Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

Idag var jag och 30-40 andra på regeringskansliet i Stockholm för en hearing gällande ”Utredning om energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. Bland utredningens områden finns även ”elektrifiering av transportsektorn”, uttolkat som elbilar. Utredningen ”ska identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion och lämna förslag till hur dessa hinder kan undanröjas.”

Fokus är på vad staten kan göra, man tittar inte på kommuners eller andra aktörers roll. Utredningen hade inte gjort någon strikt uttolkning av vilka de mindre aktörerna är ännu. Privatpersoner, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och mindre företag nämndes som exempel på mindre aktörer.

Deltagare
Utredningen leds av Lise Nordin med Anders Ådahl, Eva Jernbäcker och Martin Flack som utredningssekreterare. Utredningen har en expertgrupp med 12 personer. Johan Lindahl, Svensk Solenergi, och Alvar Palm, Energikontoren Sverige, var de av experterna som jag identifierade som kunniga vad gäller solceller. Bland deltagarna i hearingen kändes det tunt med solcellskompetens.

Tidsplan
29 november – Första hearing.
28 februari 2018 – Delbetänkande, genomgång av hinder och analys av vita elcertifikat, styrmedel energieffektivisering. Inga förslag på nya eller ändrade styrmedel.
16 maj 2018 – Hearing 2 med fokus på slutsatser oh eventuella förslag.
15 oktober 2018 – Slutbetänkande.

Hearing idag
Efter en inledning fick vi gruppvis ge förslag på hinder och åtgärder. Dessa placerades på stora tavlor och sedan fick vi sex röster vardera att sätta på de förslag som vi prioriterade. I min grupp bestående av ett tiotal personer fick energieffektivisering de flesta rösterna. Förutom mina egna röster på småskalig elproduktion fanns bara en annan röst. Jag tror det väl återspeglar vilka områden deltagarna jobbat med tidigare och hade kunskap om.

Hinder och förslag
Lise Nordin sa att man haft möten med ca 25 olika aktörer. Det finns ett stort intresse och en samsyn i att energilandskapet är i förändring. Mindre aktörer kommer att spela en större roll i framtiden. Det finns teknik och det finns ett folkligt engagemang. Men under dessa möten hade man lite överraskande inte fått så många konkreta idéer.

Jag skickade i kväll iväg sex sidor med synpunkter och konkreta förslag. Kunde återigen konstatera att solvärme är bortglömt. Utredningen har bara i uppdrag att titta på småskalig elproduktion.

Vilka hinder och förslag ser du?
Jag sorterade in mina tankar när det gäller solceller under följande rubriker. Vilka hinder och förslag till lösningar ser du? Skriv gärna in dem som kommentar till detta inlägg! Dina kommentarer skulle kunna bli kommande inspel till utredningen.

  1. BBR (Boverkets byggregler)
  2. Bygglov
  3. Effekttariffer
  4. Elcertifikat
  5. Energilager
  6. Energiskatt
  7. Inmatningsabonnemang
  8. Installatörer
  9. Investeringsstöd
  10. Nettodebitering
  11. ROT
  12. Skattereduktion
  13. Säkerhet
  14. Ursprungsgarantier
  15. Överföring mellan byggnader

14 reaktion på “Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

    • Jo, elbilar är på väg framåt. Dock intressant att Tesla gjorde en förlust på runt 5 miljarder kronor under tredje kvartalet 2017, enligt CNBC.

      • Det är nog sant men det spelar ingen roll om Tesla går i konkurs någon tar över och blien lever vidare.
        Flera andra kommer med liknade bilar, med billigare batterier så kan alla familjebilar ha samma batteri som Tesla roadster.
        bensinbilarna är på väg ut det är bara att inse fakta.
        Se konstflygplan de behöver bara batteri som räcker till 15 min uppvisningsflygning och det är mycket nära nu, vem vill ha en bensinmotor i ett sånt plan?
        https://www.youtube.com/watch?v=Kb3OmhO7_ao

  1. Som intressent avinstallation av solel, kan jag bara se bygglovs hanteringen som det stora hindret.
    Det kan hänga ihop med din första punkt om BBR.

  2. Hej! Vi producerar ca:20000 kw om året. Din pungt om energilagring är för oss
    viktig. För övrigt så har jag lite svårt för solcells säljarna/byggarna.
    Vi har dessutom 2 vindkraft verk och bygglov för det tredje som ingen vill bygga det stupar på Vattenfalls kostnader.Vi har kabel framme som vi kan koppla in max 3mw då skulle anslutningen enligt vattenfall bli 3950000:-
    Detta är inte rimligt!!!
    Här har regeringen en uppgift men med så duktiga lobbare som vattenfall och andra nätägare har så blir det tvärstopp.
    Vänligen Palle

  3. Bygglov är ett stort problem idag, ta bort kravet på det.
    Att titta på en lösning för att flytta el mellan byggnader skulle underlätta utbyggnation av solel.
    Nettodebitering skulle vara en smidig lösning för hantering av överskottsel.

  4. Som solcellsinstallatör skulle jag önska att:
    1) Bygglovskraven på solcellspaneler som följer taklutningen försvinner (redan på förslag men tål att repeteras)
    2) nätbolagens hantering görs snabbare och smidigare:
    2a) snabbare hantering av föranmälan (har blivit bättre under åren men ibland fortfarande många veckors handläggning) – det skulle underlätta planerandet av installationer = billigare och snabbare igång för kunderna
    2b) Det är jättetråkigt för kunder som har ett nytt fint solkraftverk på sitt tak att vänta i veckor på att nätbolaget ska byta mätare så att mätning på import/export av el fungerar. Nätbolagen borde beställa mätarbyte samtidigt som de ger installationsmedgivande. Det skulle spara veckor. Särskilt bra skulle det vara för de kunder som bestämmer sig på vintern för installation på vår/försommar som nu ser den fina solenergin gå till spillo.

    • Mycket bra synpunkter! I utredningsgruppen, inklusive i expertgruppen, tror jag inte att det finns någon med installatörserfarenheter. Utredningen hade intervjuat 25 aktörer, men det framgick inte vilka det var. Installatörer är definitivt en viktig aktörsgrupp. Vet inte på vilket sätt Svensk Solenergi samlar in deras synpunkter under denna utredning.

  5. En grundläggande fråga är varför man väljer att fokusera på mindre aktörer. När det gäller solceller ser jag en poäng i att försöka få in dessa i bebyggelsen, hellre än att ta ny mark i anspråk och bygga stora solcellsparker. Det innebär ett fokus på relativt små installationer, men inte bara på små aktörer.

    Solcellstekniken passar dåligt in i de befintliga regelverken av flera olika skäl:
    – Den ägs i stor utsträckning av små aktörer
    – Den byggs ofta i mindre anläggningar än annan elproduktion
    – Den kan ofta också ses som en energieffektiviseringsåtgärd

    Min förhoppning är att staten kommer att adressera samtliga dessa aspekter, om inte genom detta initiativ så i andra former senare.

