Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

Idag var jag och 30-40 andra på regeringskansliet i Stockholm för en hearing gällande ”Utredning om energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer”. Bland utredningens områden finns även ”elektrifiering av transportsektorn”, uttolkat som elbilar. Utredningen ”ska identifiera eventuella hinder som kunder i form av hushåll, mindre företag och andra mindre aktörer möter vid energieffektivisering och introduktion av småskalig förnybar elproduktion och lämna förslag till hur dessa hinder kan undanröjas.”

Fokus är på vad staten kan göra, man tittar inte på kommuners eller andra aktörers roll. Utredningen hade inte gjort någon strikt uttolkning av vilka de mindre aktörerna är ännu. Privatpersoner, bostadsrättsföreningar, lantbrukare och mindre företag nämndes som exempel på mindre aktörer.

Deltagare
Utredningen leds av Lise Nordin med Anders Ådahl, Eva Jernbäcker och Martin Flack som utredningssekreterare. Utredningen har en expertgrupp med 12 personer. Johan Lindahl, Svensk Solenergi, och Alvar Palm, Energikontoren Sverige, var de av experterna som jag identifierade som kunniga vad gäller solceller. Bland deltagarna i hearingen kändes det tunt med solcellskompetens.

Tidsplan
29 november – Första hearing.
28 februari 2018 – Delbetänkande, genomgång av hinder och analys av vita elcertifikat, styrmedel energieffektivisering. Inga förslag på nya eller ändrade styrmedel.
16 maj 2018 – Hearing 2 med fokus på slutsatser oh eventuella förslag.
15 oktober 2018 – Slutbetänkande.

Hearing idag
Efter en inledning fick vi gruppvis ge förslag på hinder och åtgärder. Dessa placerades på stora tavlor och sedan fick vi sex röster vardera att sätta på de förslag som vi prioriterade. I min grupp bestående av ett tiotal personer fick energieffektivisering de flesta rösterna. Förutom mina egna röster på småskalig elproduktion fanns bara en annan röst. Jag tror det väl återspeglar vilka områden deltagarna jobbat med tidigare och hade kunskap om.

Hinder och förslag
Lise Nordin sa att man haft möten med ca 25 olika aktörer. Det finns ett stort intresse och en samsyn i att energilandskapet är i förändring. Mindre aktörer kommer att spela en större roll i framtiden. Det finns teknik och det finns ett folkligt engagemang. Men under dessa möten hade man lite överraskande inte fått så många konkreta idéer.

Jag skickade i kväll iväg sex sidor med synpunkter och konkreta förslag. Kunde återigen konstatera att solvärme är bortglömt. Utredningen har bara i uppdrag att titta på småskalig elproduktion.

Vilka hinder och förslag ser du?
Jag sorterade in mina tankar när det gäller solceller under följande rubriker. Vilka hinder och förslag till lösningar ser du? Skriv gärna in dem som kommentar till detta inlägg! Dina kommentarer skulle kunna bli kommande inspel till utredningen.

  1. BBR (Boverkets byggregler)
  2. Bygglov
  3. Effekttariffer
  4. Elcertifikat
  5. Energilager
  6. Energiskatt
  7. Inmatningsabonnemang
  8. Installatörer
  9. Investeringsstöd
  10. Nettodebitering
  11. ROT
  12. Skattereduktion
  13. Säkerhet
  14. Ursprungsgarantier
  15. Överföring mellan byggnader

25 reaktion på “Hinder för mindre aktörer gällande förnyelsebar elproduktion?

    • Jo, elbilar är på väg framåt. Dock intressant att Tesla gjorde en förlust på runt 5 miljarder kronor under tredje kvartalet 2017, enligt CNBC.

      • Det är nog sant men det spelar ingen roll om Tesla går i konkurs någon tar över och blien lever vidare.
        Flera andra kommer med liknade bilar, med billigare batterier så kan alla familjebilar ha samma batteri som Tesla roadster.
        bensinbilarna är på väg ut det är bara att inse fakta.
        Se konstflygplan de behöver bara batteri som räcker till 15 min uppvisningsflygning och det är mycket nära nu, vem vill ha en bensinmotor i ett sånt plan?
        https://www.youtube.com/watch?v=Kb3OmhO7_ao

  1. Som intressent avinstallation av solel, kan jag bara se bygglovs hanteringen som det stora hindret.
    Det kan hänga ihop med din första punkt om BBR.

  2. Hej! Vi producerar ca:20000 kw om året. Din pungt om energilagring är för oss
    viktig. För övrigt så har jag lite svårt för solcells säljarna/byggarna.
    Vi har dessutom 2 vindkraft verk och bygglov för det tredje som ingen vill bygga det stupar på Vattenfalls kostnader.Vi har kabel framme som vi kan koppla in max 3mw då skulle anslutningen enligt vattenfall bli 3950000:-
    Detta är inte rimligt!!!
    Här har regeringen en uppgift men med så duktiga lobbare som vattenfall och andra nätägare har så blir det tvärstopp.
    Vänligen Palle

  3. Bygglov är ett stort problem idag, ta bort kravet på det.
    Att titta på en lösning för att flytta el mellan byggnader skulle underlätta utbyggnation av solel.
    Nettodebitering skulle vara en smidig lösning för hantering av överskottsel.

  4. Som solcellsinstallatör skulle jag önska att:
    1) Bygglovskraven på solcellspaneler som följer taklutningen försvinner (redan på förslag men tål att repeteras)
    2) nätbolagens hantering görs snabbare och smidigare:
    2a) snabbare hantering av föranmälan (har blivit bättre under åren men ibland fortfarande många veckors handläggning) – det skulle underlätta planerandet av installationer = billigare och snabbare igång för kunderna
    2b) Det är jättetråkigt för kunder som har ett nytt fint solkraftverk på sitt tak att vänta i veckor på att nätbolaget ska byta mätare så att mätning på import/export av el fungerar. Nätbolagen borde beställa mätarbyte samtidigt som de ger installationsmedgivande. Det skulle spara veckor. Särskilt bra skulle det vara för de kunder som bestämmer sig på vintern för installation på vår/försommar som nu ser den fina solenergin gå till spillo.

    • Mycket bra synpunkter! I utredningsgruppen, inklusive i expertgruppen, tror jag inte att det finns någon med installatörserfarenheter. Utredningen hade intervjuat 25 aktörer, men det framgick inte vilka det var. Installatörer är definitivt en viktig aktörsgrupp. Vet inte på vilket sätt Svensk Solenergi samlar in deras synpunkter under denna utredning.

  5. En grundläggande fråga är varför man väljer att fokusera på mindre aktörer. När det gäller solceller ser jag en poäng i att försöka få in dessa i bebyggelsen, hellre än att ta ny mark i anspråk och bygga stora solcellsparker. Det innebär ett fokus på relativt små installationer, men inte bara på små aktörer.

    Solcellstekniken passar dåligt in i de befintliga regelverken av flera olika skäl:
    – Den ägs i stor utsträckning av små aktörer
    – Den byggs ofta i mindre anläggningar än annan elproduktion
    – Den kan ofta också ses som en energieffektiviseringsåtgärd

    Min förhoppning är att staten kommer att adressera samtliga dessa aspekter, om inte genom detta initiativ så i andra former senare.

    Några huvudpunkter som jag tror vore lämpliga:
    – Plocka bort solceller på byggnader ur elcertifikatssystemet. Endast stora anläggningar som är direkt anslutna till koncessionspliktigt nät passar in där.
    – Likställ solceller på byggnader med annan energieffektivisering. All egenanvänd solel bör befrias från energiskatt. Men eftersom den solel som matas ut på elnätet gör samma miljönytta är det rimligt att den också befrias från energiskatt. I praktiken tänker jag mig en omdefiniering av energiskatten så att det man som husägare ska betala för är nettoinköpen på årsbasis. (Troligen med begränsningen att beloppet inte kan vara negativt.)
    – Dagens höga skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matas in på nätet har problemet att den inte är tidsbestämd, men heller inte uppfattas som permanent. Om man i stället omdefinierar energiskatten enligt ovan fås visserligen ett lägre incitament för solceller, men ett långsiktigt mer hållbart.
    – Utifrån ovanstående bedömer jag att det inte är nödvändigt att ha storleksgränser i form av högst 255 kW per solcellsanläggning, högst 100 A mätarsäkring per byggnad eller högst 30 000 kWh per år i skattereduktion.
    – För att trygga intäkterna till statskassan kan det vara nödvändigt att höja energiskatten något. Det kan också finnas handlingsberedskap för att införa någon form av fastighetsskatt för byggnader med solceller, som i så fall införs när solceller blivit “onödigt lönsamma”.
    – Boverkets byggregler stödjer solceller genom att dessa kan användas för att förbättra byggnadens energiprestanda, men bara om den solel som produceras används för fastighetsel (ventilation, allmänbelysning etc), uppvärmning eller tappvarmvatten. Detta gör frågan om solceller komplex att utreda och den totala nyttan för fastighetsägaren blir mycket lägre än den samhälleliga nyttan som solcellerna skulle kunna ge. Det vore därför önskvärt att all elproduktion från solcellerna kunde tillgodoräknas. Det finns dock en risk att detta skulle leda till att solceller används för att kompensera hus med låg energiprestanda i övrigt, så det kan behövas kompletterande regelförändringar för att motverka detta.
    – Samma begränsningar som ovan finns också i energimärkningssystem som Miljöbyggnad, eftersom de ofta har Boverkets energikrav som utgångspunkt.
    – Om ovanstående förbättringar genomförs ser jag också att det är möjligt att ta bort investeringsstödet, men det bör göras genom en etappvis neddragning av bidragsprocenten så att en utfasning kan ske under kontrollerade former.
    – Stora solcellsanläggningar som är direkt anslutna till koncessionspliktigt nät bör rimligen konkurrera på samma villkor som vindkraft.

  6. Hej Bengt! Jag vet inte om du lägger in begränsningen 100A i dina punkter men om man vill skaffa laddstolpar/energilagring/solceller till en Brf kommer ”förlusten” av 18tkr kännas hårt om man måste säkra upp sig över de 100A. Denna regel måste bort – det räcker med en begränsning vid 255kWh för en solcellsanläggning såvida inte överskridandet av 100A har ett rejält och påtaglig inverkan på elnätet.

  7. Hej Bengt
    Kul att ses på hearingen! Solelkommissionen tycker frågan om att som kund få flytta solel mellan olika byggnader på samma fastighet är en av de stora frågorna där vi vill se en förändring. Ett förbud som hindrar speciellt BRF:er och flerbostadshus som vill bygga solel optimalt på de bästa taken och förbruka elen i samtliga byggnader.

  8. Hej Bengt
    Detta med att flytta el mellan byggnader började jag fundera på för ett tag sedan.
    Det hamnar väl under skattereduktion. För mig är det inte ett problem idag.
    I området där jag bor, kv. Värmland Önsta i Västerås har vi ingen fjärrvärme utan vattenburen elvärme. Det gör att med max installerad effekt på taket så kommer jag inte över min årsförbrukning.
    Det kom en debattartikel i NyTeknik häromdan på detta tema, https://www.nyteknik.se/opinion/vi-maste-fa-dela-pa-de-soligaste-taken-6887094

    • Problematiken med flytt av el är att om man passerar en anslutningspunkt till en byggnad när man flyttar elen gör det att man får betala energiskatt på elen trots att ingen el sålts och man tappar då den ekonomiska fördelen av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el. Detta påverkar exempelvis bostadsrättsföreningar som har mer än en byggnad. Genom att bygga ett DC-nät som förbinder solcellsanläggningar på olika byggnader kan man tydligen komma förbi detta, enligt vad som nämndes vid två olika föredrag under Solelmässan i Uppsala för en tid sedan.

      Här behövs förenklingar i lagstiftningen så att det blir enklare att flytta el från en byggnad till en annan, så att man fullt ut utnyttjar de bästa taken för solelproduktion. En annan regelförändring som skulle gynna detta är att man bort kravet på att man måste vara nettokonsument för att slippa betala ett årligt inmatningsabonnemang.

      • Varför bara mellan byggnader? Man kan ta det ett steg längre.
        – ladda bilen på jobbet med energin man själv producerar hemma.
        – solel från fritidshuset används i lägenheten i staden.

        Om energin inte har varit på marknaden, men används privat borde den inte beskattas. Likt telebranchen kan man använda sina “klienter” (bil, solcellsanläggningar) fritt inom infrastrukturen.

        • Analogin mellan telebolag och energibolag är intressant när man tänker efter. Båda sysslar med att flytta elektroner från en punkt till en annan. Som med mobilutvecklingen som tog fart på 90-talet skulle energibranchen få ett lyft om man betraktade kilowatt-timmar som Mbit. Har jag betalat mitt abonnemang (distributionsavgift) borde jag få tillgång till infrastrukturen utan påhittade begränsningar och regler. Skatt på överförda Mbit låter orimligt för de flesta…

        • Idén är intressant, det kritiska är vad det skulle kosta. Det blir en kostnad att bygga upp och driva ett sådant system både vad gäller hårdvara (laddstolpar med elkontokort om man ska använda elen för elbilsladdning) och mjukvara (hantering av transaktioner), jämför betalkort och bankomater. Det blir olika elhandlare (ca 120 i Sverige) och olika nätägare (ca 170) inblandade i transaktionerna. Man måste därför komma överens om ett gemensamt system och hur kostnaden ska tas ut, jämför årskostnad för betalkort.

  9. Hej Erica
    Javisst bör man som solelproducent få flytta el mellan olika förbrukningspunkter också, inte bara mellan byggnader på samma fastighet. Vi i Solelkommissionen, Vasakronan, HSB, JM, Telge Energi och Solkompaniet där jag jobbar driver frågan om att få flytta el även som du skriver mellan fritidshuset och lägenheten. Vi har fått med Fastighetsägarna också, så de driver också frågan gentemot departementet att få flytta el mellan egna förbrukningspunkter, även när man använder elnätet. Jag hoppas på en förändring till solelens fördel i även i denna fråga. Johan

    • @Johan. Har ni något på förslag på hur en sådan flytt av el skulle gå till i praktiken? Vem skulle göra vad och hur skulle energiskatten hanteras?

      Vi kan ta exemplet att vi sätter solceller på vår sommarstuga i Hälsingland och vill använda solelen här hemma i Västerås. Eftersom vi har solceller här hemma kan man förutsätta att vi skulle ha överskott av solel på båda platserna vid en given tidpunkt. I Hälsingland har vi Ljusdals Energi som nätägare (som skulle mäta överskottet av solel som matas in till nätet), Ljusdals Energi som elhandelsbolag och låt säga att de också skulle ha köpt ha överskottet om vi haft solceller där. I Västerås har vi Vattenfall som nätägare (som idag mäter köpt och såld el och som debiterar energiskatt på den köpta elen. Den uppmätta mängden utmatad från och inmatat till nätet påverkas inte av om vi skulle ha solceller eller inte i sommarstugan), Utellus som elhandelsbolag och vi säljer vårt överskott av solel till Telge Energi.

  10. Hej Bengt
    Solelkommissionens förslag bygger på att man har samma elhandelsbolag på alla förbrukningspunkter som man vill flytta el mellan. Det gör att elhandelsbolaget kan hantera flytten av el eller kalla det kvittningen. Den förändring som genomförts nu den 1 januari 2018 att elnätsföretagen ska ta ut energiskatten istället för elhandelsföretaget gör det mer krångligt. Då går det inte längre att hantera energiskatten lika enkelt som om elhandelsbolaget hade hand om det. Nu får man istället använda samma modell med skattenedsättning som man har för andra som inte betalar full energiskatt. Fördelen med skattenedsättningen är att den bör kunna göras med utan att komma i stöd med EU:s statsstödsregler, eftersom den bör gå på gruppundantagsförordningen. Nackdelen är att det blir en administration för elkunder som vill flytta el och självklart även admin för Skatteverket. Men Skatteverket är erkänt duktiga med sina e-tjänster, vilket bör kunna tas fram även är. En skattenedsättning som administreras av kunden innebär ju också att det inte blir något problem att du har olika elnätsbolag, vilket man ofta kommer att ha.
    Skatteverket har tidigare gett sitt stöd till att flytta el när det gäller vindkraft, så länge som man avräknar den timvis. Det fungerade fram till att man tog bort undantaget för energiskatt för egenproducerad vindkraft. Principen att man som kund får använda elnätet på samma sätt som man får använda tex vägar för att flytta saker utan att det utlöser en beskattning finns därför etablerad. Det som krävs är att lagen om skatt på energi ändras och tillåter flytt av el på det allmänna elnätet för småskaling solel, dvs med samma begränsning som för alla annan solel, 255 kW per anläggning.
    Flytt av solel skulle göra att vi använder taken optimalt och öka självförsörjningsgraden för egenproducerad el, vilket är en viktig målsättning för både privatpersoner och företag. Mvh Johan

  11. En familj som jag känner monterade solceller 16 kWp på taket på sommarbostaden. Den ger ca 13 000 kWh/år. Hushållet på den bostaden, trots solcellsanläggningen, köper ca 5000 kWh/år.

    Familjen har emellertid även en vinterbostad, som förbrukar 12000 kWh/h, men där har de ingen solcellsanläggning. Dessa två bostäder ligger ca 10 km från varandra, men det är inom samma elnätsbolag. Det är dessutom samma familjemedlem, som är innehavare av de två elabonnemangen.

    Tanken med en enda stor solcellsanläggning på enbart en av bostäderna, är att den skulle tillverka hela familjens årliga elförbrukning, vilken den också nästan gör.
    Det blir lägre kostnadnad att bygga en stor anläggning än två st med halva effekten, och även enklare att sköta en anläggning jämfört 2 st.

