Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition

I gårdagens promemoria “Investeringar för klimatet i BP16 inklusive VÅP15” ingående i budgetproposition för 2016 kom ett överraskande stort stöd till solelproducenter. Nytt är ett stöd till energilagring tänkt för hushåll. Energiskatt på egenanvänd el för en juridisk person som har mer än 255 kW solceller är dock en stor bromskloss. Momsdeklaration krävs av alla solelproducenter, även de allra minsta. Solvärme får klara sig helt utan stöd. Man kan därmed sammanfatta det hela med att regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar, där olika förslag motverkar varandra, och det finns därmed mer att göra.

Investeringsstöd

I Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014 gav man följande förslag när det gäller privatpersoner: “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra”. Även bland installationsföretag har det förekommit önskemål att ta bort investeringsstödet, eftersom man upplevt att stödet till viss del blockerat byggandet av solcellsanläggningar, på grund av att det uppstått en lång kö av sökande som avvaktar att bygga i väntan på besked om stöd.

Det var därmed överraskande att regeringen går i rakt motsatt riktning i sin budget. Man vill storsatsa på investeringsstödet och förlänger även tiden för stödet till 2019. 1,4 miljarder i budgeten för investeringsstödet under åren 2016-2019 kan man inte kalla för annat än en storsatsning, med tanke på att det innebär en årlig satsning som är långt högre än de tidigare rätt blygsamma budgetarna. Från 1 juli 2009 till 31 augusti 2015 hade 489 miljoner beviljats i investeringsstöd enligt Energimyndighetens nyhetsbrev om investeringsstödet.

Budgetproposition 2016 2016 2017 2018 2019 Summa
Investeringsstöd solceller (Mkr) 225 390 390 390 1 395

Att tänka på när det gäller hur långt investeringsstödet räcker är att stödnivån för privatpersoner sänktes till 20% från och med 1 januari och för företag till 30%, MEN de privatpersoner som stod i kö före årsskiftet får stöd enligt den tidigare stödnivån på 35%, medan den nya stödnivån började gälla från årsskiftet för företag. Och kön av sökande är mycket lång. Den 31 augusti hade 9 517 ansökningar inkommit sedan juli 2009 då det nuvarande investeringsstödet infördes, enligt Energimyndighetens nyhetsbrev. 3 471 av dessa ansökningar har beviljats. Mellanskillnaden på drygt 6 000 ansökningar innefattar även avslagna och avskrivna ansökningar. Det återstår ca 4300 som inte fått något beslut ännu (uppdaterad info från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten). Regeringen skriver också ”Idag står 4300 hushåll och företag i kö för att få del av solcellsstödet.”

Det bör vara så att årets och merparten (eller hela?) av nästa års budget går till de som redan står i kö. Den som söker idag lär därmed få vänta åtminstone till nästa år innan en ansökan kan beviljas. Det positiva är dock att det nu finns en budget som kommer att täcka alla de som står i kö idag. Så om du funderar på solceller är det bara att raskt skicka in en ansökan!

Sysselsättningseffekt

Regeringen hoppas även på en sysselsättningseffekt av stödet. Man skriver ”2014 fanns ungefär 700 anställda som arbetade helt eller delvis med solceller i Sverige. Med det nya förslaget kommer det bli fler arbetstillfällen.” Det är bland installationsföretagen arbetstillfällen kommer att växa visar erfarenheterna från senare år. När det gäller svensk tillverkningsindustrin kommer det ökade investeringsstödet sannolikt att ha en liten betydelse eftersom nästan alla komponenter importeras från eller tillverkas i andra länder. Vi har bara en tillverkare av solcellsmoduler kvar i Sverige och där har antalet sysselsatta därmed minskat under senare år. Den enda kvarvarande modultillverkaren är Swemodule i Glava. De har haft svåra tider. De begärdes i konkurs i mars i år och som fick nya ägare i somras. Kanske kan det utökade investeringsstödet ge dem en välbehövlig vitamininjektion.

När det gäller växelriktare till solcellsanläggningar finns idag ingen kommersiell tillverkning i Sverige. Ferroamp är dock på gång med en växelriktarprodukt. På forskningsstadiet finns arbeten som skulle kunna leda till svenska produkter. ABB är visserligen bland de största tillverkarna i världen idag på växelriktare, men ingen tillverkning sker i Sverige. ABB har däremot tillverkning av lågspänningsprodukter i Sverige och en del av dessa komponenter går till de svenska solcellsinstallationerna. Tittar vi på profilsystem etc. som används vid montering av solcellsmoduler finns en del i Sverige, men andelen svensktillverkat är nog liten idag. Här borde det finnas ökade möjligheter för svensk industri. Det känns onödigt att importera metalldelar från andra länder när vi skulle kunna tillverka dem inom landet.

Energilagring

En överraskande nyhet i budgeten är att regeringen lägger in 175 miljoner i stöd till energilagring under åren 2016-2019. Man skriver att ”För att öka möjligheterna att lagra egenproducerad el avsätter regeringen därför medel för bidrag till anläggningar för energilagring i hushåll. Utöver det får Energimyndigheten medel för att genomföra en satsning på kommersialisering och utveckling av teknik för energilagring.”

Budgetproposition 2016 2016 2017 2018 2019 Summa
Stöd till energilagring (Mkr) 25 50 50 50 175

Det anges att bidraget riktas mot hushåll. Bakgrunden är att för privatpersoner får man vanligen ett stort överskott av solel under speciellt sommarhalvåret. För vår egen del matade vi in ett överskott på 52% till elnätet under de fyra första driftåren. För de som har en större solcellsanläggning som kanske täcker hela taket blir överskott än större. Den ekonomiska komplikation som då finns är vilket värde överskottselen har, idag och under solcellsanläggnings livslängd som jag brukar anta är 30 år. OM priset på köpt el är signifikant högre än värdet på överskottselen finns en drivkraft att lagra elen för att öka dess värde.

Frågan blir då, finns en sådan ekonomisk drivkraft hos hushåll i Sverige idag? Nej!

Idag är värdet av överskottsel ungefär lika med priset på köpt el, tack vare den skattereduktion på 60 öre/kWh som regeringen införde från och med 1 januari. Se inlägget “Värde av egenanvänd och såld solel” från maj i år. För vissa som har bra avtal för sin elförsäljning kan det till och med vara så att värdet på överskottselen är högre än priset på den köpta elen. Så är det för oss i och med att vi tecknade ett 5-års avtal från och med 2012 med Telge Energi och säljer vår solel för 1,50 kr/kWh, inklusive elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag kan därför inte se att det finns någon som helst ekonomisk drivkraft  för ett privat hushåll att vilja investera i energilager för solel så länge skattereduktionen finns kvar. En investering i energilager, även med ett investeringsstöd, kan inte bli ekonomiskt lönsam för ett privat hushåll idag. Så man kan undra hur regeringen tänkte när man inriktar energilagringsstödet mot hushåll. OM skattereduktionen i framtiden försvinner, då kan läget bli ett annat OM det finns tillräckligt billiga energilager. I budgetpropositionen framgår inte om man enbart tänker på enbart energilagring i form av batterier.

Energilager hör dock framtiden till och möjligen har regeringen inspirerats av Tyskland som har ett stöd till energilager för solel. En väsentlig skillnad i Tyskland är dock att där finns en signifikant skillnad mellan priset för köpt el och värdet av överskottselen (skillnad mer än 1 kr/kWh för nybyggda solcellsanläggningar), vilket ger en ekonomisk drivkraft att vilja investera i energilager.

Energiskatt

Regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar. Samtidigt som man utökar investeringsstödet och inför ett nytt stöd till energilager finns ett mörkt moln rörande energiskatt på egenanvänd el. Den 27 april i år beskrevs detta i inlägget ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel”.

Gränsen för det ursprungliga förslaget har höjts till 255 kW, men det är fortfarande tänkt att gälla per juridisk person och även för redan uppförda anläggningar, så vitt jag känner till. Jag undrar om regeringen förstår vilken skada detta förslag innebär om det genomförs?

Begränsningen till juridisk person är förödande för exempelvis kommuner, landsting, större bostadsföretag och Coop (men inte ICA!). Här finns en mycket stor potential för solcellsinstallationer, men med energiskatt på egenanvänd el kommer den positiva utveckling vi sett inom detta marknadssegment att kraftigt bromsas och tyna bort. Här har vi ett av de allra viktigaste marknadssegmentet för framtiden. Man har stora tillgängliga ytor och egenanvändningen av solelen blir hög vilket är ekonomiskt gynnsamt på sikt, då värdet av överskottselen kommer att sjunka. Att dra i handbromsen för denna viktiga marknad motverkar därför regeringens ambitioner rejält när det gäller solel.

Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.

Enligt en granskning av ett lagråd fanns dock problem med nuvarande formulering av detta förslag då det inte var förenligt med EU:s regelverk, enligt en uppgift från ETC.

Lagförslaget om energiskatt skulle aviseras i höstbudgeten. Är det någon som sett detta förslag?

Krångligheter för små elproducenter

Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.

Det kräver onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?

Solvärme

Det står i budgeten att ”Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.” Ur den synvinkeln är en utökad satsning på solel förståelig. Men har man glömt bort solvärme?

Medan 1,4 miljarder satsas på investeringsstöd till solceller får solvärmeinstallationer klara sig helt utan stöd. Det lilla investeringsstöd som fanns för solvärme upphörde sista december 2011. Försäljningen av solfångare har dalat under senare år och kräftgången kommer med den stora satsningen regeringen gör på solel sannolikt att fortsätta för solvärmebranschen. Det vore intressant att veta hur tankegångarna går hos regeringen varför man har denna enorma snedfördelning i stöd till solel respektive solvärme.

Slutsats

Regeringen är på rätt väg men solenergipolitiken är fragmenterad och olika förslag motverkar varandra och i vissa delar motverkar de också regeringens ambitioner. Solenergi är på frammarsch över hela världen och det är ingen trend som går att stoppa. Däremot kan otidsenliga regelverk fördröja utvecklingen. Det är upp till regeringen att komma med flera konkreta förslag som gynnar solenergi och förnyelsebar energi i stort om man menar allvar med en satsning på ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.

PS. Hur stor är storsatsningen egentligen?

Investeringsstöd totalt: 1,395 miljarder kr under fyra år = 142 kr per innevånare i Sverige under fyra år = 36 kr per år och innevånare.

Energilager: 175 miljoner under fyra år = 18 kr per innevånare under fyra år = 4,5 kr per år och innevånare.

Totalt blir det 40 kr per år och innevånare för investeringsstöd till solceller och energilagring.

Tror att var och en klarar att bedöma hur stor denna storsatsning är i det stora hela…

 

5 reaktion på “Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition

  1. Tackar mycket för möjligheten till sammanfattning/uppdatering om solenergi.
    Det är uppseendeväckande att stödsystemet och ekonomin behöver bli så tillkrånglad.

  2. Hej Bengt,

    Måste man vänta på en godkänd ansökan om solcellsstöd innan man kan installera sin anläggning? I din uppräkning finns ca 1700 ansökningar som avslagits eller avskrivits. Avskrivningar antar jag handlar om anläggningar som inte blivit av men har du exempel på ansökningar som fått avslag?

    • Om man är privatperson kan man bygga anläggningen före man gör en ansökan, men inte om man är ett företag. Enligt Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller gäller att
      10 § En ansökan om stöd ska ha kommit in till länsstyrelsen
      1. innan projektet har påbörjats om sökanden är ett företag,
      eller
      2. senast inom sex månader från det att projektet påbörjades
      om sökanden inte är ett företag.

      och

      12 § En begäran om utbetalning av stöd ska ha kommit in till
      länsstyrelsen inom sex månader från det att projektet, enligt
      länsstyrelsens beslut, senast ska vara slutfört.

      Du kan kolla med din länsstyrelse om orsaker till avslag.

  3. Hej,
    Tänkte på energilager, även om du inte kan tjäna pengar på det skulle det ju vara jättekul för oss läsare om du var pionjär på det området också. Om man nu kan får 60% av batteriet betalat av Staten är det ju bara att slå till 🙂 Eller?

    • Ja, det vore förstås väldigt intressant ur forskningssynvinkel eftersom energilager är av stort intresse på sikt. Hade på gång för fyra år sedan att köpa batterilager men det var för tokdyrt då, trots att jag fått stöd från en miljöfond.

      Av en bloggläsare fick jag veta att priset för 10 kWh batterilager från svenska Box of Energy var 141 000 kr, installerat och klart, inklusive moms i december 2015. Man kan få högst 50 000 kr i bidrag, vilket blir 35% och inte 60% vid denna prisnivå (man kan undra om regeringen kollade marknadspriser på energilager innan man satte nivåerna för bidraget?). Kostnaden skulle därmed bli 91 000 kr. Uppgiven livslängd var 15 år. Det gör ca 6 000 kr per år enbart i investeringskostnad för batterilagret. Eftersom värdet av såld el idag tack vare skattereduktionen på 60 öre/kWh är värd ungefär lika mycket som egenanvänd el för en privatperson blir det en ren förlustaffär. Inte ens om skattereduktionen skulle försvinna skulle det bli tillräckligt stor prisskillnad mellan egenanvänd och såld el för att det skulle löna sig för en normal småhusägare.

      I vissa fall skulle ett batterilager möjligen kunna ge ett sänkt säkringsabonnemang. Vi har 16A abonnemang vilket är det lägsta man kan ha, så för oss skulle det inte göra någon skillnad. Om man skulle sänka från 20A till 16A säkringsabonnemang hos vår nätägare Vattenfall Syd skulle man spara 1 465 kr/år. Jag undrar för hur många småhusägare det skulle vara möjligt? Gissningsvis en liten andel. Undrans hur stor andel av småhusägarna som har mer än 16A i säkringsabonnemang, går sådan statistik att finna någonstans?

      Man får tänka på att batterilagring ger förluster. Verkningsgraden för batterilagret från Box of Energy uppges till 85% i databladet (“stored efficiency (operating performance)”), så det blir 15% förluster vid batterilagringen. Lagret väger 150 kg och kräver vattenkylning.

      Slutsatsen blir att för att batterilager ska bli en massmarknad i Sverige krävs att priserna blir mycket lägre. Möjligen har Box of Energy sänkt sina priser idag? Är det något som vet vad deras energilager kostar i dagsläget får ni gärna skriva en kommentar! Eller om ni har prisuppgifter för andra batterilager, installerat och klart, så får ni gärna tipsa om priser! I media ser man diverse prisuppgifter för batterier från exempelvis Tesla. Men det är vanligen bara för själva batteriet, vilket blir missvisande. Man behöver i ett solcellssystem i ett småhus dessutom en växelriktare som gör om strömmen till växelström (AC), kontrollsystem för batteriet (kritiskt för Li-jon-batterier), eventuellt kylning (luft eller vatten), brytare, eventuellt en elmätare för lagret så att man ser hur det används, skåp för de ingående komponenterna och det kostar att installera.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *