Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?

Den 17 november öppnades ansökning för energilagring av el enligt Energimyndighetens pressrelease “Öppet att söka stöd för energilagring i hemmet“. Till detta bidrag hör Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi.

  • Bidrag riktar sig till privatpersoner. Bostadsrättsföreningar räknas enligt min fråga till Energimyndigheten som företag och de kan alltså inte söka bidraget.
  • Lagret ska vara “kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet”.
  • Lagret ska bidra till att
    “a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
    b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.”
  • Man kan få bidrag för “för installation av system för lagring av elenergi, till exempel kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar och arbete.”
  • Man kan få högst 60% i bidrag för energilagret, dock högst 50 000 kronor. Bidraget går inte att kombinera med ROT-avdrag eller annat offentligt stöd.
  • Man kan få stöd för installationer som påbörjades tidigast den 1 januari 2016 och som slutförts senast den 31 december 2019.

Ansökan om bidrag görs till länsstyrelsen.

Kostnad för batterier

På Teslas hemsida kan man läsa att Tesla Powerwall2 ska börja installeras i Sverige sommaren 2017. Om Tesla kan hålla det får vi väl se. På deras hemsida står följande om kostnaderna:

Ett Powerwall-batteri à 14 kWh kr. 61 000
Installation och hårdvara från kr. 12 300
Uppskattad totalsumma kr. 73 300*
kr. 4 500 deposition för varje Powerwall krävs
*Inklusive en uppskattad moms på kr. 14 700
Totalkostnad exklusive tillstånd, avgifter och solenergianläggning

Kostnaden blir alltså minst 73 300 kr = ca 5 650 kr/kW, exklusive moms. Med 60% i bidrag blir kostnaden minst 29 320 kr = ca 2 090 kr/kW. Antaget en livslängd på 15 år skulle det motsvara en kostnad på 1 950 kr/år om man fått bidrag.

Möjliga källor till intäkter

Batterikostnaden ska ställas mot möjliga intäkter. Här är fem möjliga källor till intäkter:

  1. Spara el i batteri istället för att sälja elen och använda el från batteriet när det finns ett elbehov. Verkningsgraden anges till 89%. Det blir alltså 11% i energiförlust om man lagrar exempelvis el från solceller i lagret. Det betyder att värdet av egenanvänd el måste vara mer än 11% högre än för såld el för att det ska ge någon nettointäkt.Vi har hittills haft ett överskott på 2 207 kWh som matats in till nätet i år och det blir inte många fler kWh under resten av året. Med 11% energiförlust skulle det bli ca 1 970 kWh användbar el i huset. Vi skulle alltså behöva höja värdet på denna överskottsel med 1 kr/kWh om denna intäktskälla ensamt skulle betala investeringen i ett batterilager. Det är helt orimligt. Eftersom bidraget endast vänder sig till privatpersoner tillhör de den kategori som får skattereduktion för den överskottsel man matar intill nätet. För de som har skattereduktionen är värdet av såld el nästan som värdet av egenanvänd el i Sverige, se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Därmed är det idag omöjligt att gå med vinst enbart på grund av skillnad i värde av egenanvänd och såld el för en privatperson.
  2. Sänka säkringsabonnemanget. I teorin skulle man kunna tänka sig att kapa effekttoppar med hjälp av el från batteriet och därmed kunde sänka säkringsabonnemanget. Men, enbart med solel för laddning av batteriet är det inte möjligt med svensk vinter, då solcellerna inte ger så mycket energi. Dessutom är det inte möjligt för alla att sänka säkringsabonnemanget. Vi, liksom alla? nybyggda hus, har 16 A säkringsabonnemang och lägre går inte att få vad jag vet för ett småhus.
  3. Kapa effekttoppar och därmed sänka elkostnader om man har effekttariff. Det är inte så många nätbolag som har effekttariffer. Sala-Heby Energi är ett av dessa. Hos dem beräknas effekttariff på de fem högsta effektvärdena under en månad under vardagar 07.00-19.00. Under november-mars är tariffen 98,50 kr/kW, inklusive moms och under april-oktober är den 40 kr/kW, inklusive moms. Om man exempelvis skulle minska effekten 1 kW under juni skulle man spara 40 kr den månaden. Under mars skulle samma effektbesparing spara 98,5 kr.De högsta effekterna, som bestämmer tariffen, kommer sannolikt att inträffa under mulna dagar då det inte blir någon eller lite sparad solel som skulle kunna användas för att minska effekttopparna. Under vintermånaderna november-februari tror jag inte det skulle ge någon skillnad alls eftersom solelproduktionen är så pass mycket lägre än under sommaren. Det är först under mars månad solelproduktionen tar fart. Man får också tänka på att med effekttariff tappar man värdet av elöverföringen för egenanvänd el. Hos vår nätägare Vattenfall kostar elöverföringen 29 öre/kWh, inklusive moms, så det blir en signifikant minskning av värdet på egenanvänd el. Det skulle göra ca 300 kr i år för oss.Låt säga att effekttarifferna skulle kunna sänkas under 8 månader. För att spara de ca 2 250 (1950+300) kr som skulle behövas för oss skulle de högsta effekterna behöva minskas med i genomsnitt 6 kW under dessa 8 månader. Det är orimligt för oss.
  4. Om man skulle kunna ladda batteriet nattetid skulle man kunna kapa effekttoppar betydligt effektivare och då skulle man kunna sänka elkostnaderna om man har effekttariff. Men det kräver extra styrutrustning som innebär ytterligare kostnader. Det krävs en smart styrning för att veta när batteriet ska användas (när man har effekttoppar) och eftersom man inte vill ha batteriet fulladdat när solcellerna börjar ge mera el än vad som behövs i huset.Om man skulle kunna sänka elkostnaderna så mycket att man sparar in kostnaden för batterilager och styrsystem är det nog knepigt att säga något generellt om. Man behöver förmodligen titta på varje fall för att se hur effektprofilen ser ut och vilka möjligheter som skulle finnas att minska effekttopparna samt hur mycket man skulle tjäna på det. En brasklapp dock för denna lösning. Hur går det ihop med förordningens skrivning “öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet”? I och för sig ökar man egenanvändningen av solel och det står inget i förordningen om att det skulle vara otillåtet att ladda batteriet med el från elnätet. Undrar om man tänkte på detta när man skrev förordningen?
  5. Det finns dessutom en vinst för nätägarna med energilagring av solel hos småhusägare. Variationerna i mängden inmatad el skulle minska och risken för alltför höga nätspänningar skulle minska. Men detta skulle i nuläget inte ge någon intäkt för en privatperson som köper ett energilager. Möjligen kan det förändras i framtiden?

Slutsats

Slutsatsen blir att för att det ska bli ekonomiskt gångbart med batterier för att lagra solel för gemene man krävs lägre priser än för de som anges för Tesla Powerwall2, även om man får det statliga bidraget.

Mera energilagring kommer att behövas i vårt elnät i framtiden så det blir väldigt intressant att följa utvecklingen. Kända Christina Lampe-Önnerud sa på HUB2016 i Västerås att Li-jon batterier är på gång mot en kostnad på 1 000 kr/kWh. Hon menade nog endast batterikostnaden (produktionskostnad?), utan moms och installation.  Frågan är hur snabbt det går? Och räcker 1 000 kr/kWh, med tanke på att växelriktare, annan hårdvara, installation och moms tillkommer för privatpersoner…

Utmaning

Vore intressant om någon av er som läser detta kunde presentera ett fall där energilagring skulle vara lönsamt med priserna för Tesla Powerwall2 eller något annat batterilager med känt pris och under förutsättning att man får det statliga bidraget för energilager. Det är säkert många som sitter och funderar på det…

PS 29/11. Hittade artikeln How batteries can stabilize the grid.

94 reaktion på “Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?

  1. Tack för engagemanget.

    Jag har satt upp mig i bidragskön. Jag siktar mot ett Powerwall 2 men vet inte om den 1 fas lösning som Tesla erbjuder kommer att vara gångbart i Sverige. Ringde Tesla i frågan och de sa att batteriet är utvecklat för amerikanska 1 fas marknaden.
    Det passar iallafall mig dåligt.
    Har dock inte koll på hur det ser ut i elmätarn i följande fall (antag att Fas1=F1 har Powerwall):

    Urladdning: F1 ger hushållet energi, läcker ut en restenergi mot nätet, F2 och F3 förbrukar till hushållet. Summeras faserna kommer man ändå att få köpa energi och meningen med batteri känns konstigt?

    Det man skulle kunna göra är att sätta elbilsladdaren (1 fas, 8-10A) på samma fas. Då blir Powerwallen i stort sett ett elbilsenergilager då man laddar 5-10 kwh till elbilen varje natt. Då måste man ha full koll på vad som ligger på vilken fas.

    Man skulle kunna koppla Powerwallen till en 1Fas till 3fas frekvensomriktare men då är man nog snett ute.

    Det bästa system jag sett är Enphase 1,2 kwh moduler. Jobbar helt på AC sidan oavsett typ av solinstallation och Enphase brukar även jobba med 3-fas så det hoppas jag här med. Leveranser börjar nästa år. Prisindikationen pekar dock skyhögt jfr Tesla.

    Fronius, Box of energy har system som ligger mer mot 140-150 tkr innan bidrag och dessa system blir väldigt svåra att räkna hem även om man skulle ha en stor plånbok.

    Jag tycker som vanligt att detaljer fattas när stora nyheter kommer i energiområdet. Precis som om “allmänheten” inte klarar av för mycket detaljerad information.

      • Svar ifrån Tesla 20161214:

        Thank you for your interest in our home domestic battery Powerwall 2. The 3-phase configuration will be assessed into detail by one of certified installers during a site visit. To reserve a site visit, you need to make a reservation for our Powerwall 2 on our website . The reservation is fully refundable until the acceptance of the quote released after the site survey.

        However, what I can already tell you is that in order to configure the battery on the DC side, a special Symo Hybrid inverter is required. If your current inverter is not of that kind, you can always install the Powerwall on the AC side. However, in this case, the installation will be only possible in one of the three phases.

        Should you have any further questions, please do not hesitate to contact us via email or at +46 101 388 910 .

        • Intressant! Det är väl inte så många som idag har en Fronius Symo Hybrid växelriktare, vilket gör att man får installera 1-fas på AC-sidan på de allra flesta befintliga solcellsanläggningar.

  2. Hej Bengt,

    Har jobbat med energilager bestående av Lithium batterier och omriktare med ABB sedan 2011.
    Vi har skrivit och publicerat 3 rapporter som finns att läsa Elforsk hemsida. Det var på Falbygdens Energi vi gjorde de här projekten när jag var VD.
    Först vill jag säga att din blog är lysande och ger väldigt mycket kunskap och förståelse på hur kraftsystemet fungerar samt hur elmarknaden med skatter, incitament fungerar m
    Jag instämmer i det mesta som du skriver om lönsamhet för energilager med bidrag. Fortfarande så krävs det att priser på batterier, och kraftelektronik går ner i pris för att få det lönsamt. Kanske kan man pressa ner förlusterna något.
    Affärsmodeller behöver vara så att ägaren av energilagret kan få flera intäktsströmmar bl a nätnytta från nätägaren genom att bidraga till spänningshållning och filtrera bort övertoner. Det krävs aggregering så att det även går att sälja systemtjänster.
    Det krävs också förtydligande vad ett energilager är ? Produktion , konsumtion eller ett förråd av. kemisk energi.
    En lokal energimarknad måste på sikt tillåtas och utvecklas typ Microgrids med Peer to Peer mellan kunder som kan producera och lagra el.

    Solrevolutionen kan att bidraga till det här plus elbilar som behöver ha buffert för att ladda hemma.

    Med vänlig hälsning

    Lars

  3. Såg på EON:s hemsida att dom lanserar lagringsbatterier 4,4 kWh från Tyskland för ca 60Tsek + installation.

  4. Verkar som att många inte vet att vi redan har ett ypperligt syster för energilagring i Sverige för tillfället, nämligen i våra vattenkraftsdammar som mycket sällan utnyttjas fullt ut. All solel som vi producerar sommartid bidrar ju till att vår vattenkraft/reglerkraft behöver köras motsvarande antal kwh mindre sommartid/dagtid. Detta innebär ju att solelsöverkottet kan sparas även till vintern genom att vi kommer att få en något högre fyllnadsgrad av våra vattenmagasin.

    Detta kommer att fungera alldeles utmärkt i väldigt många år i Sverige, även med en kraftig utbyggnad av solkraften så kommer det fortfarande att vara relativt lite kWh eller GWh det handlar om vilket vår vattenkraft i dagsläget har gott om utrymme för att hantera!

    • Å andra sidan kan ju små batterilager vara intressant ur andra aspekter än just lönsamhet, såsom känslan av att köpa så lite el som möjligt till sin fastighet mm.

      Är ju sällan man räknar på och kräver att köp av ex. ny fosilbil, nytt kök eller en ny soffa skall vara lönsamt för att köpet/renoveringen skall genomföras….

    • Man får tänka på att det finns många möjliga teknologier för energilagring i elnätet och att de har olika användningsområden. Se figuren längst ner i Electropedias artikel Grid Scale Energy Storage Systems (kunde tyvärr inte lägga in den i kommentaren). För säsongslager är vattenkraft tveklöst den mest ekonomiska och vi har det väl förspänt i Sverige med 33,7 TWh möjlig lagringskapacitet i våra vattenmagasin enligt Svensk Energis “Kraftläget i Sverige”. MEN, det finns också behov av lager med andra prestanda, exempelvis är batterilager mycket snabba. För spänningshållning i lokala nät när man installerar mycket solceller, som kan ge oönskade spänningshöjningar i lågspänningsnätet, är lokala energilager en möjlig lösning på det problemet. Där har de stora vattenmagasinen ingen inverkan.

      • Kommer förmodligen dröja en LÅNG stund innan vi når en solelsproduktion på dessa 33,7 TWh solelsproduktion, om det ens är möjligt….. så självklart är detta ett av de bästa sätten att långtidslagra solel i Sverige! Istället för att försöka uppfinna hjulet igen..

        • Det jag försökte säga är att vattenmagasinen löser inte alla lagringsproblem. Det behövs därför andra typer av energilager för vissa problem. Försöker att förklara mitt exempel igen.

          När man matar in solel till nätet höjs nätspänningen. I vissa nät med mycket solceller kan nätspänningen bli så hög att växelriktaren stängs av, det gäller även för solcellssystem i småhus. Det finns en svensk standard som styr de tillåtna spänningsändringarna och överskrids dessa måste växelriktaren sluta att leverera ström till nätet. Om man i ett sådant fall skulle sätta in ett batterilager skulle man kunna undvika att detta sker. Batterilager är en av möjliga lösningar att säkra spänningshållningen i lågspänningsnätet. Detta problem kan inte lösas med lagring i de stora vattenmagasinen eftersom lagring i vattenmagasin skulle kräva att solelen skulle matas in till nätet och därmed minska behov av vattenkraft = lagring av vatten i vattenmagasin. I detta fall är det just inmatning till nätet man vill undvika genom att lagra elen lokalt i batterilager i exempelvis ett småhus.

          Electropedias artikel Grid Scale Energy Storage Systems ger mera information om vad energilager kan användas till i elnätet, det är mycket mer än säsongslagring. Mitt exempel hamnar i kategorin ”Power quality”.

          • Mitt system loggar även nätspänningen och jag har insett problemet med förhöjd nätspänning. Nätspänningen har varit upp till 251V i somras. Undrar just var växelriktaren bryter…

          • Ser nu att den är programmerad att tillåta 255,3V i 60 sekunder och 264,5V i 0,2 sekunder.

  5. Tack för en tankeutvecklande blogg
    Har sedan första oljekrisen 1973 intresserat mig för solenergi och försökt följa utvecklingen sedan dess.
    Den stora frågan jag kom fram till då och som i min värld fortsatt är obesvarad är säsongslagring. För att få verklig lönsamhet på våra breddgrader måste vi finna en lösning på detta. Jord/ bergvärmelager, kemiska lager, värmelagring i vatten är några möjligheter. Även lägesenergilagring borde vara möjlig som t ex vattenkraften fingerar. Poängen är ju att flytta det stora solenergilverskottet på sommaren till vintern. Vore intressant att höra om någon är uppdaterad i denna fråga.

  6. Jag har använt en hel del LiFePO-celler för elbåtdrift och har följt marknaden länge.

    Priserna tycks ligga ganska stilla, kraftigt ökande volymer kanske motverkas av stigande världsmarknadspriser på Litium?

    Priset tycks ha fastnat omkring 1 EUR/Ah per cell. Räknat på polspänning ca 3,6 V så skulle man då hamna på ungefär 270 EUR/kWh i investeringskostnad. Ansätter man en livslängd på 2000 cykler så hamnar man någonstans i närheten av 1 kr/kWh i kostnad för energinlagringen.

    Naturligtvis är det en extrem vulgogkalkyl som inte tar hänsyn till vinst, verkningsgrad, moms, växelriktare, kapsling, installation eller annan infrastruktur. Det angivna priset för Teslas 14 kWh-anläggning förefaller ju då ändå begripligt.

    Du använder ordet “orimligt” flera gånger i texten. Kanske kan man tänka sig någon användning där man behöver tillgå avbrottsfri kraft av någon annan anledning?

  7. Det kan finnas andra anledningar till batterilager än att tjäna pengar.
    2011 drabbades Hälsingland av storm. Dåvarande Fortum kunde inte leverera el till oss mellan 26 och 31 december. Sex dygn mitt i smällkalla vintern!
    Vi klarade all egenproducerad mat i frysarna, slapp sönderfrusna rör och slapp frysa själva tack vare ett bensinaggregat och fyllda jeepdunkar och ett antal fritidsbatterier med spänningsomvandlare som drev pelletspannan och cirkpumpar.
    När jag långt tidigare köpte bensinaggregatet mm funderade jag inte på om investeringen var lönsam utan det var ren självbevarelsedrift.
    Vid detta elavbrott förutom en mängd kortare avbrott har jag kunnat konstatera att alternativkostnaderna för förstörd mat och material och reparationer vida överskrider priset för bensinaggregatet.
    Med ett batterilager som är kopplat så att det automatiskt tar över elleveransen till bostaden vid strömavbrott kan man sova lugnt om natten vintertid och dessutom uppleva den underbara känslan sommartid att köra huset dygnet runt på egen solel.
    Jag har anmält intresse till Tesla Powervall2.

    • Det du beskriver är ju en bra anledning till att ha ett batterilager men det är ju inte bidragsberättigat enligt förordning (2016:899) som jag förstår det.

      “a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
      b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.”

      Anläggningen ska ju vara kopplad till elnätet och vilket den inte kan vara när du ska använda elen vid elavbrott. Om man ska använda anläggningen på vintern vid längre avbrott så kan det ju inte heller vara egenproducerad el som ska användas

      • Victron Energy visar i detta dokument tre varianter av inkoppling varav varianterna Hub-1 och Hub-2 automatiskt frånkopplar nätet vid strömavbrott och blir en fristående anläggning. I normalfallet fungerar anläggningen helt enligt bidragskraven. Strömavbrott är ju trotts allt sällsynta.
        På vintern finns knappast solenergi här uppe utan lagring av solel kan bara ske sommartid.
        Hur Teslas lösning ser ut är ännu okänt för mej trotts mycket sökning. Det avslöjas förhoppningsvis så småningom.
        https://www.victronenergy.com/upload/documents/Whitepaper-Self-Consumption-and-Grid-independence-with-the-Victron-Energy-Storage-Hub-EN.pdf

        • Hej intressant tanke med victron riktate. Har i nuläget 1900w solcell o 1000w vindkraft som matar en batteribank om 24 v 600 AH som körs mot vanlig riktade. Fick ett haveri på riktaren så nu kommer de nog att skaffa en eller tre större viktron multiplus / multigrind 3000 w.
          Dessa går även att trefaskoppl samt full programeringbara hur man vill styra energin. Håller i skrivandes stund på o kollar priser, bidrag, o batterilager av typ lifepo4 lösa celler då man kan bygga o skräddarsy sitt eget system.
          Blir nog svårt att räkna hem någon ( vinst ) men kul med tekniken o kunna vara mindre beroende av fasta elnätet… Kör även elbil så de finns gott om ställen o putta in energin i.

            • Hej !
              Just sådana celler har ja kollat på finns lite olika fabrikat CALB, SINOPOLI, WINSTON.
              Winston har riktigt stora modeller ända upp till 1000AH.
              Mitt tanke va att få ihop ca 500 AH eller mera ( 24 volt dvs 8 st i serie)
              Då har ja ungefär 8 kwh o leka med inräknat lite förluster i riktatre o dyligt.

              • Har du hittat någon växelriktare som kan fasas in mot elnätet och drivas från en sådan batteribank?
                De vanliga mikroväxelriktarna som jobbar med MPPT och dessa spänningar söker ju maxeffekten som i det här fallet ligger “oändligt” långt bort varför dom torde knäckas direkt.

                • Titta in på victron energy.se
                  Därefter produkter o välj inverter/ laddare så ser du tex Multiplus o Multigrind o Esay solar tror ja den heter…
                  Multigrind användes mot befintlig batterigrupp o kan då programmeras på olika sätt. Tar mitt eget system som ex.( Har inte köpt dessa ännu ) då ja väntar på besked från länstyrelsen om bidraget. Jag har sol o vind som jobbar separat med egna regulatorer till batteribank 24 volt. Till multigrind kopplas
                  1). 24 volt in
                  2). 230 Ac in
                  3). 230 Ac ut till förbrukare o sedan programerars invertern på önskat sätt. Det inverter gör är att (fasar in ) batterisystemet 230 v ac med nätet. Sen beroende på programering o driftffall så går ström in eller ut från nätet o batteri.
                  Vet inte exakt vilka inställningar som går att göra men håller på o forskar. Easygrind eller solar har inbyggd mppt reg för solcellerna. Går o läsa rätt mycke på deras hemsida. Tanken är att vid sol eller vind in så driver man all utrustning som är kopplat till invertern plus laddar batteriet o när batteriet är fullt så går överskott ut på nät. På natten använder man batteriet tills de ät tömt o sen går nätet in utifrån o försörjer inkopplade förbrukare utan driftstopp. Omkoppling sker på ca 20 ms.

                  • Glömde bild, men klarar inte av att infoga bilde…… Ni får titta själva påhemsidan.

    • Vi hade 37 timmars strömavbrott 2011, skrev om det i inlägget “Solcellerna obrukbara vid strömavbrott“. Där gjorde jag lite reflektioner om saker som inte fungerar utan el…

      Ett batteri av typen Tesla Powerwall2 på 14 kWh skulle inte klara att försörja vårt hus länge vintertid. Vi bor långt ifrån fjärrvärmenätet och vintertid drar elpatronen i ackumulatortanken mycket energi. Snittet under november är hittills ca 80 kWh per dygn. Har inte hittat något om hur stor urladdning man tänker tillåta för Teslas batteri, kan möjligen vara mindre än 100% och då skulle man i sådana fall inte kunna använda alla 14 kWh.

      Hur länge skulle Tesla Powerwall2 kunna klara elförsörjningen hos dig?

      Några saker att tänka om man tänkt använda Tesla Powerwall2 som backup
      1. Det är bara 1-fas, det skulle inte klara att ge ström till alla faser.
      2. Kan det verkligen användas som backup i standardkonfigurationen?
      – En normal växelriktare slutar att leverera ström vid strömavbrott. Misstänker att Tesla Powerwall2 med inbyggd växelriktare också kommer att fungera så, fast jag har inte sett någon utförligare beskrivning av Teslas produkt.
      – Om man ska använda batteriet som backup måste man koppla bort sig från elnätet när man använder batteriet, för att undvika att det matar in el till nätägarens elnät (samma villkor som för växelriktare). Misstänker att Tesla Powerwall2 saknar denna funktion, men jag har som sagt inte sett någon detaljerad beskrivning av vilka funktioner batteriet klarar av.

      • Vårt snitt köpt el plus solel ligger i november i år på 17,8 kWh/dygn. Däri ingår intermittent eluppvärmning av en vävstuga, motorvärmare mm som i ett nödläge är umbärligt. Med fokus enbart på LED-belysning, pelletspanna, 1-fas vattenpump, kyl och frys, dator och tele tror jag att vi landar på hälften, dvs vi skulle klara ett dygn.
        Misstänker också att Tesla i normalfallet kräver nätspänning.
        Victron Energy visar lösningen där man klarar nätbortfall.

        • I den Tesla Powerwall2 broschyr Marcus Leidner hade hittat står att batteriet kan användas för back-up. Undrar hur man löst frånkopplingen från nätet som krävs och återinkoppling till nätet när strömmen kommer tillbaka?

        • Bättre förutsättningar där… Enligt exemplet Adelaide är utbytet från solcellerna 1 680 kWh/kW under ett år. I Sverige ca 800-1 200 kWh/kW per år beroende på var man bor i landet, orientering och lutning av tak samt skuggning. Vore intressant att veta vilken skillnad det är på den rörliga andelen av priset för köpt el och såld solel i Australien.

      • Jag tolkar PW2 DC-varianten till att kunna kopplas med en sk “BATTERY INVERTER”. Om denna är “unik” för batteri så kan den dels vara 3-fas och dels kunna ha funktionen med backup om elcentralen förses med kontaktorer (antagande eftersom man inte få mata ut energi i ett strömlöst nät). Då är hemma-nätet isolerat och man , antar jag, har tillåtelse att skapa intern 3-fas så länge kontaktorerna är från. Dock finns inga kontaktorer med i skissen. I Box Of Energys skisser har man väldigt tydligt kontaktorer

  8. Elsäkerhetsverket är nu lite oroliga för batterilager:

    http://www.elsakerhetsverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/elsak-rapport-informationsbehov-och-elsakerhetskrav-vid-energilagring-av….pdf

    Så kallade dubbelmatade anläggningar kan utgöra en säkerhetsrisk. Att elanläggningar är korrekt märkta och att konsumenten förstår att man har ett hus som omfattar spänning från både elnät och batteri är viktigt, säger Mikael Carlson.

    Litium-jonbatterier kräver nya standarder

    Ett annat problem för elsäkerheten är att dagens standarder för batterilager inte hanterar litium-jonbatterier fullt ut vilket är den vanligaste kemin för nya batterilager. Litium-jonbatterier kan innehålla stora mängder energi och måste kontrolleras mycket noga av tillförlitlig styrelektronik för att inte innebära en säkerhetsrisk

  9. Jag använder en normal kväll ca 8,88 kWh mellan klockan 15-20.
    Jag skulle kunna ladda batteriet på natten, igår natt kostar elen som minst mellan kl 2 till 3 : 27.88 öre. Mellan 16 och 20 ligger priset på mellan 43 och 37 öre, Idag hade jag alltså kunnat tjäna ca 1,6 kr! En fantastisk tanke, nej jag tror egentligen inte att man kan tjäna några pengar på detta ännu, men jag tror att det kommer hända massor framöver, Har lagt en beställning på en powerwall 2, men precis som alla andra så tror jag inte den kommer fungera i mitt hem. Jag har tagit upp detta med Telsa och inte fått något svar. Jag misstänker att någon leverantör snart inser om man sätter ett pris runt 90.000 så kan man plocka ut alla 50.000 i bidrag.

    Sommartid laddar jag givetvis batteriet med soljus men en solfattig vinterdag när det kommer in 1,66 kWh… nej då blir det att ladda när spotpriset är som billigast.

    • Har inte sett någon utförlig beskrivning av vilka funktioner Tesla Powerwall2 kommer att ha. Går det verkligen att ladda batteriet från elnätet i dess standardkonfiguration?

        • Tack! Det verkar inte stå i klartext om det kan laddas från elnätet. Hittar bara “Power your home with the solar energy stored in Powerwall…”. Det står också att “Powerwall protects your home during a power outage, keeping your lights, Wi-Fi and refrigerator running.”, men om det bara baseras på lagrad solel kan den tiden bli kort om batteriet inte är fulladdat när det blir strömavbrott.

          Där ser man också att energin är 13,5 kWh (nästan 14…) och att urladdningsdjupet (depth of discharge) är 100%. Livslängden brukar minska med storleken på urladdningsdjupet på Li-jonbatterier.

  10. Det har påpekats att det under den mörka årstiden är svårt att fylla ett batterilager med solel. Om man inte bor på ett blåsigt ställe där vindkraft är ett alternativ så kan man numera också använda förnybar biomassa dvs pellets.
    En firma i Gävle säljer ett paket där elen kommer från en Sterlingmotor och som biprodukt får man även värme till huset. Vid körning några timmar per dag ser jag inte några hinder att uppfylla kravet
    “För att få stödet ska energilagringssystemet vara kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet. Energilagringsstödet ska bidra till att lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället och till att öka den årliga andelen egenproducerad elenergi för att tillgodose det egna elbehovet.”
    http://www.inresol.se/

  11. Intressanta inlägg om lagring av energilagring, har kanske inte tidigare nämnt att det är en mycket bra blogg.
    Kan någon förklara varför regeringen subventionera batteri ackumulatorer? Men nuvarande regler så finns det ingen lönsamhet för det, ej hellre ur miljösynpunkt.
    Regeringen borde istället underlätta för utbyggnad av solenergi, genom att göra det mer lönsamt.
    Det har nämnts om ett väl tilltagit ROT-avdrag för material och installation av solelsystem, i stället för statligt stöd till solceller, samt underlätta eller ändra ansökan om elcertifikat.

  12. Hej!

    Gjorde en kalkyl på 2015 års spotpriser och tillgänglig lagring på 13,5kwh
    (powerwall 2 med 89% systemeffektivitet)
    laddning billigaste timmen och sälj dyraste timmen
    vattenfalls timpriser + rörligt elnätspris 10,24 öre spotpåslag 3 öre samt elcertifikatpåslag3,8 öre
    spotpris + 40 öre vid sälj samt 60 öre skatterabatt
    ((13,5*(higestpriceSE2+,4))*1,25)-
    (((13,5/,89) * (lowestpriceSE2+,03+,193+,038+,1024-,6))*1,25)
    under 2015 så skulle det generera en vinst på 4525kr bara genom att ladda batteriet och tömma det varje dag (webbstyrning mot norpols spotpriser skulle ju behövas)

    • Hur vet man i förväg vilken timme som kommer att vara billigast resp.dyrast? Det visar väl sig först efteråt då det är för sent, ungefär som med aktiekurser.

        • Att se spotpriset just nu är en sak. Frågan gällde hur vet jag om priset är högre nästa timme eller nästnästa?
          Men man kommer förmodligen rätt nära genom att titta bakåt på historik.

          • imorgon så är spotpriserna per timme som följer:
            SEK/MWh
            All hours are in CET. Last update: Today 12:52 CET.
            00 – 01
            270,88
            01 – 02
            267,07
            02 – 03
            263,76
            03 – 04
            246,97
            04 – 05
            273,71
            05 – 06
            307,58
            06 – 07
            341,36
            07 – 08
            381,48
            08 – 09
            384,99
            09 – 10
            376,11
            10 – 11
            360,59
            11 – 12
            370,06
            12 – 13
            365,28
            13 – 14
            359,91
            14 – 15
            375,23
            15 – 16
            378,16
            16 – 17
            404,22
            17 – 18
            408,23
            18 – 19
            389,97
            19 – 20
            376,79
            20 – 21
            350,83
            21 – 22
            336,87
            22 – 23
            323,11
            23 – 00
            303,88

      • elpriserna sätts kl 1600-1700 (kommer inte ihåg exakt) dagen innan.

        Nån sätter väl fingret i luften och ser hur det blåser etc och vad elpriset troligen blir nästa dag.

  13. Webbstyrning mot Nordpool har te x alla Nibe kunder (modern frånluftsvärmepump) redan idag sålänge man har en Ethernet kabel kopplad. Så det “måste” ju alla leverantörer kunna bygga in med enkelhet i dagens läge. Det är härligt att veta att man laddar ack.tanken varm när elpriset är som lägst.
    På samma sätt måste vara enkelt för styrelektroniken att fungera i ett batterilager om man så önskar. Det är ju framfört allt sen höst/vinter/tidig vår som batteriet kan vara en “utjämnare av elpris” (pengamasking) medans den på sommarn är “utjämnare av överskotts el” och hjälpa stabilisera nätet.
    Jag hoppas man tar fram standarder för Smart Grids så man kan köpa och sälja överskott och kräma ut även den sista kronan ur sitt batterilager (Tyskland är startgroparna vill jag minnas).

    • Jag tvilvlar på att särskillt många har aktiverat den funktionen. Spotmätning av el, är inte direkt vanligt. Jag kör denna funktion i stället via appen Ngenic.se, den i Nibes har jag inte aktivierat

    • Känns fortfarande oklart om batteriet i Tesla Powerwall2 kan laddas från nätet. I deras broschyr står inget uttalat om det. Eftersom det är en produkt framtagen för i första hand den amerikanska marknaden kommer det säkerligen inte att finnas någon koppling till Nord Pool spotpriser, som förstås skulle vara en intressant funktion.

      I kommentarer till artikeln Tesla Powerwall 2 Now Available For Order In Australia i Clean Technica skriver man att “For the AC Powerwall2 you do need another inverter if you want to charge the battery from PV rooftop. You need to input AC to the powerwall.” Verkar konstigt att man skulle behöva mata in AC-ström i Powerwall2. Någon som vet mera?

      En annan specifikation jag inte sett för Tesla Powerwall2 är hur stor solcellseffekt man kan mata in. Någon som vet?

  14. Kapar tråden lite här, Ni som har spotmätning av elpriset. Har någon kunnat få ut rapporter på vad ni betalt per timme?
    Jag får bara en klumpsumma per månad av umeå energi.

    Jag vill ju ha exakt vad jag betalt per timme?

      • till det så har jag laddat ned timpriserna från norpool och länkat från egna förbrukningen/exporten per timme mot priserna på norpools datafil också per timme.

    • Tack! Här fanns mer detaljerade specifikationer! Men varför ligger de inte på Teslas hemsida kan man undra?

      Specifikationerna visar två alternativa inkopplingar.

      I den första inkopplingen har man två växelriktare, en för solcellerna och en för batteriet. Det blir då AC-ström som laddar batteriet via en ”batteri”-växelriktare och den strömmen kan komma från ”solcells”-växelriktaren eller nätet. ”Feed-in type” är ”Single & Split-phase”, så 3-fas verkar möjligt. Verkningsgraden anges till 89,0% för AC – batteri – AC när batteriet är nytt. Man kan få ut 13,2 kWh AC.

      I den andra inkopplingen har man en gemensam ”hybrid”-växelriktare som kan ta DC-ström från både solcellerna eller batteriet för att göra växelström. Batteriet kan laddas med både solel och nätel. Verkningsgraden för DC – batteri – DC anges till 91,8% när batteriet är nytt. Man kan få ut 13,5 kWh DC. Tillkommer en förlust vid slutlig omvandling från DC till AC i ”hybrid”-växelriktaren.

      Vilken typ av växelriktare är det som sitter i det svenska erbjudandet av Tesla Powerwall2?

      • Det låter som PW2 kam agera som rent AC batteri då. Men hur det blir 3 fas förstår jag inte ändå. Kanske dags att reservera en PW2.

  15. Verkar som att det blir en europeisk version av powerwall, så det är väl bara att vänta ett par månader innan hela specen är på plats.
    Utvecklingen går fort hos tesla, knappt har powerwall1 och powerpack kommit ut innan dom har dubblerat kapaciteten.
    Här bla historien om hur takpannorna blev utvecklade, 8 veckor från idé till presentation.

    https://readthink.com/tell-your-company-story-like-tesla-b10c815b9124#.wj0ifp7ef

    ska bli intressant att se hur prisutveckling på batterier blir när konkurrensen stiger i och med gigafactoryn.

  16. Systemet med bestämda priser ett dygn i förväg finns på andra ställen än Nordpool, snabb Googling ger att i Tyskland, Österrike, Schweiz och Frankrike ingår i EPEX, och för tex Frankrike gäller följande priser imorgon 30 november:
    http://www.epexspot.com/en/market-data/dayaheadauction/auction-table/2016-11-30/FR

    Man kan väl anta att liknande system finns i övriga EU också (de länder som inte är uppräknade ovan), så med en marknad om 3-400 miljoner konsumenter så kan vi nog både hoppas och tro att ett mjukvaruföretag som Tesla nog kan knacka ihop lite kod för att styra mot dessa priser. Och om de inte erbjuder det, kommer det garanterat en “burk” från en tredjepartsleverantör som ordnar det. Kanske t.o.m ABB så småningom?

  17. Det kan väl knappas vara så att våra kära politiker ger 50 000:- i stödpengar till villaägare för att de sedan också ska tjäna en massa pengar?

    Jag ser framför mig en rejält ökad elförbrukning i Sverige, bara inom EO.N:s elnät har över 42000 nyanslutningar gjorts i år. Varje ny kund behöver elenergi, var ska den komma ifrån? Det kommer också varje dag nya elbilar ut från bilhallarna, de ska tankas med el. Nu vill ju inte politikerna bygga ut elkraftproduktionen vad jag förstår, utan alla privatpersoner ska hjälpa till med småskalig elproduktion.

    Som Bengt skriver är spänningshöjningar stort problem. Om ett villaområde med 100 villor har 40 hus med solelanläggning så kommer de en solig dag försöka trycka ut sin överskottsenergi på elnätet. Det görs idag genom att varje solelanläggning höjer spänningen lite över elnätets nivå och elektronerna vandrar då iväg till grannarna.