    År 2015 blev det ingen full produktion, då den kördes igång mitten av 2015. Men 2016 producerade den fullt. För självdeklarationen inkomstår 2016 fick familjemedlemmen som har de två elabonenmangen endast skattereduktion för 5000 kWh, dvs 0,6×5000 = 3000 kr billigare skatt.
    Trots att han köpt 12000 kWh, och har fakturor och betalat varenda kWh av dessa 12000 kWh. Har man en stor solcellsanläggning eller två stycken hälften så stora, så är den solströmmen de producerar lika miljövänliga.
    Han överklagade skattemyndighetens beslut berövade honom den rättmätiga skattereduktion för samtliga 12000 kWh köpt ström. Han fick nyligen avslag på sin rättmätiga begäran. Skattemyndigheten anser att han endast producerat solström vid en inmatningspunkt, och därför får han endast skattereduktion för den inmatningspunkten. Skattemyndigheten anger ingen motivering till varför det måste just vara en och samma punkt där solström matas in på allmänna elnätet och där ström tas ut för förbrukning.
    Varför måste förbrukningsströmmen och solströmmen gå in och ut på samma punkt på allmänna elnätet? Vem ville att den märkliga regeln ska gälla? Någon måste vara skyldig till att en sådan tokregel har kommit med. Den regeln kanske är avsedd för företag och inte privatpersoner, men tvingas på privatpersoner.
    Beskattning av personer i Sverige görs på dess personnummer. Detta personnummer har under år 2016 totalt köpt 12000 kWh ström och producerat 12000 kWh solström matat in. Men berövas rätten att göra skattereduktion för alla 12000 kWh.
    Detta missförhållande bör snarast rättats till. Det är ju ganska vanligt att en och samma privatperson har mer än ett elabonnemang.

    • Skattereduktion med 60 öre/kWh ges bara för överskott av solel som matas in till nätet. Man får ingen skattereduktion för egenanvänd el eller köpt el. Syftet med skattereduktionen var att ge det överskott man matar in till nätet ungefär samma värde som egenanvänd el. Det blev resultatet av en mångårig diskussion om möjlighet till nettodebitering, som i slutändan ersattes av en skattereduktion.

      Om man har två olika solcellsanläggningar på olika platser kan man få skattereduktion för båda anläggningarna, men för vardera anläggning som mest för så många kWh el man köpt eller högst 30 000 kWh per kalenderår, räknat per person.

      Möjligheten att “flytta” solel från en plats till en annan diskuteras, vi får se vad det blir av det.

      I inkomstskattelagen står i 67 kap. står
      “Underlag för skattereduktion
      30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året.
      Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika.
      Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Lag (2014:1468).
      Skattereduktionens storlek
      31 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre. Lag (2014:1468).”

  12. Bengt,
    Familjen hade 12000 kWh i överskott av solström år 2016 som matades in på elnätet, där solcellsanläggningen finns, och såldes. För samtliga dessa borde de ha fått skattereduktionen 0,60 kr/kWh eftersom den som innehar abonnemangen köpt år 2016 litet mer än 12000 kWh på de två fastigheterna. Det är inte frågan om skattereduktion på egenförbrukad solström, på egenförbrukad solström fås ju ingen skattereduktion, utan just överskottet som sålts och gått ut på allmänna elnätet, som annan elkonsument har fått glädje av. Familjen har berövats skattereduktion för 7000 kWh.

    • Skatteverket följer de lagar som finns. Om man har förslag på förändringar i lagarna är det bäst att vända sig till beslutsfattarna. Föreslår att du vänder dig till Finansdepartementet.

      Man får komma ihåg att skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är ett politiskt fattat beslut och ingen naturlag. Den infördes så sent som 2015. Den är inte tidsbestämd, så ingen vet idag hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå. Förr eller senare kommer den att minska och försvinna, men när vet vi inte idag. Detta är en osäkerhetsfaktor för solcellsägare med låg egenanvändning som därmed är beroende av skattereduktionen för en hygglig ekonomi.

  13. När man betänker att grundanledningen till att det överhuvudtaget har byggts ett allmänt elnät, är just den att inmatning av producerad ström och förbrukning inte sker vid en och samma anslutningspunkt. Att då ha en sådan korkad regel, att ström måste produceras och förbrukas vid en och samma anslutningspunkt, som dessutom går stick i stäv med andemeningen av självaste elnätet, då förstår var och en hur tokig regeln är.

    Om all momentan produktion och förbrukning av el sker i samma anlutningspunkt, ja då behövs ingen elnät alls. Alltså varje förbrukare producerar all sin egen el. Vad ska då någon behöva ha elnät till då?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *