Idag släppte SCB ny statistik över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Vid utgången av 2018 fanns 25 486 solcellsanläggningar, en ökning med 10 188 (67%) anläggningar sedan 2017. Den installerad effekten ökade under 2018 med 180 MW (78%) till 411 MW. Det betyder att knappt hälften av alla nätanslutna solceller i Sverige installerades ifjol!
Detta gör 40 W installerad effekt per invånare vid utgången av 2018, en ökning från 2017 års 23 W per invånare. Bland länen ligger Gotland i topp med 96 W per invånare. Intressant är att man i nordliga Jämtlands län har mera solceller per invånare än i våra sydligaste län Skåne och Blekinge, se nedanstående kartor och tabell som visar solcellseffekt per län och per invånare i varje län.
Västra Götalands län och Skånes län har med 62,5 MW respektive 62,4 MW mest installerad effekt. Fyra län har mer än fördubblat den installerade effekten under 2018, det är Västra Götalands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län.
Resultaten har publicerats av SCB och baseras på en enkät som Energimyndigheten skickat till landets alla elnätföretag (ca 170 “objekt” enligt beskrivningen), där bortfallet av svarande anges till mindre än en procent i Kvalitetsdeklaration Nätanslutna solcellsanlänningar.
Mindre solcellsanläggningar dominerar i antal
Anläggningar på småhus dominerar i antal. 84% av anläggningar har en installerad effekt upp till 20 kW och de svarar för 46% av den totala installerad effekten. Antalet stora anläggningar har ökat till tio som har över 1 MW installerad effekt och de svarar för 4% av den totalt installerade effekten.
| Installerad effekt | Antal solcellsanläggningar | Andel | Installerad effekt (MW) | Andel |
| 0 – 20 kW | 21 535 | 84% | 189 | 46% |
| 20 – 1 000 kW | 3 941 | 15% | 205 | 50% |
| 1 000+ kW | 10 | 0,04% | 17 | 4% |
| Totalt | 25 486 | 411 |
Andel solel i Sverige
Med 411 MW installerat och antaget ca 900 kWh/kW per år i genomsnitt blir det 0,37 TWh under ett år, vilket motsvarar 0,23% vid 160 TWh elproduktion, som det var 2017 enligt SCB:s statistik. Elanvändningen var 130 TWh under 2017 och som andel av elanvändningen motsvarar det 0,28% solel.
Installerad effekt
I kvalitetsdeklaration anges att
“Den installerade effekten, som vi samlar in och redovisar, motsvarar effekten som solpanelerna eller växelriktaren teoretiskt avlämnar under standardiserade förhållanden. Effekten påverkas i praktiken av strålningsstyrkan och celltemperaturen. Den installerade effekten definieras varken i växelström eller i likström (AC eller DC) utan som den för systemet begränsande effekten.”
Det är en något kryptisk text. Dels anger man “…effekten som solpanelerna eller växelriktaren teoretiskt avlämnar…”. Dels är den sista meningen obegriplig. Möjligen kan man mena att man använder växelriktarens effekt som installerad effekt, vilket motsägs av den första meningen. I sådana fall är det en AC-effekt och det avviker då från exempelvis Skatteverkets tolkning av installerad effekt, som är summan av modulernas märkeffekt (DC).
Det väcker frågan vilken effekt som nätägarna har rapporterat in i denna undersökning. Anläggningens märkeffekt eller växelriktarnas maxeffekt? Ur nätägarens synvinkel är det mera intressant att veta växelriktarnas maxeffekt eftersom det anger den högsta möjliga inmatade effekten till nätet.
Pressmeddelande från Energimyndigheten: Ett år senare – 10 000 fler nätanslutna solcellsanläggningar.
Installerad solcellseffekt (W) per invånare i län 2018-12-31.
Installerad solcellseffekt (MW) per län 2018-12-31. Data från SCB.
Kan svara för hur det nätbolag jag jobbar för gör. Hos oss är det den effekt som kan matas ut från anläggningen. Är oftast växelriktarens effekt då den är den begränsande faktorn men det kan vara solcellernas effekt om växelriktaren är överdimensionerad (är dock ovanligt men de finns). Det är troligen det som SCB/Energimyndigheten försöker säga i kvalitetsdeklarationen.
Hej, jag kompletterar Thomas svar ovan. Elnätsbolagen får in uppgifter om anläggningarna i samband med föranmälan. De flesta bolag använder blanketten frånEnergiföretagens “Anslutning av elproduktion till lågspänningsnätet − ALP.”. Det är alltså elektrikern som anger värdena. Det finns något hundratal företag som gör solinstallationer idag och det kan variera om man anger summan av panelernas “peak” power (kWp) under standard test förhållanden (benämns STC) eller växelriktsrens nominella effekt. När jag tittat i vår anläggningssregistret har jag kunnat rätta uppgifter manuellt för någon enstaka procent av anmälan där växelriktsrmodel och angiven effekt varit motstridiga (främst gällande om det är enfas eller tre fas anslutning ). Några nätbolag kanske korrigerar uppgifterna i föranmälan och väljer att konsekvent alltid dokumentera efter t.ex. växelriktsrens nominella effekt. Jag misstänker dock att flertalet tar föranmälan på orden och summerar och återger den effekten. Därmed blir det lite spridning eftersom inte alla i branschen gör exakt som det lärs ut vid certifieringskuser, ALP etc.
Till slut mitt bidrag till vad man borde rapportera in. Man kan använda en växelriktaren för ett brett band av kapacitet. T.ex kan SolarEdge underdimensionerad för bara 40% av nominell effekt men rekommenderas överdimensionera till 135%. Det är en konst att välja rätt växelriktare (maximera verkningsgrad). Det beror inte enbart på anläggningens max effekt. Personligen tycker jag summan av panelerna STC vore bäst att ange. Nätbolaget bör sedan studera sin inmatning från ett statistiskt relevant antal anläggningar för att se hur mycket av den kW-antal som finns på taket faktiskt kan matas in på nätet. I en enskild beräkning för nätanslutning kan man med fog argumentera för att använda värsta fallet (ingen last, man producerar nominell paneledeltagarnas också DC ut på nätet). Ska man se om distributionstransformatorn har kapacitet bör däremot sammanlagringskoefficienter användas, baserat på empiriskt mängd som faktiskt matas in i nätet från ett större antal anläggningar.
Det är olyckligt att det inte verkar vara enhetligt i vad nätägarna rapporterar som installerad effekt. Håller helt med Nicholas om att det som borde rapporteras för denna statistik är solcellsmodulernas sammanlagda DC-effekt vid “standard test conditions” (STC) = solcellsmodulernas sammanlagda märkeffekt. Det är vad man normalt menar med installerad effekt. Om man istället rapporterar växelriktareffekten kan det bli helt andra värden och det är möjligen en delförklaring till varför statistiken som tidigare redovisats i de svenska rapporterna i IEA PVPS Task 1 visat på betydligt högre värden för den installerade effekten än Energimyndighetens och SCB:s statistik.
Skatteverket skriver i rättslig vägledning för ”Skattepliktig el” så här i ett tillägg från 2019-03-21:
”Eftersom det är summan av toppeffekten hos de solcellsmoduler som finns i en solcellsanläggning som utgör anläggningens sammanlagda installerade toppeffekt ska hänsyn inte tas till växelriktarens effekt.
Eftersom det är effekten under standardiserade testförhållanden som avses med toppeffekt ska hänsyn inte tas till att de verkliga förhållandena avviker från de standardiserade testförhållandena.”
Detta borde också vara ett riktmärke för Energimyndighetens och SCB:s statistik.