    Blir det för många som har solel funkar inte detta. Går solen i moln en stund och sedan kommer tillbaka med full styrka åker elnätets spänning berg & dalbana upp och ned.

    Med ett batterilager jämnas detta ut. Men är det verkligen rätt väg att gå med små lokala energilager? Ett större batteri inom transformatorstationens område borde vara effektivare kan jag tycka.

    Reservkraft för villaägaren kan förstås vara en fördel, en kunnig elinstallatör kan redan idag installera UPS och energilager. Nätägaren har också vissa krav som godkänd nätelkopplare, lokalt jordtag, föranmälan och godkännande etc.

    Teslas nya Power wall 2 finns ju inte att få installerad ännu på ett tag i Sverige.

  18. Fordonsindustrin gör storsatsning på elfordon, hur kommer det att påverka energitillgången när fordonsparker i övervägande del består av eldrivna fordon? Utveckling av effektivare och billigare ackumulatorer blir sannolikt ett resultat.
    Förmodligen laddas flertalet fordon nattetid, kommer det att påverka (utjämna) priset på el.
    Elnätet är känsligt för de svängningar som orsakas av solel är det så? Har inte läst att det är problem i Tyskland, som har en stor del solel.
    Regeringen vill att utbyggnad av förnyelsebar energi (solel) skall öka, Svenska Kraftnät har inte samma syn.
    ————————-
    Solkraft El som produceras i solkraftsanläggningar ökar snabbt på kontinenten, särskilt i Tyskland. Tekniken har förbättrats men det främsta skälet till den snabba utvecklingen i Tyskland är mycket förmånliga stöd till solbaserad elproduktion. Den tekniska utvecklingen är snabb och solceller kan snart bli tillräckligt billiga för att solkraft ska bli konkurrenskraftig utan subventioner. Sveriges geografiska läge gör att nyttjandetiden för solkraft är kortare i Sverige, Norge och Finland än på kontinenten. Det gör solkraften mindre attraktiv här. Trots det har solkraften i Danmark byggts ut och producerade 476 GWh under 2014. I Sverige finns 79 MW installerat. Ur systemsynpunkt är en fortsatt utbyggnad av solkraft i Sverige inte angelägen. Det beror på att solkraften främst tillför el när den inte behövs dvs. under sommarhalvåret när efterfrågan är liten. Redan i dag har elsystemet problem med för mycket produktion under denna tid. Från systemsynpunkt är ytterligare subventioner till installation av solkraft därför inte önskvärda.
    Källa: Nätutvecklingsplan 2016 – 2025 Svenska Kraftnät

  19. Denna vilja till konservering av befintlig teknik som Svenska Kraftnät uppvisar upprepas gång på gång. Fundera till exempel på vad droskägarna tyckte då det började dyka upp automobiler på vägarna.

    • Håller med, man blir lite matt och man blir lessen.
      Men tids nog kommer marknadskrafterna göra solel/vind billigare än kol, gas och olja. Eller det är redan det. Att det är dyrt i Europa beror på “gentlemens aggrement” mellan EU/Kina om import av superbilliga solceller från Kina. Hade marknadskrafterna fått råda fullt ut hade vi haft en helt annan prisbild på solceller och då en investeringsvilja helt utan subventioner. Men men. Vi har ju redan trashat klotet med tanke på CO2/växthusgaser så det spelar inte så stor roll vad vi gör de sista 20-50 åren vi har kvar i någorlunda civiliserat samhällesstruktur. Eller 10 år kvar som domedagsprofetsören Guy Mcpherson säger. Om du vill bli riktigt deppig en kväll så youtuba honom :-).

  20. Hej!
    Har ställt några frågor om variationer i effektflöderna och batterier till:

    ULF MOBERG
    TECHNICAL DIRECTOR
    SVENSKA KRAFTNÄT
    BOX 1200
    172 24 SUNDBYBERG
    STUREGATAN 1

    Hej igen
    De ökade variationerna i effektflödena får flera konsekvenser. Bl.a. måste man täcka upp med större volym reserver för att hantera variationerna. Det innebär att handla upp produktionsresurser som kan producera på rätt plats i systemet vid rätt tillfälle. De ökade variationerna i effektflöden innebär också en ökad och snabbare s.k. rampning (upp eller ned) på de likströmsförbindelser vi har till flera av våra grannländer. Det påverkar bl.a. kvaliteten på frekvensen i systemet som försämras. Elsystemet och anslutna anläggningar tål inte för stora variationer i frekvensen och för att hantera det behövs snabb reglering som kan fås på olika sätt, antingen från produktionsanläggningar eller i framtiden sannolikt även från energilager, t.ex. batterier.
    Batterier betraktas av många som en komponent som kommer att få stor betydelse i det framtida elsystemet. Idag har vi ett relativt stort överskott på energi i det svenska och nordiska elsystemet men under vissa (kalla) perioder kan effekten vara en knappare resurs. Det är något som accentueras ytterligare när mer väderberoende produktion installeras och kärnkraft fasas ut. Batterier skulle då kunna utgöra en effektresurs som reducerar behovet vid kritiska situationer. Det skapar också förutsättningar för konsumenterna att bli aktiva på elmarknaden vilket är en målsättning och något som jag förstår att du redan är.
    Vattenmagasinen är en annan, mycket värdefull och viktig, resurs för att i stor skala kunna lagra energi.
    Med vänlig hälsning
    Ulf

    • Det är min punkt 5. Men detta skulle i nuläget inte ge någon intäkt för en privatperson som köper ett energilager, så ovanstående resonemang ingår inte i en ekonomisk kalkyl för en privatperson.

      Det fanns 2,02 miljoner småhus i Sverige 2015 enligt SCB:s statistik. Om man leker med tanken att de alla hade ett Tesla Powerwall2 som kan ge 5 kW i effekt skulle vi ha en effektreserv på 5 kW x 2 miljoner = 10 GW. Visserligen bara under någon timme eller två och väldigt långt i framtiden, men det är väldigt mycket effekt. Det är ungefär hela Sveriges effektbehov sommartid under helger. Den högsta effekten i Sverige någonsin är runt 27 GW. Enligt Energimyndighetens Energiläget 2015 var den totalt installerade effekten i Sverige 39,549 GW i december 2014, men hela den effekten är inte tillgänglig samtidigt.

    • Här ha man ju en möjlighet att korttidsstabilisera nätet om man tänker till lite. Tex skulle alla som har elbilar eller laddhybrider hjälpa till. Om man tänker att man behöver ladda i 10 kWh i elbilen på 10 timmar så är det ju onödigt att ladda 2kW i fem timmar och sen stänga av. Man kan i stället ladda i medel 1kW under alla 10 timmarna och då kan man styra laddeffekten så den sänks om frekvensen sjunker och ökar om den stiger. Givetvis med restriktionen att man fått sina 10 kWh inom tidsramen.

      Motsvarande funktion kan även implementeras för varmvattenberedare, värmepumpar och andra mer “tröga” system.

      För att koppla lite till solceller och kunna öka egenanvändningen av solel så vore det även önskvärt att en elbilsladdare kan styras av om man matar ut el på nätet eller ej.

      • Det är en utmärkt idé! Kortsiktigt sannolikt betydligt enklare än att låta bilbatterierna mata in effekt till elnätet.

        Generellt finns åtminstone tre lösningar till problem med effektvariationer: 1) Öka eller minska produktionen, 2) Användarstyrning och 3) Energilagring. När det gäller möjlig förbättringspotentialen blir min rankning 2, 3, 1.

  21. Citerar några rader från tidningen Elbilen:
    “Nissan och samarbetspartnern Eaton utökar utbudet av energilagringsystemet X Storage för hemmabruk. Dessutom ska Amsterdam Arena förses med ett jättesystem som motsvarar batteripaket från 280 Nissan Leaf.

    X Storage Home finns nu i sex olika konfigurationer med ett pris på mellan 3 500 och 5 580 euro, plus moms och installationskostnader. Systemen i de billigaste prisklasserna bygger på återanvända batterier, medan de dyrare systemen har helt nya celler.

    Produkten, som både kan lagra egengenererad energi och energi från elnätet, säls initialt i Storbritannien, Norge och Tyskland, men fler europeiska länder tillkommer.”

    Låter ju intressant!
    Läs mera:
    http://www.elbilen.org/mer-energilagring-fran-nissan-aven-jattearena/

    • I maj i år stod följande i artikeln Nissan Reuses EV Batteries For Home Energy Storage — xStorage i Cleantechnica

      “Our system will be provided to end users completely ready to use, with all required elements including cabling and installation by a certified professional, at a starting price of 4,000 euros for 4.2 kilowatt-hours (kWh) nominal,…
      That pricing is all-inclusive — with converters and installation included.”

      Det gör ca 9 300 kr/kWh. Betydligt mer än för Teslas Powerwall2, om de kan hålla de priser som de skriver på sin hemsida…

  22. En intressant fråga med hänsyn till rubriken på denna tråd är om dessa system där man kan lagra el från nätet och kanske även ordna avbrottsskydd är bidragsberättigade enligt förordning 2016:899.
    Som jag förstått det så väl tanken med det stödet att öka egenanvändningen av solel och inte stötta system för att tjäna pengar på variationerna av elpriset över dygnet.

    • Uppenbarligen finns flera andra användningsområden för lokala energilager än vad politikerna kanske tänkte på i första hand, att öka egenanvändningen av solel. Om man även tänkte på nätnytta, reservkraft vid elavbrott, möjlighet till elköp vid lågpris etc. är oklart för mig. Om man vill stödja att få ut maximal nytta av energilager i nätet bör det vara positivt att det finns flera användningsområden av lokala energilager och man borde inte sätta käppar i hjulet för flera användningsområden.

      Jag har ställt fråga till Energimyndigheten angående tolkning av förordningen. I praktiken är det de som får hjälpa länsstyrelsen med tolkningar, snarare än Miljö- och energidepartementet som står som ansvarig för förordningen. Beroende på Energimyndighetens svar får vi se om det finns skäl att föra frågan vidare till Miljö- och energidepartementet.

  23. Vehicle to grid dvs att använda elbilarna att balansera upp elnätet är nog en ide som inte kommer att bli något realistiskt alternativ, det av flera anledningar:
    elbilsägarna vill nog inte “slita” i onödan på sina batterier hur som helst,
    dessutom måste ju varje elbil utrustas med teknik (nätväxelriktare?) styrning etc för att köra tillbaka strömmen till nätet etc.
    Första steget är nog att ladda elbilarna tidsstyrt på billigaste nattströmmen (lägsta elbehovet just då).
    se här jb straubels förklaring
    https://cleantechnica.com/2016/08/22/vehicle-to-grid-used-ev-batteries-grid-storage/
    Han förkastar även att använda begagnade elbilsbatterier till nätlagring utan anser att det är bättre att återvinna dom direkt istället. Han motiverar det med att om en 10-15 år när det är (kanske) dags att byta ut batteripaketet, så har batterierna utvecklats såpass (prismässigt och effektivitetsmässigt) att ingen vill strula med dessa begagnade batterier som nätlagring, det är bättre att återvinna dom.
    Själv trodde jag faktiskt att tesla skulle byta in batterierna från elbilarna, i nån kampanj eller så för att placera ut dom vid superchargerna (dom har redan en sådan site med batterilager vid supercharger i gilroy), men det verkar som dom har en annan batterityp för batterilagring än för bilarna.

    Tesla ska väl dra igång ett 80mwh/20mw batterilager åt någon nätägare nu den här månaden efter vad jag läst på nätet

  24. Hej!
    April – september köper jag mellan 5 -10 kWh per dygn. Om jag bortser från andra faktorer och endast ser till det ekonomiska, går det med nuvarande regler inte att räkna hem kostnaden för att anskaffa batterilagring, för mig. Givetvis är det bra om intresse och försäljning ökar, det påverkar för en snabb utveckling till bättre och billigare batterier.
    E.ON lanserar ett batteri i mars 2017, lagringskapacitet 4,4 kWh Tillverkare SOLARWATT GmbH (Tyskland) Pris ca. 60 000 kr (24 000 kr efter investeringsstöd) inkl. moms, exkl. installation.

  25. Såg i DI att Jämtkraft ska utveckla en tjänst som utmanar Teslas “batterisatsning”med att överskottet för microproducenter tar dom hand om och lagrar det i vattenkraften för 20 kr/månad, och den som lagrar får tillbaka vid senare tillfälle, undrar vad EU tycker om detta det liknar ju nettodebitering

    • Det regeringen trodde att EU skulle haka upp sig på var att man vid nettodebitering skulle slippa energiskatt på egenanvänd el, som jag uppfattade det. Nu har vi enligt lagändring 1 juli fått ett undantag för energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mindre än 255 kW solceller installerat. Om jag tolkat det hela rätt borde det därför vara fritt fram för nettodebitering nu för småhusägare… Denna tolkning stöds möjligen av nedanstående.

      Daniel skrev den 23 november:
      “…jag fick i förrgår hem brev från Skellefteå kraft där jag från och med nu erbjuds kvittning mellan produktion samt konsumtion.
      “Vi har nu möjlighet att kvitta din produktion mot din konsumtionsanläggning, vilket vi inte haft tidigare
      Vi vill därför att du tar kontakt med oss om du önskar att vi kvittar det du producerar mot din konsumtion, istället för att ersättning utbetalas.”

      • Om kvittning mellan produktion och konsumtion blir möjligt så är det väl stor risk att skatteavdraget med 60 öre kWh blir historia i en snar framtid.

        • Politiska viljan är att skattereduktionen ska bli bestående, framkom vid diskussion med politiker under Solelmässan i Uppsala. Det tog många år att få den på plats så jag tror inte det finns någon drivkraft till förändring just nu, ingen vill väl att stödsystemen ska byta inriktning som vindflöjlar.

          Om tolkningen är riktig, att nettodebitering skulle vara tillåten nu, är det dessutom långt ifrån säkert att alla Sveriges ca 120 elbolag skulle vilja tillämpa det. Ska det bli full nettodebitering som även täcker elöverföringen tillkommer dessutom ca 170 nätbolag.

  26. Fick precis 66.000 kr tillbaka från staten på mina solceller… Jag tror Teslabatteriet är säkert nu!

  27. För mig blir kvittning inte förmånligt, det är i nuläget bättre att sälja min överskottsel samt skattereduktion, jag får 60 öre kWh exkl. moms för elen och 60 öre i skattereduktion. Köper el för 72 öre kWh, överföringsavgift 15,5 öre kWh.
    Regeringen vill (eller tycker det är bra) att mikroproducenter anskaffar batterilagning.
    Borttagen skattereduktion ökar intresset för batterilagning, givetvis hoppas jag att skattereduktionen behålls i flera år.

    • Vid kvittning skulle du ju få 72 öre i stället för 60 öre, i min värd är det 12 öre mer.

  28. Jag har betalat handpenning för en, Tesla ringde proffsigt och tackade 🙂
    3kwh på taket, kanske bör man bygga ut solanläggningen nu… eller vänta några år och byta ut hela taket till “Tesla” tak..?

  29. Hej Kjell!
    Jag kanske tänkte fel. Får jag skattereduktion vid kvittning? Bengt skriver: ” Ska det bli full nettodebitering som även täcker el överföringen tillkommer dessutom ca 170 nätbolag.” Ja det kan bli problem. Tror jag väntar med några beslut tills regeringen kommer med regler för oss Mikroproducenter.

  30. Hej!
    Tänkte för snabbt, det är Nätbolagen som lämnar uppgifter till skatteverket angående hur mycket el vi säljer. Jag är ansluten till ett kommunalt el nätverk, köper/säljer el från en annan elhandlare.

  31. Som det ser ut nu så kan jag inte tro att nettodebiteringen är bättre än timspotpriser + skattereduktion

    I mitt fall där jag säljer elen för spotpris+40öre (+moms) på dagen när elen är som dyrast och köper elen till spotpris på natten med 60 öre skatterabatt
    (säljer lika mycket som jag köper) så under 2015 hade jag ett snitt på såld spotpris på 27 öre och inköpt spotpris på 21 öre (extra 40 öringen oräknad)
    där skulle man ju förlora på kvittningen. Men ifall elpriset skjuter i höjden på vintern när solcellerna ger lite, då kan det bli en annan femma.

    Vad händer med nätavgifterna? tanken med gamla nettoavräkningen var ju att elnätsbolaget “stoppade” elmätaren och la upp en kilowattimmebank som man kunde ta av under året. Grejen med den var ju att det var ingen idé att överproducera för det gick inte att backa elmätaren utan bara hålla den på nollan.

    Som det är nu så kan man ju skicka ut mera el än man köper och få i alla fall spotpriset (ifall man har småskalig elproducent avtal).
    Dom här avtalen med exvis spotpris + 40 öre/kwh för solel då vill ju elhandlarn att man inte överproducerar, gör man det ändå så vill dom ju att man ska ha exvis spotpris -4 öre istället.

    Nu när billiga elpaneler (35 eurocent/watt) finns , då kan det vara bättre att kunna överproducera till ett högre spotpris istället för att ha nettodebitering.
    Blir rörliga nätavgiften väldigt hög, då kan det vara vits med batterilager.
    Och blir fasta hög, då får vi hoppas att inresols lösning fungerar bra.

    • Det klubbades idag att nät bolagen får ta mer än ca 1000 kr mer per år för en vanlig villa i fasta avgifter. Härligt. Då kommer folk kunna räkna hem solanläggningen ännu fortare och vi kan få en liten boom. Enligt mig :
      – höj nätavgiften
      – höj elcertfikatkostnaden för varje kwh som ej produceras med VindVattenSol
      – höj bensin och dieselskatten
      – avskaffa moms på cyklar, elcyklar,löparskor,solceller,solvärme,kommunala färdsätt,elbilar (de mest effektiva)
      -inför koldioxidskatt
      -inför personlig CO2 budget per person och år. Överskjutande del skall straffskattas

      • Höjda fasta elavgifter gynnar varken energieffektivisering eller solcellsägare som jag ser det. Det är tyvärr en utopi att kunna kapa elsladden till huset för nästan alla husägare i Sverige.

      • Det som hade varit bäst för oss solels producenter vore om de rörliga elnätskostnadera var större och lägre fasta avgifter! Det innebär ju att varje sparad kwh ger större ekonomisk betydelse vilket driver på att ytterligare energibesparing sker samt att egenkonsumstion av solel får ett högre värde.

  32. En sak som kan sänka priset på powewallen ytterligare är att om man installerar solcellerna samtidigt så borde man kunna skippa växelriktare, då powewallen har en egen växelriktare. Om man kan använda sig av den sparar man ytterligare ca 10.000 kr.

    • Inte nödvändigtvis. Använder man Tesla i AC-koppling behövs en ytterligare växelriktare eftersom man då laddar Tesla-batteriet med AC-ström.

      Specifikationerna visar två alternativa inkopplingar.

      I den första inkopplingen har man två växelriktare, en för solcellerna och en för batteriet. Det blir då AC-ström som laddar batteriet via en ”batteri”-växelriktare och den strömmen kan komma från ”solcells”-växelriktaren eller nätet. ”Feed-in type” är ”Single & Split-phase”, så 3-fas verkar möjligt. Verkningsgraden anges till 89,0% för AC – batteri – AC när batteriet är nytt. Man kan få ut 13,2 kWh AC.

      I den andra inkopplingen har man en gemensam ”hybrid”-växelriktare som kan ta DC-ström från både solcellerna eller batteriet för att göra växelström. Batteriet kan laddas med både solel och nätel. Verkningsgraden för DC – batteri – DC anges till 91,8% när batteriet är nytt. Man kan få ut 13,5 kWh DC. Tillkommer en förlust vid slutlig omvandling från DC till AC i ”hybrid”-växelriktaren.

      I tidigare tråd fick Morgan bland annat svaret: “However, what I can already tell you is that in order to configure the battery on the DC side, a special Symo Hybrid inverter is required. If your current inverter is not of that kind, you can always install the Powerwall on the AC side. However, in this case, the installation will be only possible in one of the three phases

      I det svenska erbjudandet av Tesla Powerwall2 ges inte mycket info, lite som att köpa grisen i säcken?

      Det står fortfarande på den svenska hemsidan att “Installations begin in Sommaren 2017 for Sverige”. Någon som hört något mer om när leveranserna börjar?

    • Absolut. Anledningen till den uppmärksamhet det blivit om Tesla är deras utfästelser om lägre priser. Varje större tillverkare av växelriktare saluför energilagring också. Här är några som säljer energilager till solcellsanläggningar, det finns säkert fler, Googla på PV energy storage.
      Box of Energy (Sverige)
      – ABB – REACT
      Bosch BPT-S 5 Hybrid
      – Fronius Solar Battery
      LG Chem Resu
      – Samsung – All-in-one
      SMA

  33. PW2: Tesla verkar ringa runt till oss alla som lagt handpenning men jag missade
    det samtalet och inväntar att de kontaktar mig snart.
    Man kör nu endast på AC versionen för Europe om jag fattat det rätt.

    Jag kommer att gå på en PW2a oavsett 1,2, eller 3 fas.
    Jag kommer att ladda min Model 3 med 1-fas (samma fas som batteriet)
    så det får bli det (om något halvoptimala lösning) som jag kör på.
    Bidraget på 60% (max 50 000 kr) gör att man helt enkelt inte kan avstå detta experiment. Alltid lär man sig något och kan dela med sig av sina upptäckter senare…

  34. Ställde i december en fråga till Energimyndigheten om stödet till energilager får användas för att lagra el från nätet?

    Om det skulle vara lönsamt att köpa och använda el vid rätt tillfällen skulle man kunna tänka sig extremfallet att man har en enda solcellspanel och använder batterilagret i stort sett enbart för elköp från nätet vid lågpris (med tanke på att det inte är direkt lönsamt att lagra solel idag).

    Svaret i april från Energimyndigheten blev
    ”Syftet med energilagerstödet är att öka användningen av den egenproducerade elen (det står inte något om nätnytta i förordningen om energilagerstöd), att då ladda batteriet med nätel uppfyller ju inte syftet med stödet. T ex om solcellsanläggningen är väldigt liten jämfört med batterilagret så bör det då inte kunna få stöd. Vi har inte tagit fram kriterier för egenproduktionen/energilagret (vi får se om det behövs). Ser vi att det är ett stort problem så kan vi komma lägga till föreskrifter till förordningen, men just nu får länsstyrelsen göra bedömningen om syftet är uppfyllt.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *