Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?

Publicerat av

Efter inläggen om värdet av egenanvänd respektive såld el kommer här utvecklingen av skillnaden av värdet av egenanvänd och såld el per månad under november 2010 – januari 2020. Kännedom om denna skillnad ger oss underlag för funderingar om det är lönsamt att installera batterilager för att spara överskottet av solel för senare bruk istället för att sälja solelen. I ovanstående två inlägg beskrivs i detalj hur värdet av egenanvänd och såld el beräknats.

Under åren 2011-2014 var egenanvänd solel värd ca 50 öre mer än såld solel i detta exempel, se diagrammet. I januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matades in till nätet. Det medförde att under 2015 blev det bakvända världen, då värdet av såld solel var 8-10 öre/kWh högre än egenanvänd el. Bakvänt med tanke på att ett huvudsyfte med att producera egen solel är att man vill ersätta köpt el med egenanvänd el. Men om värdet är högre för såld el, skulle man lika gärna kunna sälja all solel. Under 2016-2019 har ordningen återställts då värdet av egenanvänd solel ökat till 10-20 öre/kWh högre än värdet av såld solel. Det beror på att värdet för elcertifikat minskat vilket sänkt värdet på såld el och att energiskatt samt priset för elöverföring med moms på dessa ökat, vilket höjt värdet på egenanvänd el.

Skillnad i värde egenanvänd minus såld solel. Genomsnitt per månad.

Lönar sig batterilager för solcellsägare

Om man är en småhusägare som betalar den rörliga delen av nätavgiften per kWh kan vi raskt avfärda lönsamheten i batterilager. Det är alldeles för små skillnader i värde på såld och egenanvänd solel. Vid batterilagring tappar man 10% av elen i laddförluster om man använder Tesla:s Powerwall2 med 13,5 kWh användbar kapacitet enligt Tesla:s svenska hemsida. Eftersom värdeskillnaden mellan såld och egenanvänd el bara varit som högst runt 20 öre/kWh under 2019 skulle skillnaden reduceras till mindre än 10 öre/kWh efter förlusterna i batteriet. Det räcker inte på långa vägar till för att höja värdet på sparad solel så mycket att det betalar för den höga investeringskostnaden på 87 650 kr plus installation på minst 11 000 kr för Tesla:s batterilager.

E.ON anger ett pris från 55 858 kr för Fronius solcellsbatteri (3,6 kWh användbar kapacitet i grundutförande, utbyggbart till 9,6 kWh, med produktgaranti på minst 80% efter 10 år och minst 68% efter 15 år) och från 22 343 kr med 60% i investeringsstöd. Enligt datablad för Fronius Symo hybrid växelriktare är max verkningsgrad >90% för laddningscykel solceller – batteri – nät. Lurigt att man bara anger max verkningsgrad och utan någon precision, man får nog räkna med runt 10% i laddförluster även för detta batteri. Det skulle krävas ett orimlig uttag på minst 300 000 kWh lagrad solel i dagsläget för att få tillbaka investeringskostnad även om den “bara” är 22 343 kr för detta batteri, med värden enligt detta exempel. Inte ens om man skulle ta  bort skattereduktionen skulle det bli en intressant ekonomi dagsläget i detta exempel. Med låt säga 70 öre/kWh i prisskillnad efter batteriförluster skulle det krävas att man tar ut ca 32 000 kWh från batteriet för att få igen investeringen. Med ett uttag av 3,5 kWh under 300 dagar per år skulle det ta mer än 30 år (kapaciteten minskar med tiden så inte möjligt att ta ut 3,5 kW alla år), det vill säga längre än batteriets livslängd. Antog 300 dagar per år då det inte blir så mycket överskott under vintermånaderna.

I ovanstående exempel har ingen hänsyn tagits till att en växelriktare för batterilagret behövs, endera en separat för lagret eller en hybridväxelriktare, vilket höjer investeringskostnaden för batterilager.

Se även inlägget “Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?” från november 2016. Där diskuterades fem olika fall där batterilager skulle kunna användas. Hade svårt att se någon ekonomi i energilagring för en småhusägare då, även om har en effekttariff där man betalar för effekt (kW) istället för energi (kWh) till nätbolaget, och det gäller även i dagsläget.

Skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel och stödet på 60% till energilager har motverkat varandra. För en småhusägare är skattereduktionen för överskottsel betydligt viktigare än stödet till energilager, som kräver ytterligare en investering.

Däremot kan det finnas exempel på större fastigheter med effekttariffer där energilager skulle kunna vara av intresse, i syfte att kapa effekttoppar. Man skulle därför kunna avveckla stödet för energilager till småhusägare och istället rikta stödet mot större fastighetsägare.

Ladda batterilager från nätet

Istället för att ladda ett batteri med solel dagtid skulle man kunna tänka sig att ladda med el från nätet när elen är som billigast och att använda den elen när den är som dyrast under ett dygn. Under 2019 var skillnaden mellan högsta och lägsta spotpris under ett dygn i genomsnitt 16,5 öre/kWh exklusive moms och 20,6 öre/kWh inklusive moms, se diagrammet. Med hänsyn tagen till förluster vid användning av batterier återstår i runda slängar någon tioöring per kWh i vinst och det räcker inte för att finansiera investeringen.

Inte heller här fanns alltså tillräcklig ekonomi för lönsamhet i investering av batterilager under 2019. Det utesluter inte att batterilager kan bli intressanta i framtiden när skattereduktionen för överskottsel fasats ut och batterilagren blivit billigare, men det känns som en lång väg dit för tillfället.

Skillnad mellan högsta och lägsta pris per dygn på Nord Pool spot 2019, exklusive moms.

Få har utnyttjat investeringsstödet för batterilager

Det finns ett investeringsstöd på 60% (max 50 000 kr) för batterilager som installerats tidigast 1 januari 2016. Enligt statistik från Energimyndigheten hade från starten 1611 ansökningar inkommit, 1 150 beviljats (55,90 miljoner kr) och 586 utbetalts (28,36 miljoner kr) till och 31 januari 2020. Med ovanstående resonemang i minnet kan man förstå att det inte är någon rusning till detta investeringsstöd.

Att tänka på

Detta exempel bygger på värde av egenanvänd och såld solel för endast ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Din prisskillnad mellan egenanvänd och såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

PS 2020-02-22. Fick tips om en rapport från Bebo om batterilager som kan vara av intresse. På sidan Lagring och styrning av solcellsanläggningar och batterier, Familjebostäder kan man ladda ner Rapport – Batterilager utvärdering för familjebostäder som gavs ut 2020-01-02. För de testade batterierna var förlusterna som lägst 13% vad jag kan se vid en hastig koll. Måhända är de 10% jag antog enligt ovan baserat på tillverkarens uppgifter för ett annat batteri än i rapporten i underkant?

35 svar på ”Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?”

  1. Hej Bengt. Tack för mycket intressant information. För mig är stabiliteten i bidrag och skattelättnader viktiga. När man rådfrågar vilken säljare som helst räknar de alltid med den rörliga skattereduktionen på såld el.

    För mig är den dock en ytterst osäker politiskt styrd faktor men en väldigt viktig kugge i att få ekonomi i systemet eftersom jag såväl som många andra har ganska låg egenanvändning. De flesta förbrukar ju relativt lite energi och laddar sällan en ev elbil under dagar/vår/sommar/höst när instrålningen är som störst.

    Det Sverige ju så klart på hur stort system man väljer att satsa på men man vill ju samtidigt bidra till att Sverige höjer den totala mängden/andelen solen.

    Samtidigt ”motarbetas ju” energilager som du skriver i praktiken genom att det i nuläget är väldigt fördelaktigt att cykla energi via elnätet.

    Jag har svårt att se att bidraget kommer finnas kvar så småningom och det vore mer fördelaktigt (med avseende på just detta) att ha ett större bidrag vid installationen istället.

    Den el som jag producerar lär ju i väldigt hög grad gå till ”näranvändning” i närheten av mitt säkringsskåp och på så vis gynna min elnätsägare tänker jag som istället borde kunna stå för delar av detta bidrag eftersom jag sänker toppeffekten i det elnät se ansvarar för. Åtminstone när solen skiner.

    Man eftersöker långsiktighet i sina kalkyler när det är relativt långa avbetalningstider. Samtidigt är väl det enda säkra att energipriser kommer gå upp.

    • Skattereduktionen för överskottsel är en osäkerhet i lönsamhetskalkylen och det har jag påpekat många gånger. Viktigare att vi får behålla skattereduktionen än investeringsstödet för energilager som inte gör någon ekonomisk nytta för småhusägare. Skattereduktionen är dock ett statligt stöd som förr eller senare kommer att fasas ut. När det blir vet vi inte. Det beror på vilka regeringar vi får framöver.

      När man matar in överskott till nätet får man ersättning från nätägaren för ”nätnytta”. Elen går till grannarna. Överföringsförlusterna minskar i nätet och nätägaren får betala mindre effektavgifter till överliggande nät. Vattenfall område Söder höjde sin ersättning från 4,7 öre/kWh till 8 öre/kWh för ”nätnytta” vid nyår. De kallar det ”energiersättning” på elräkningen.

      Många verkar tro att elpriserna alltid går upp, men det är ju inte så det sett ut senaste dryga årtiondet, se inlägget Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2020. Jag tror inte vi kan förvänta oss ökande elpriser de närmaste åren. Vi har ett stort elöverskott i Sverige på årsbasis och det förväntas öka de närmaste åren då mera vindkraft planeras att byggas än vad vi tappar på grund av de två nedlagda Ringhalsreaktorerna. Energimyndigheten spår i sin korttidsprognos att spotpriset på el kommer att sjunka till ett årsgenomsnitt på 35 öre/kWh år 2022. Energiskatten kommer att följa index, elcertifikatavgiften kommer att gå mot noll. En osäkerhet finns vad gäller elöverföringen, speciellt om en övergång sker till effekttariffer även för småhusägare.

  2. Det är synd att investeringsstödet för batterier bara gäller privatpersoner som inte kan spara så mycket på att ha dem.
    Medan ett bostadsföretag/brf med effekttariff och elbilsladdning, som skulle kunna spara tusenlappar i månaden med batterilager, inte får samma ekonomiska uppmuntran från staten.

    • Ja, stödet till batterilager borde göras om och istället riktas mot en andra målgrupper än småhusägare, som har minst nytta av detta investeringssstöd.

  3. Hej! Om man redan har en elbil, tex en Nissan Leaf, som är förberedd för att kunna användas som energilager till fastigheten, skulle det då kunna vara intressant att spara solel till natten? Eller behövs det kostsamma anslutningar mellan bil och hus?

    • Som jag förstår din idé behövs det fortfarande ett olönsamt batterilager för att spara solelen från dag till natt. Priset för köpt el är dessutom ofta lite lägre på natten så det blir billigare att köpa elen till elbilen som vanligt än att försöka spara solel för nattladdning.
      Om elbilen råkar vara hemma när man har överskott på solel under dagen kan man ladda elbilen med solel då. Haken kan väl vara att elbilen är på jobbet under dagen. Och är den inte på jobbet kanske den blivit fulladdad under föregående natt. Man skulle då behöva en styrfunktion där man talar om att jag ska inte använda bilen nästa dag och om det blir ett överskott av solel i nästa dag (baserat på en solprognos) väntar jag med att ladda bilen med solel till nästa dag istället för att ladda med el från nätet under natten.
      Men du är kanske inne på idén att använda el från bilens batteri till fastigheten, så kallad Vehicle-to-Grid (V2G). Idén har funnits rätt länge och pilotprojekt har gjorts, men det har väl inte kommit så mycket längre än.

      • Hej Bengt ,
        vi har installerat en billaddare från Zappi som just har den funktionen du eftersöker .
        När vi laddar bilen kan vi välja att bara låta ladda bilen när det är ett överskott från våra solpaneler.
        I praktiken kanske det bara är användbart under helger när vi inte skall använda bilen

  4. Jag har tittat efter ett litet batteri kanske 0,5-1kwh som kan laddas om flera gånger på dagen för att se om inte det kan göra kalkylen gladare. Tanken är då att den ska komplettera när det är molnigt eller när man kör vattenkokren, spis eller ugn som kräver lite mer effekt. Om de fortfarande har livslängd på år och inte laddcykler finns det större chans tänker jag. Dock har jag inte hittat något alternativ.

    • En tanke. Känns pyssligt att sitta och vänta in molnigt väder för att köra något som kan gå på batteriet. En solig dag kan det se ut som detta inlägg visar och då kan man bara utnyttja en laddning av solel, som man tar ut på kvällen, till ett ökat värde av knappt 10 öre per kWh med den prisskillnad mellan köpt och såld el och med hänsyn till 10% batteriförluster, som råder för tillfället enligt mitt exempel.

      • Jag gillar tanken med ett litet batteri för att effektivisera elanvändningen. Efter en del förändringar på min fritidsfastighet har jag varit tvungen att ändra säkringen från 16 till 20 till 25 A. Det är fortfarande problem och “rätt” säkring är egentligen 35 A men den effekten behövs enbart få dagar per år. Prisspannet är 4066 SEK till 9872 SEK per år. Jag har också granskat min solel-produktion och många dagar är inte soliga dagar utan växlande molnighet. Då kan ett litet batteri laddas och tömmas på sin laddning flera gånger per dag. Givetvis måste styrningen göras utan krav på manuella ingrepp. Batteriet måste kunna laddas både från nätet och med egen solel. Jag har i mina kontakter med elbranschen frågat efter lösningar men inte fått några tips om smarta system med små batterier. Vore kul om någon har tipset eller bättre alternativ!

  5. Det finns en aspekt som kan förbättra kalkylen en smula. Med hjälp av ett batterilager kan man kapa effekttopparna, vilket möjliggör en mindre huvudsäkring. Jag fick säkra upp från 16 till 20A när jag utökade min solcelssanläggning från 14 till 19kW, men merkostnaden för den större huvudsäkringen är runt 300kr/mån och det är i slutändan mer än vinsten som de extra solpanelerna ger. Det var alltså en minusaffär att köpa fler solpaneler. Med ett batterilager hade jag inte behövt säkra upp.

    • Ett billigare alternativ till att höja huvudsäkringen som diskuterades i kommentarsfältet till inlägget Tar ditt elnätbolag betalt för inmatningsabonnemang för nettoproducenter? visar att man kan installera en servissäkring som klarar en högre ström för den el man matar in till nätet, utan att man behöver höja huvudsäkringen, som bestämmer vad man betalar för elabonnemanget. Var det någon som berättade för dig om den möjligheten eller var det något du kollade som alternativ?

      • Det hade jag ingen aning om. Jag berättande till och med för min lokala nätleverantör att uppsäkringen berodde på att solcellerna knäckte huvudsäkringen. Det är klart att de inte berättar för mig att det finns alternativ. Det är ju en ren vinstaffär för dem.

        • Din installatör kunde ha föreslagit idén och kollat med nätägaren om det var möjligt. Men det är väl inte alla installatörer som känner till möjligheten.

    • Har du funderat på att skaffa smartmeter till din växelriktare och säkra ner til 16 A igen? Alternativt att strypa växelriktaren utan smartmeter?

      • Är inte en “smartmeter” en elmätare? På vilket sätt skulle det hjälpa?
        Om man inte vill installera en högre servissäkring, som gör att man inte förlorar någon solelproduktion, är en begränsning av växelriktarens inmatade effekt till nätet en annan lösning. Ger med stor sannolikhet bättre ekonomi än att höja säkringsabonnemanget om det bara är en liten andel av solelproduktionen som förloras.

      • Jag har en smartmeter, men jag förstår inte vad det har med säkringen att göra. Det enda den gör är att den mäter solelsproduktionen.
        Min växelriktare är faktiskt strypt. Man skulle visserligen kunna strypa den ännu mer. Men det är ju lite tråkigt att behöva begränsa en 19kW anläggning till låga 11kW bara för att kunna klara sig med en 16A säkring.

        • Återstår att kolla om servissäkring skulle vara en möjlig lösning, :-).

        • Gjorde en beräkning för 19 kW anläggning med lutning 27 grader och rakt mot söder i Västerås med 2016 års solstrålningsdata i PVGIS. Det blev solelproduktion 4292 timmar under året och 17 264 kWh producerade. Under 312 (7%) av dessa timmar översteg effekten 11 kW och det motsvarade 23% (3 922 kWh) av årets solelproduktion.

          Om man skulle anta en egenanvändning på 1 kW i huset skulle det bli 187 timmar med effekt över 12 kW, motsvarande 14% (2484 kWh) av årets solelproduktion. Om man antar att det rör sig om ett överskott som matas in till nätet skulle det utan skattereduktionen vara lönsammare att begränsa växelriktarens inmatade effekt till nätet istället för att låta bli att höja säkringsabonnemanget från 16 A till 20 A om man som vi har Vattenfall Söder som nätägare där en höjning från 16 A till 20 A kostar 1 720 kr per år.

          Detta som ett räkneexempel. Med annan positionering av solcellsanläggning och annan ort samt år med annan solinstrålning skulle resultatet bli ett annat, men ändå en intressant räkneövning apropå om det är värt att höja säkringsabonnemanget.

          • Intressant beräkning. Mitt tak pekar nästan exakt mot öster, men vi har kanske fler soltimmar än Västerås, jag kommer nämligen också upp till 17-18MWh/år. Men med 2-3MWh mindre per år skulle jag gå plus minus noll (med skattereduktion). Då väger faktiskt fördelen som en högre huvudsäkring ändå ger lite tyngre..
            Jag har teoretiskt ett tredje alternativ, och det är att ladda elbilen precis när solen står som högst och därmed kan jag också kapa topparna. Det funkar oftast eftersom jag kan ladda hemma på dagen. Men när jag inte är hemma funkar det såklart inte. Man får helt enkelt se till att man är hemma när solen skiner på sommarn. 😀

            • Solelproduktionen beror på ort, taklutning, väderstreck och solstrålning det aktuella året samt om man har någon skuggning och snötäckning på vintern. Ser att med data från 2016 blev det knappt 5% lägre solelproduktion än genomsnittet för åren 2005-2016, så 2016 var ett lite sämre år. Snittvärdet blir 18,1 MWh, medan rakt mot öster ger 14,4 MWh enligt beräkningen vid 27 graders lutning, så du verkar bo på en plats med mycket hög årlig solinstrålning.

        • Ganska många växelriktare kan strypas utifrån maximal export, istället för maximal produktion. Då behövs en mätare kopplad till växelriktaren så det är momentan produktion minus momentan förbrukning som inte ska överskrida inställt värde på maximal export, tex 16A. Smidigt sätt att utnyttja säkringsstorlek maximalt.

  6. När det blir standard att använda sin elbil som batteri i huset kommer få vilja köpa energilager.

    • Idén att använda el från bilens batteri till fastigheten, så kallad Vehicle-to-Grid (V2G) har funnits rätt länge. Pilotprojekt har gjorts, men det har väl inte kommit så mycket längre än. Känns som att det är en lång väg innan det blir en standard. Power Circle tror på 2,5 miljoner laddbara fordon år 2030, varav ca 2/3 rena elbilar. 2018 passerade vi 5 miljoner personbilar i samtidig trafik (ca 5,7 miljoner i trafik någon gång under 2018). Så det tar väl runt 20 år innan vi har enbart elbilar.

      Haken med att ladda en elbil med solel kan väl vara att elbilen är på jobbet under dagen. Och är den inte på jobbet kanske den blivit fulladdad under föregående natt med el från nätet. Man skulle då behöva en styrfunktion där man talar om att jag ska inte använda bilen nästa dag och om det blir ett överskott av solel nästa dag (baserat på en solprognos) väntar jag med att ladda bilen till nästa dag med solel istället för att ladda med el från nätet under natten.

      • Gällande ”styrfunktion” finns det redan idag funktionalitet som gör att man inte toppar upp batteriet fullt förrän just innan avfärd för att spara batteriet.

        Med dagens plug-in hybrider med cykelbart fönster kring 5-10 kWh är möjligheten att spontanåka iväg med bilen och samtidigt ha ett cyklingsbart energilager kopplat till huset begränsade.

        I framtiden är det väl rimligt att tro att fler bilar blir rena elbilar med relativt stora energilager och att plug-in hybrider får större energilager. Då kan man tänka sig att det både finns gott om energilager för att spontanåka iväg med bilen samtidigt som det borde finnas gott om energilager för att cykla energi från solpaneler på huset.

  8. Hej Bengt!
    Vad gäller energilagring hemma i batteri vill jag komplettera det du skriver om att ladda batteri från nätet med följande:
    Av rent tekniskt intresse har jag/vi installerat ett batteri från leverantören Sonnen på 10 kWh hemma sommaren 2019. För bästa utnyttjande vintertid så laddas batteriet då vår nätleverantör Vattenfall har låglastpris på överföring dvs mellan kl 22 och 06. Höglastpriset är 56 öre/kWh medan låglast är 14,8 öre. Alltså en ”vinst” på ca 41 öre/kWh.
    Vår totalförbrukning för februari -20 blev 617 kWh varav endast 85 köptes under höglasttid. För år 2019, innan batteriet installerats, var vår förbrukning 793 kWh med 304 inköpta under höglasttid. Väsentlig skillnad alltså som gett ett litet, men inte föraktligt ekonomiskt bidrag till batteriinstallationen. Definitivt högre än det som man kan vinna på varierande elpris.

    • Jo, det finns många varianter på tariffer. Undrans hur många som tidstariffer istället för enkeltariff? Laddar du ditt batteri enbart med nätel? Får man fråga hur mycket batterisystemet kostade inklusive installation?
      När det gäller din “vinst” får du sannolikt dra av minst 10% i förluster vid användning av batteriet. Vid en hastig titt hittade jag inget om Sonnen-batteriernas verkningsgrad.

      • Batteriet laddas från nätet enbart på vintern. Från den 1 mars och till sista oktober sker laddning enbart från solpanelerna som är på 8 kW. Logiken är att husets förbrukning går först (förstås) och ev överskott laddar batteriet. Överskott utöver det matas ut på nätet och köps av vår elleverantör.
        Min egen kostnad för batteri plus installation var 59 000 kr och, som du skriver, verkningsgraden är nog runt 90 %. Sonnen anger max inverter efficiency till 96% och max battery efficiency till 98%.
        Den laddhybrid vi köpt i vinter hoppas jag under sommarhalvåret kunna ladda i huvudsak med överskottet från panelerna och den solel som mellanlagrats i batteriet. På vintern sker laddning under natten dvs låglasttid.
        Ingen direkt ekonomi idag men ett stort plus på nöjeskontot!
        Önskan från början var att köpa en ren elbil med möjlighet att använda dess batteri mot huset dvs V2G. Men tyvärr var inte den tekniken tillgänglig då jag ville köpa bilen.

  9. Jag har haft ett sonnenbatteri eco 8.0 10kWh sedan januari 2018 och det har fungerat bra sedan dess. Det var mycket man inte visste om batterisystem när man köpte det. Det “mesta” har jag förstått i efterhand även om man läste på före köpet så gott det gick. (I mitt fall var det störst problemet att få plats med batteriet i huset…)
    De ” tysktalande” tillverkarna har kommit överens om sätt att testa batterisystemen.
    https://pvspeicher.htw-berlin.de/effizienzleitfaden/
    Här finns en test med flera tillverkare https://pvspeicher.htw-berlin.de/speicher-inspektion-2019/ . Ja, det finns massor av information att hitta på dessa sidor.

  10. Hej Bengt,
    Jag har en 10 år gammal solcellsanläggning på 3Kw (uppvärmning av huset på fjärrvärme). växelriktaren har nu gått sönder vilket gör att jag måste köpa en ny. Jag inser att jag just nu sitter i ett väldigt intressant läge ang batterilagring.

    Förenklat är jag i följande valmöjlighet.
    1. Köpa ny växelriktare (standard fronius 6Kw). Pris ca. 22kkr + ca 10kkr installation (ingår genomgång av gamla paneler och omdragning av allt till 3-fas då jag har 1-fas installation). Netto ca 27kkr efter ROT.

    2. Köpa ny hybridväxelriktare + 5,2Kwh batteri. har fått ett förslag på ett fronius paket (gen 24) som kostar ca 65000kr + ca 14kkr installation (inkl kontroll och omdragning av allt kablage till 3-fas på gamla systemet). Detta paket berättigar till batterilagringsstödet i sin helhet på dvs nettokostnad 39 500kr.
    entreprenören erbjuder samma materialpris som detta: https://www.nic-e.shop/en/produkt/byd-b-box-hvs-5-1-fronius-symo/

    Dvs min merkostnad för att ha ett 5,2Kwh batteri blir bara 12-13kkr. Då ingår också att batteriväxelriktaren har högre effektivitet än standard växelriktaren och kommer öka solcellsproduktionen någon procent.
    https://www.fronius.com/en/photovoltaics/expertise/gen24plus

    Visst sjutton bör man välja en batteri i just specifikt mitt fall när jag ändå måste köpa växelriktaren? Har timprisavtal, och elbil så teoretiskt kan batterilösningen även fylla visst syfte vintertid genom uppladdning från nätet och jag har mycket stora möjlighet att styra min elförbrukning utifrån dygnets timmar och höga/låga elpriser.

    Min förbrukning har ökat sista året pga elbil i så samband med utbyte av växelriktarenren kommer jag köpa fler paneler och bygga ut anläggningen i ett separat paket som är helt lika i de olika alternativen, därav växelriktare på 6Kw.

    • Orsaken till den fördelaktiga situationen i mitt fall är ju att det går att få batterilagringsstödet även på växelriktaren +installationen! Medan köper jag bara en växelriktare så får jag inget avdrag alls mer än ROT på installationen.

  11. Hej Bengt
    Har 9kW solanläggning med solaredge samt ett 5kWh sonnen batteri installerat för ca 1 år sedan. Har du något tips för att få till ödrift vid strömavbrott (helt ok med manuell omkoppling), har än så länge inte hittat någon firma som är beredd att göra ett sådant jobb? Tanken är att kunna ha som reserv vid för lampor och mindre elprylar (värme får skötas med braskamin).

    • Hej Joar
      Jag har ett sonnenbatteri modell eco8/10kWh och en Steca växelriktare. sonnen har nödströmsutrustning som man kan installera, men bara för enfas. Jag har funderat på det, men det har inte blivit av pga följande: Platsbrist, bara enfas, växelriktaren fungerar inte vid strömavbrott, sällan strömavbrott.
      Köpte batteriet av eon för 3 år sen och Solar Supply i Karlshamn levererade och installerade. Det har fungerat bra sen dess.

Kommentarer är stängda.