    Några huvudpunkter som jag tror vore lämpliga:
    – Plocka bort solceller på byggnader ur elcertifikatssystemet. Endast stora anläggningar som är direkt anslutna till koncessionspliktigt nät passar in där.
    – Likställ solceller på byggnader med annan energieffektivisering. All egenanvänd solel bör befrias från energiskatt. Men eftersom den solel som matas ut på elnätet gör samma miljönytta är det rimligt att den också befrias från energiskatt. I praktiken tänker jag mig en omdefiniering av energiskatten så att det man som husägare ska betala för är nettoinköpen på årsbasis. (Troligen med begränsningen att beloppet inte kan vara negativt.)
    – Dagens höga skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matas in på nätet har problemet att den inte är tidsbestämd, men heller inte uppfattas som permanent. Om man i stället omdefinierar energiskatten enligt ovan fås visserligen ett lägre incitament för solceller, men ett långsiktigt mer hållbart.
    – Utifrån ovanstående bedömer jag att det inte är nödvändigt att ha storleksgränser i form av högst 255 kW per solcellsanläggning, högst 100 A mätarsäkring per byggnad eller högst 30 000 kWh per år i skattereduktion.
    – För att trygga intäkterna till statskassan kan det vara nödvändigt att höja energiskatten något. Det kan också finnas handlingsberedskap för att införa någon form av fastighetsskatt för byggnader med solceller, som i så fall införs när solceller blivit “onödigt lönsamma”.
    – Boverkets byggregler stödjer solceller genom att dessa kan användas för att förbättra byggnadens energiprestanda, men bara om den solel som produceras används för fastighetsel (ventilation, allmänbelysning etc), uppvärmning eller tappvarmvatten. Detta gör frågan om solceller komplex att utreda och den totala nyttan för fastighetsägaren blir mycket lägre än den samhälleliga nyttan som solcellerna skulle kunna ge. Det vore därför önskvärt att all elproduktion från solcellerna kunde tillgodoräknas. Det finns dock en risk att detta skulle leda till att solceller används för att kompensera hus med låg energiprestanda i övrigt, så det kan behövas kompletterande regelförändringar för att motverka detta.
    – Samma begränsningar som ovan finns också i energimärkningssystem som Miljöbyggnad, eftersom de ofta har Boverkets energikrav som utgångspunkt.
    – Om ovanstående förbättringar genomförs ser jag också att det är möjligt att ta bort investeringsstödet, men det bör göras genom en etappvis neddragning av bidragsprocenten så att en utfasning kan ske under kontrollerade former.
    – Stora solcellsanläggningar som är direkt anslutna till koncessionspliktigt nät bör rimligen konkurrera på samma villkor som vindkraft.

  6. Hej Bengt! Jag vet inte om du lägger in begränsningen 100A i dina punkter men om man vill skaffa laddstolpar/energilagring/solceller till en Brf kommer ”förlusten” av 18tkr kännas hårt om man måste säkra upp sig över de 100A. Denna regel måste bort – det räcker med en begränsning vid 255kWh för en solcellsanläggning såvida inte överskridandet av 100A har ett rejält och påtaglig inverkan på elnätet.

  7. Hej Bengt
    Kul att ses på hearingen! Solelkommissionen tycker frågan om att som kund få flytta solel mellan olika byggnader på samma fastighet är en av de stora frågorna där vi vill se en förändring. Ett förbud som hindrar speciellt BRF:er och flerbostadshus som vill bygga solel optimalt på de bästa taken och förbruka elen i samtliga byggnader.

  8. Hej Bengt
    Detta med att flytta el mellan byggnader började jag fundera på för ett tag sedan.
    Det hamnar väl under skattereduktion. För mig är det inte ett problem idag.
    I området där jag bor, kv. Värmland Önsta i Västerås har vi ingen fjärrvärme utan vattenburen elvärme. Det gör att med max installerad effekt på taket så kommer jag inte över min årsförbrukning.
    Det kom en debattartikel i NyTeknik häromdan på detta tema, https://www.nyteknik.se/opinion/vi-maste-fa-dela-pa-de-soligaste-taken-6887094

    • Problematiken med flytt av el är att om man passerar en anslutningspunkt till en byggnad när man flyttar elen gör det att man får betala energiskatt på elen trots att ingen el sålts och man tappar då den ekonomiska fördelen av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el. Detta påverkar exempelvis bostadsrättsföreningar som har mer än en byggnad. Genom att bygga ett DC-nät som förbinder solcellsanläggningar på olika byggnader kan man tydligen komma förbi detta, enligt vad som nämndes vid två olika föredrag under Solelmässan i Uppsala för en tid sedan.

      Här behövs förenklingar i lagstiftningen så att det blir enklare att flytta el från en byggnad till en annan, så att man fullt ut utnyttjar de bästa taken för solelproduktion. En annan regelförändring som skulle gynna detta är att man bort kravet på att man måste vara nettokonsument för att slippa betala ett årligt inmatningsabonnemang.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *