574 kWh solel under maj

Solelproduktion

Under maj månad gav våra solceller 573,7 kWh (119,7 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är nytt månadsrekord för den utbyggda anläggningen! Vi får tacka en solig och kall maj för månadsrekordet. Det tidigare rekordet var från juli 2016 med 566,4 kWh (118,1 kWh/kW).

Bästa dag blev 12 maj med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det är ny bästa notering för en dag! Tidigare bästa dag var 14 juni ifjol med 25,58 kWh (5,3 kWh/kW). En kall dag den 12 maj gjorde susen, solcellernas effekt ökar med sjunkande temperatur.

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under maj.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under maj månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (främst 7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 582,08 kWh under maj. Det var 1,46% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Kan tilläggas att när jag läste av värdet på växelriktarens display sent på kvällen den sista maj visade den 580,4 kWh för månaden. Det är oklart varför displayen och portalen visade olika värden.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under maj använde vi 178 kWh (31%) själva och matade in ett överskott på 396 kWh (69%) till nätet. Under senaste året (juni 2016 – maj 2017) haar egenvändningen varit 38% i genomsnitt. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Vi köpte 394 kWh el under maj. Elpatronen i ackumulatortank gick in under några av de kallaste dagarna. Av vår elanvändning var 31% solel under maj. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 “lägenheter” planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per dygn under maj 2017. Enheten på y-axeln är kWh. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under maj 2017. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 37 kWh under maj. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under maj 2017. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under maj 2017. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

9 reaktion på “574 kWh solel under maj

  1. Ja Bengt maj var en bra månad och min anläggning på 7 kw installerat aug 2016 producerade 1103 kWh dvs 157 kwh/kw och precis som hos dig var den 12.5. den bästa dagen med 51 kWh och 7.2 kWh / KW. Jag förbrukar ganska myckett av den elen själv då jag har pool och värmer den med värepump somalltså dra en hel del.

    Tyvvär var jag inte på dina föredrag ang solceller. Mest intresserat är jag på det som ferroamp erbjuder, dvs styrning av solcllelen när man har elbil, vilket vi har. Men men, deras prier är så höga att det är nog inte lönsamt idag. Deras batteriepriser som ju ingår i logistiken: laddar batteriet mitt på dagen laddar bilen kvällstid fån batteriet. Sedan finns väl inte riktig likstömsladdning till elbilen eller? Var Du där och fick nya synpunkter och när kommer batteriepriser sjunker spå att det blir intressant för vanlig svenskt med elbil?
    Kul att höra dina synpunkter

  2. Hej,
    Finns det någon statistik som visar eventuell försämring av solcellernas elproduktion över tid? Jag tror du har skrivit att förväntad livslängd för solcellerna är ca 30 år. Ska man förvänta sig att de plötsligt slutar fungera, eller att de successivt försämras? Vi har snart haft vår solcellsinstallation i fem år, och har inte märkt någon försämring. Men det kanske är för kort tid, då väderskillnaderna kanske har större inverkan på elproduktionen än eventuell försämring av solcellerna?

    • Modultillverkarna ger en effektgaranti på 25(-30) år, men modulerna slutar inte att fungera tvärt efter 25 år. Hur länge en modul är användbar kan ingen säga med säkerhet idag eftersom en försvinnande liten andel av de solcellsmodulerna som installerats i världen varit i drift mer än 25 år. Det kan om 25 år möjligen finnas andra anledningar till att man vill byta ut modulerna. Det är svårt att sia om vilka prestanda modulerna har och hur de ser ut om 25 år.

      Man kan nog förvänta sig en gradvis försämring. Degraderingen kan bero på många olika orsaker, som att serieresistansen ökar (korrosion), shuntresistansen minskar (metallatomer migrerar över p-n övergången), antiflexbehandlingen åldras, kontaktbrott på grund av utmattning orsakade av termisk cykling eller sprickor i kisel uppkomna vid tillverkning eller transport, fel på by-pass dioder, åldring av inkapslingen…

      Om en bypassdiod i en modul går sönder och kortsluts kan det bli en stegvis effektminskning för en enskild modul.

      Degraderingen är så låg i svenska förhållanden att den är svår att detektera för en småhusanläggning. Variationer i solinstrålning ger mycket större variationer i elproduktionen och i Sverige spelar även tiden med snötäckning under vintern en viss roll, så att bara titta på elproduktionen under ett år går inte. Man behöver mäta IV-kurvor för modulerna under kontrollerade förhållande för solcelltemperatur och solstrålning och jämföra med motsvarande kurvor när modulerna var nya för att kunna uttala sig om hur stor degraderingen varit.

      I rapporten “Outdoor PV degradation comparison” från amerikanska NREL 2011 där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år. Vad som gäller i Sverige vet vi väldigt lite om eftersom endast ett fåtal studier har gjorts. I en långtidsstudie av moduler på Bullerö (som under de sex första åren var i drift i Årsta) som redovisats i Elforsk-rapport 06:71 kom man fram till att effekten var i medel 3,8% lägre än den ursprungliga efter att ha varit i drift i 25 år under 1981-2006. En modul avvek 35% i effekt och därmed betydligt mer än de övriga modulerna. Avvikelsen på 2% lägre effekt efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten, som angavs till ±5%. I artikeln “Long term performance of PV modules – results from Swedish case studies” redovisas förutom Bulleröstudien även mätningar gjorda på moduler från Huvudsta och Sandkullen. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt för solcellsmoduler är lite svårt att uttala sig om utifrån endast dessa studier. Det intryck jag fått från diskussioner under internationella möten är att den lägre temperaturen i Sverige är gynnsam, då degraderingen verkar vara större i varmare länder.

  3. Interessant at mai måned ble bedre enn juli i fjor. I Norge produserte våre anlegg noe bedre i juli enn mai, men mitt anlegg på Koster produserte best i mai.
    Er det ellers slik at du nå produserer med paneler med forskjellig Wattstyrke på samme krets? Kanskje også forskjellige panelleverandører? Trodde ikke det gikk. Videre noterer jeg at du har to enkle paneler med forskjellig retning. Jeg trodde man måtte ha minimum 6 paneler med samme retning og vinkel for at anlegget skal produsere optimalt. Er du ellers enig i at panelene må monteres enten vertikalt eller horisontalt? Dvs samme retning på panelene på samme streng.

    • Eftersom solinstrålningen kan varierar mer på månadsbasis än på årsbasis mellan olika år kan det bli olika månader som ger högst solelproduktion under olika år. Sedan 2011 har maj, maj, maj, juli, juni och juli varit de bästa månaderna för oss.

      Vi har numera effektoptimerare på varje solcellsmodul och det ger en större frihet i hur man bygger en solcellsanläggning än när man har en vanlig strängväxelriktare. Om man har effektoptimerare kan man blanda moduler med olika effekt, lutning och väderstreck i en sträng utan några problem. Vi har tre olika effekter (240, 260 och 327 W) och tre olika väderstreck (söder, väster och öster). Det skulle inte ha varit möjligt med en vanlig strängväxelriktare där man måste kombinera likvärdiga moduler till varje MPPT (Maximum Power Point Tracker). Om en växelriktare har två MPPT:er kan man exempelvis ha moduler vända mot väster på en MPPT och moduler vända mot öster på en MPPT.

      Om man har snö på modulerna vintertid kan det vara en liten produktionsfördel att montera dem liggande (”horisontellt”) istället för stående (”vertikalt”). Om man har ramar på modulerna kan snö samlas i kortänden på modulerna och då blir det en skuggeffekt som gör att man förlorar hela modulens produktion om alla bypassdioderna går in. Med en liggande montering förlorar man bara en tredjedel av produktion om modulerna har tre bypassdioder och snön bara ligger längst ner på modulen, som gör att en av tre bypassdioder går in. Å andra sidan behövs mer profiler för montering med liggande moduler, så frågan är om det lönar sig? Kommer just nu inte på något tekniskt skäl till varför man inte skulle kunna blanda liggande och stående montering i en sträng, men du kanske hade någon idé angående det?

      • Takker for ryddig og bra svar. En hører mye forskjellig fra enhver en er i kontakt med, og da er det ikke lett å vite hva som er rett. Vedr. informasjon om at horisontale og vertikale paneler ikke bør kombineres på samme streng og heller ikke forskjellige paneltyper har vi fra panelprodusenten ET Solar.

        • Vore intressant att veta motiveringen till rekommendationen från ET Solar varför man inte bör kombinera liggande och stående moduler i en sträng. Finns motiveringen nedskriven någonstans tror du eller går det att fråga ET Solar om motiveringen?

  4. Vore intressant få synpunkter på energilagring!
    Exempelvis “Box of Energy” kontra Jämtkrafts erbjudande, “Dela vattnet”.
    Box of Energy = stor investering, där batteriet dessutom måste sitta frostfritt medan Jämtkraft byter solel in för att behålla mer vatten att släppa på och producera mer vattenkraft, när solel producerar mindre. Se: https://www.jamtkraft.se/privat/solel/tjanster/vi-lagrar-ditt-overskott/
    Soliga hälsningar med tack och beundran för Bengts idoga engagemang!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *