkert den köpte elen på dom två faserna samtidigt som räknaren för inmatningen också går. Men när mätaren rapporterar in mätarställningen, tror jag att det blir en slags ‘nettodebitering’ mellan faserna, vilket gör att summan av fas 1 och fas 2 < fas 3. Hoppas jag gör mig förstådd här… Ett litet förtydligande: du köper 300w på fas 1 och 200w på fas 2. Samtidigt lyser solen, och solcellerna ger dig 2500w på fas 3. Då tror jag att mätaren räknar ut såhär: 300w + 200w – 2500w = -2000w. Negativt värde medför då att det har gått ut en effekt på 2000w till elnätet. Om detta t.ex har skett i 1 timme, har solcellerna levererat 2KWh till elnätet. (Som du kan få betald för…) Hoppas detta trots min klena svenska grammatik gjorde det hela lite mer fattbart…. 😛

  7. Finns det någon som vet om det är möjligt, att när det redan finns en 2KW-sanläggning med 12 st 165w paneler som är inkopplade på fas 1 köpa mer solceller av annat märke med 3 kw-s effekt och ansluta dessa till fas 2.
    Har hört att det går inte att blanda ihop tex 165w-s och 275w-s som man vill.
    Går det att göra det om man köper en trefasomvandlare?

    • Bör inte vara några problem alls om du använder två olika växelriktare, antaget att du har minst 16A säkring (för att kunna klara 3 kW på en fas). Det bör också vara den billigaste lösningen att köpa till en 1-fas växelriktare.

      Om du vill använda en 3-fasväxelriktare för båda anläggningarna måste växelriktaren ha två olika Maximum Power Point Tracker (MPPT) för att det ska fungera, eftersom moduler med olika effekt har olika spänning-ström karakteristisk och därför är det inte lämpligt att blanda dem. Möjligen inte idealiskt med trefasväxelriktare om du har så pass olika effekt på anläggningarna och det blir rimligen dyrare än att köpa till en 1-fas växelriktare som klarar 3 kW-anläggningen.

Kommentarer är stängda.