Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen

På tio sidor i regeringen Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), som kom idag, behandlas ”Ändrade regler för undantag från skatteplikt”. Jag ser inga nyheter i förslaget, men ett fönster öppnas på glänt till översyn.

De förslagna förändringar har stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om det genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag

Här är regeringens förslag

Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i bl.a. vindkraftverk begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Undantag från skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som framställts

– i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW,

– av en producent som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW, och

– som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.

Vad som ovan avses med installerad generatoreffekt om 50 kW ska för elektrisk kraft som framställs från

– vind eller vågor, motsvaras av 125 kW installerad generatoreffekt,

– sol, motsvaras av 255 kW installerad toppeffekt, och

– annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kW installerad effekt.

När elektrisk kraft framställs från olika källor ska de installerade effekterna läggas samman.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016.

Regeringens bedömning

Regeringen öppnar ett fönster på glänt till översyn med följande skrivning

Regeringen avser att se över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Motivering

Förslaget motiveras av regeringen i huvudsak med

  • Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
  • EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
  • ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

De olika effektgränserna är satta så att de ska motsvara en produktion på ungefär 200 000 kWh per år. Varför det blev just denna gräns finns det ingen direkt saklig motivering till. Förslaget är en höjning för tidigare satta gränser för att flera remissinstanser har invänt att den tidigare gränsen var för lågt satt enligt regeringens skrivning.

Det som förvånar mig är tonvikten på EU:s statsstödsregler. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå  för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Pappers- och massaindustrin använde 23 TWh el under 2010 (färskaste siffran jag hittade), vilket gör 6,6 miljarder i återbetalda energiskatter. Uppenbart är detta OK enligt EU:s statsstödsregler. Det känns därför minst sagt märkligt att man sätter ett effekttak för egenanvänd solel och att man gör en begränsning per juridisk person, det är att sila mygg och svälja kameler…

Fönster på glänt till översyn

Regeringen avslutar med följande ord och upprepar att man tänker göra en översyn:

För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Denna översyn bör förstås göras snarast och vara i drift samtidigt som det lagda lagförslaget, det vill säga 1 juli 2016.

PS. Fick ett par frågor, så här ett par tillägg. Förslaget gäller även redan bygga solcellsanläggningar. Man kan enligt förslaget inte använda nätägarens nät (koncessionspliktiga nätet) för att flytta solel från ett ställe till ett annat.

11 reaktion på “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen

  1. Hej Bengt

    Tror du att skattebefrielse skulle gälla om ett större fastighetsbolag (med mer än 255kW egenproduktion) väljer att inte söka statligt solcellstöd och styr sin anläggning så att man inte matar ut energi på nätet? Det skulle kunna göras med dimensionering av anläggning och/eller energilager?

    Vidare har jag hört att undantag gäller för solel som används för tågtrafik t ex i Österrike. Man kan anta att man från EU’s håll anser att det är en viktig miljöförbättring. Tror du att man i så fall skulle kunna anta att skattebefrielse kunde gälla för solel som används för elfordonsladdning?

    • Energiskatten har ingenting att göra med om man fått investeringsstöd eller inte.

      Anläggningen får inte vara större än 255 kW om man vill bli undantagen från energiskatt, och då bara om man använder all solel själv. Är anläggingen större än 255 kW blir det energiskatt enligt regeringens förslag (budgeten måste klubbas av riksdagen).

      Känner inte till något om EU-undantag vad gäller energiskatt för solel som används för tågtrafik (eller elbilar). Har du någon skriftlig källa där detta anges?

      • All el som förbrukas i tåg är energiskattebefriad. Det gäller i Sverige (11 kap 9§ 1 p Lag om skatt på energi) och förmodligen resten av EU också. Det spelar ingen roll om det är solel eller annan el.

        • Tack för upplysningen! Detta understryker ytterligare hur olika mycket energiskatt olika användare betalar.

          Det fungerar tydligen så för tågen att man betalar energiskatt, men att man får göra ett skatteavdrag för den. Så här står det i Lag (1994:1776) om skatt på energi
          “Avdrag
          9 § Den som är skattskyldig för energiskatt på elektrisk kraft får göra avdrag för skatt på elektrisk kraft som
          1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan förbrukning,”

  2. Det var ju bra, att Du konkretiserade vad regeringen tänker införa för typ av energiskatt på solcellsanläggningar!

    Regeringens föreslagna skatt på solcellsanläggningar skall alltså inte gälla för solcellsanläggningar som ej är anslutna till elnätet?

    Det blir ju motsägelsefullt det också, när EU vill att 20% av all elgenerering ska komma från förnyelsebara energikällor inom EU är 2020.

    Om det blir skatt på solcellsanläggningar i Sverige över visst antal kWh som är anslutet till elnätet.
    Men inte om det inte är anslutet till elnätet.

    • Lägg märke till att det finns ett “och” i villkoren för undantag av energiskatt. Undantaget gäller bara om solcellsanläggningen har en effekt på mindre än 255 kW (om man även har annan kraftgenerering blir gränsen lägre) och man använder all el själv. Som jag tolkar lagförslaget ska man betala energiskatt för alla solcellsanläggningar som har 255 kW eller högre installerad effekt, oavsett om de är nätanslutna eller inte.

      Har svårt att se att någon idag skulle installera en solcellsanläggningen på minst 255 kW som inte är nätansluten. Räknat med ett utbyte på 900 kWh/kW skulle en anläggning på 255 kW ge ca 230 000 kWh/år.

        • Och:et finns nog kvar men det blev inte bra skrivet i mitt tidigare svar. Här är ett nytt försök.

          Man tvingas betala energiskatt på egenanvänd el om man har mer än 255 kW installerad effekt per juridisk person (en princip som jag tycker är fel). Solelproducenten betalar däremot inte energiskatt på den sålda elen. Men den sålda elen är inte undantagen energiskatt (därav och:et i regeringens skrivning). Den slutkonsument som köper den elen ska betala energiskatt.

  3. Angående svensk skogsindustris elförbrukning så kan du hitta än mer exakt på intresseorganisationen skogsindustriella webbsajt.
    Sedan 2011 har ju ett antal tidningspapper maskiner lagts ner, Holmen Papper har lågt ner en i Bråvikens pappersbruk och en i Hallsta bruk.
    Storaenso har halverat sin produktion i Hyltebruk med att stänga 2 av 4 tidningspapper maskiner.
    Har för mig att Storaenso Kvarnsveden har också lågt ner en tidningspapper maskin.

    Det är över 1TWh som har försvunnit från skogsindustrins elförbrukning från 2010.

    Orsaken, till mitt intresse för svensk skogsindustri, är att de är den största elförbrukaren i industrin men också extremt beroende av sin tidnings- och tryck pappersproduktion.
    Se, på statistiken över Skogsindustrins produktion under Ämnesspecifik statistik på skogsstyrelsens webbsajt.
    Fast även den statistikens uppgifter är ej uppdaterad utan från 2013.

    Enligt skogsstyrelsen statistik utgör 4,9 miljoner ton av tidnings- och tryck papper utav den totala pappersproduktionen på 10,8 miljoner ton.

  4. Ursäkta, min androidplatta,stavningskontroll som jag inte kan bli av med!

    Skogsindustrierna, heter förstås intresseorganisationen och dess webbsajt.

  5. Usch vad tråkigt att tom en någorlunda grön regering sätter fällben för en grön el i större format. Tänk en sån möjlighet med solpaneler på exv icas och ikeas alla tak där de kunnat producera för eget bruk men som nu försvinner. Skulle gärna vilja höra hur regeringen kan motivera detta. Lobbyister från bland annat fortum måste ha påverkat förslaget. Mycket tråkigt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *