Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt

Ett dagfärskt pressmeddelande “Fler ska få stöd för att sätta upp solceller på taken” från regeringen är mycket glada nyheter för de som planerar att köpa en solcellsanläggning.

I pressmeddelandet står att “Regeringen ökar nu solinvesteringsstödet med 200 miljoner redan i år och 525 miljoner kronor i budgeten för år 2018. Regeringen föreslår också en höjning av stödet till 30 procent av investeringskostnaden för alla stödmottagare, från dagens 20 procent, för hushåll som sätter upp solceller på taket.”

Isabella Lövin säger i pressmeddelandet att man vill ta bort den nuvarande kön på 3 000 sökanden och öka takten i utbyggnaden (i DN:s artikel Bidragen till solceller höjs säger Lövin att det är 5 000 i kö). Man vill också göra det enklare att söka stödet. I förenklingen ingår att “Regeringen har sedan tidigare gett Boverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett generellt undantag för bygglovskrav för solpaneler för att det ska bli snabbare och enklare.”

Mycket intressant är även “Totalt kommer stödet ligga på 915 mkr per år 2018-2020.” Riksdagen antog i december 2015 regeringens budget för investeringsstöd till solceller på 1,395 miljarder under åren 2016-2019. Enligt dagens pressmeddelande fortsätter investeringsstödet åtminstone ett år till.

En summering blir att det är tre mycket glädjande nyheter

  • Budgeten för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt.
  • Stödet förlängs med ett år till 2020.
  • Stödnivån höjs till 30% för alla.
    Företag har i nuläget 30% men privatpersoner har haft 20% i stödnivån. Det betyder att regeringen inte antar Energimyndighetens förslag om att ta bort investeringsstödet för privatpersoner och ersätta det med ett ROT-avdrag på 50%för solceller. Tanken med solROT var att få bort kön för investeringsstöd genom i praktiken tillgång till en ökad budget. Regeringens förslag fyller samma funktion.

De frågor man kan ställa sig

  • Från vilket datum sker den föreslagna höjningen av stödnivån till 30% för alla?
  • Hinner installationsföretagen med att öka utbyggnadstakten i samma takt som budgeten för investeringsstödet ökas? 2018 års budget ökas från 390 miljoner konor till 915 miljoner kronor. Om stödnivån höjs till 30% för alla blir den möjliga ökningen av solcellsinstallationer något lägre än ökningen i budgeten, men det blir ända en mycket stor höjning.
  • Solvärme har inget riktat stöd över huvud taget. Man kan undra varför?
    Det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. För en solcellsanläggning kan en småhusägare idag få tiotusentals kronor i investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, inmatningsabonnemang utan kostnad, elcertifikat och bidrag till energilagring. Stödet till solenergi haltar med andra ord betänkligt. Man kan tycka att regeringen även borde skänka en tanke till solvärme.

PS. En okänd faktor är hur stor del av budgeten för åren 2018-2020 som kommer att utnyttjas, det vill säga hur stort intresse det finns bland köpare av solcellsanläggningar. Det ska bli intressant att se…

18 reaktion på “Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt

  1. Alldeles rätt med mera stöd till el solcellerutbyggnad . De är mycket mer robusta än perfusionssolceller. Elsolceller har en förväntad livslängd av 30 år , vem kan påstå att perfusionssolceller lever så länge. De är mycket mera komplicerade med rörliga delar( perfudionsmotorer) samt sensorstyrning. De håller inte i 30 år men det gör elsolceller med garanti. Så satsa på de inte på perfusion. Jag såg en solperfusionsanläggning med 140 grader perfusionstemperatur i solceller. Det är säkert problematisk. Där fick man manuellt ingriper. sånt behöver man aldrig göra vid elsolceller.
    Jag tycker det är ok att regeringen inte satsa på perfusionsanläggningar för den gemene man. jag tror du, Bengt, har en sådan anläggning. Våre interessant att höra dina ärliga kommentarer om skötsel av dessa

    • Vi har haft våra solfångare i drift i 11 år om två månader. Vår egen skötsel är minimal. Har luftat systemet ibland, tar någon minut per gång. Vi har beställt service en (1) gång, för byte av vätska i systemet och en översyn. Under sommarmånaderna är vi självförsörjande dygnet runt med varmvatten. En stor fördel som kanske inte alla inser är att man har ett enkelt och jämfört med batterier mycket billigt energilager i form av en ackumulatortank med varmvatten. Livslängden för en ackumulatortank är dessutom överlägsen batterier. Solfångare ger 2-3 gånger mer energi per ytenhet på årsbasis och är inte lika känsliga för skuggning.

      2016 bestod världens energiförsörjning till 86% av fossila bränslen enligt statistik från BP. 4% var kärnkraft. 7% vattenkraft. Solel, solvärme, biobränsle, vindkraft och annan förnyelsebar energi utgjorde ynka 3%. Andelen förnyelsebar energi ökar mycket sakta, med den takt som den ökat under 2014-2016 skulle det ta runt 200 år innan världen har enbart förnyelsebar energi.

      2014-2016 ökade användning av de fossila bränslen, undantaget kol. Vad många missar är att av världens energiförsörjning består endast en liten del av el. 2016 var världens energianvändning 157 110 TWh enligt Enerdata (antaget 1 Mtoe = 11,63 TWh enligt IEA:s enhetskonverterare). Världens elanvändning 2016 var 20 827 TWh enligt Enerdata. El står alltså bara för ca 13% av världens energiförsörjning.

      Ska vi befria världen från fossila bränslen måste vi utnyttja alla tillgängliga förnyelsebara energislag. Solel är utmärkt, men vi har inte råd att utesluta solvärme.

      Sverige har idag ett bra stöd för solel och Energimyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för solel. Sverige saknar dock helt strategi och stöd för solvärme. Där finns en väsentlig förbättringspotential.

      • Hybridsystem är tydligen stödberättigade,
        För solel/solvärme hybridsystem kan stödberättigade kostnader uppgå till högst 90 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt.

        • Ja, det stämmer. Men det är i grunden ett stöd till solel och det är därför det baseras på solcellerna effekt och inte värmeeffekt. Hybridsystem är mycket ovanliga i Sverige och antalet leverantör är få. Vore lite intressant att kolla på hur många som fått investeringsstöd för hybridsystem, har aldrig gjort det tidigare.

      • Kul att höra att Du är så positiv till solfångare , Bengt. Uppenbarligen har Du bara en gång haft service med vätskebyte ( kostnad???) . Låter bra men hur är det för alla andra ägare av solfångare, är de verkligen så pass robusta och evig fungerande??. Som jag nämnde såg jag en gigantisk solfångaranläggning ( Myckelmossa) och jag imponerades av maskinparken som var kopplat till den. Det är ju helklart att solfångaranläggning är mycket mera komplicerat och har rörliga delar eller hur. Tror Du själv att dessa håller i 40 år? Dina är nu 11 år gammal och uppenbarligen håller än. Hur ofta behöver Du kollar styrningen? Vad händer när det läcker? Hur pass miljöfarlig är persusionsvätskan? Jag är skeptisk och nöjd med mina elsolelpaneler som kräver överhuvudtaget ingen skötsel alls. Regnet spolar rent , elen alstras utan rörliga delar, jag fick 6600kwh/ år av mina 7kw . Verkar verkligen robust och nu finns det positiv erfarenhet av de allra första solelpaneler som inte ens är så fina som dagens på mer än 20 år. Till den gemene man kan de verkligen rekommenderas eller hur? Skall man verkligen har två uppsättningar ? Olika system ? Skall alla vara lika duktig som Du för att det skall fungera? För den breda massan tror jag definitiv att vanliga elsolceller är att rekommenderas.

        • Eftersom jag har nästan 11 års erfarenhet av solfångare i vårt hus kan jag lugnt säga att de kräver minimal skötsel. När man semestrar på exempelvis Kanarieöarna kan man på småhus se mycket enkla solfångaranläggningar med en vattentank på taket och självcirkulation. vilket är ett än mer robust system. Dina funderingar baseras på en “gigantisk” solfångaranläggning och det är ju något helt annat. För såväl stora solfångar- och solcellsanläggningar krävs personal som gör tillsyn och service vid behov. Det blir en kostnad i båda fallen.

          När det gäller solcellsanläggningar på småhus är det småhusägaren som gör en oavlönad tillsyn att solcellsanläggningen fungerar. Jag har hört talas om flera fall av solcellsanläggningar där man i brist på tillsyn haft fel på växelriktare som gjort att man inte haft någon elproduktion på flera-många månader. Kom också ihåg att solcellsägare är beroende av ett fungerande elnät. Det är ett komplext system som kräver driftspersonal för att övervaka och hålla igång. Utan ett fungerande elnät skulle växelriktarna inte leverera någon el som solcellsanläggningarna byggs idag i Sverige. Eftersom vi har ett mycket robust elnät i Sverige är det dock i praktiken inget problem för oss.

          När man gör ekonomiska kalkyler för solcellsanläggningar brukar man räkna med ett byte av växelriktare under livslängden. I soligare och därmed torrare klimat krävs regelbunden rengöring av solcellsmodulerna. Vid ett besök vi gjorde vid ett möte i IEA PVPS Task 13 i Israel berättade man att rengöring av solcellsmodulerna gjordes var tredje vecka, se inlägget Besök på 5 MW solcellsanläggning. I Sverige har vi det väl förspänt då regn och snösmältning gör att vi klarar oss från rengöring av modulerna.

          Som jag skrev tidigare kommer både solel och solvärme att behövas när världens energiförsörjning ska klaras utan fossila bränslen. Sverige låg före sekelskiftet långt framme i forskning på solvärme, men idag finns väl tyvärr ingen(?) forskning kvar på solvärme på de svenska högskolor och universitet då allt politiskt fokus riktats mot solceller. I Danmark har man däremot satsat på mycket stora solfångaranläggningar med säsongslagring av varmvatten, se exempelvis Verdens vildeste varmeprojekt. En intressant utveckling i vårt grannland, där man satsat både på solel och solvärme. Det ena behöver inte utesluta det andra…

          • Hej,
            jag bygger just nu en kombination av solel och solvärmeanläggning på mitt tak. Utgångspunkten är standard solpaneler där en absorptionsplatta monteras på baksidan av panelen. Den termiska energin kommer sedan att ledas ner i ett traditionellt borrhål för bergvärme, vilket blir mitt energilager/säsongslager.
            I projektet kommer vi mäta den termiska energiproduktionen, och naturligtvis kommer jag att ha paneloptimering vad det gäller elproduktionen så även elproduktionen följs ner på panelnivå.
            Installerad effekt på solpanelerna är 9,8 kW (35 st á 280W) och 9 st paneler kommer att bli hybrider.
            Målsättningen/beräkningarna landar på att vi går från ca 22-23 MWh/år (idag en frånluftvärmepump) till 0-3 MWh/år.
            Tilläggsinvesteringen (exkl bergvärmepump/borrhål och traditionella solceller) landar på ca 30-50000 kr. Livslängden på absorptionsplattorna är det ju ingen som kan svara på, men materialet är PEX så säg 30-50 år. Borrhålets livslängd kan sättas till 100 år och värmepumpen räknar vi med 15 år (som alla andra VP).
            En liten bonus är att de 9 st paneler som har hybrider kommer att producera ca 10-15% mer energi på årsbasis än de övriga panelerna (kyleffekten).
            Service och underhåll kommer att vara likt en traditionell bergvärmeanläggning, inget på taket som kommer att behöva underhållas.
            Det blir spännande att följa! Jag återkommer med info/statistik när anläggningen har varit en tid i drift.

            • Jag haft 10 m2 solfångare sedan 1993 och de kör fortfarande bra. Har dem i markhöjd vid husets sockel så de är lätt tillgängliga och då de ligger lägre än ack-tankens slinga behövas det utöver pump och differenstermostat, bara en liten expansionstank på ett par liter. Har endast bytt glykol 1 gång.

  2. Kan man få bidrag till utökning av befintlig anläggning som man fått bidrag till tidigare? Är det någon som fått det?

    • I “Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller” står att “4 § Stöd får endast lämnas för ett solcellssystem per byggnad eller för ett solcellssystem per fastighet om systemet är byggt på marken.” Jag tolkar det som att om man sätter utökningen av solcellsanläggningen på en annan byggnad kan man söka nytt investeringsstöd men inte om man utökar en befintlig anläggning på samma byggnad, för vilken man tidigare fått investeringsstöd.

      • Jag ställde den frågan till länsstyrelsen i skåne då en kund var intresserad av just detta. Då fick jag svaret att det skulle gå. Sen visade det sig att kunden bodde i blekinge och när jag då ställde samma fråga till länsstrylesen i blekinge fick jag till svar att det inte skulle gå. Då hänvisade jag till svaret jag hade fått från skåne och då ändrade dom sig.
        I det här fallet handlade det om dels att sätta fler paneler på ett tak som redan hade några samt att sätta på ett till tak.
        Projektet blev aldrig av så jag vet inte med säkerhet som ansökan hade gått igenom i slutändan…

    • Det står inget om det i regeringens pressmeddelande. Kan bara gissa att alla kommer att få 30% i investeringsstöd. Lise Nordin (MP) skriver på Twitter om denna fråga att: “Som med andra stöd bör de kunna dra tillbaka och söka igen.” För de som stått i kö 1-2 år känns nog detta alternativ som mindre lockande. Ett administrativt betydligt enklare alternativ är att man beslutar att alla nya beviljanden får den nya stödnivån. Det kommer väl snart att klarna vad som gäller. Framgår inte heller av pressmeddelandet när den nya stödnivån ska börja gälla.

  3. Har regeringen riksdagens stöd för detta, nuvarande regering är som bekant en minoritetsregering, och många förslag som har kommunicerats som “färdiga” har röstats ner i riksdagen. Så hur ser stödet ut för detta förslag?

    • Vet inte. Även om SD är emot alla stöd till sol och vind är det ändå troligt att det går igenom riksdagen tror jag.

  4. Pingback: Stöd till solceller i budgetpropositionen – Elnätverket Hans E Berg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *