Fallgropar i medias beskrivningar av solceller

Det finns en stor brist på aktuell och korrekt information om solceller hos de flesta grupper i vårt samhälle. Det är därför utmärkt att media skriver om solceller. Men när media skriver om solceller utan att låta någon kunnig faktagranska texten finns det dock allt som oftast sakfel eftersom författarna oftast saknar egna erfarenheter av och kunskaper om solceller.

Här ett exempel som jag såg idag. Artikeln ”Fallgropar med solceller” från SvD Näringsliv den 15 maj. Lite kuriosa är att döma av länken hade författaren angett titeln “Så sparar du pengar med solceller” men rubriksättaren tyckte väl att den rubriken var för svag…

  • Artikeln inleds med meningen ”Allt fler tycks lockas av tanken på att vara självförsörjande på el.” Jag tycker att det ger fel förhoppningar att leda in tankarna på det spåret eftersom det är helt orealistiskt för de flesta att bli självförsörjande på el med hjälp av solceller om man menar att man skulle kunna säga upp elabonnemanget. Att en del kan producera lika mycket solel som man köper under ett år är en annan sak, man är fortfarande beroende av att köpa el när solen inte lyser.Om man har egen energilagring skulle man kunna bli självförsörjande sommartid, men på vintern skulle det bli mörkt och kallt utan nätanslutning eftersom solinstrålningen är för liten vintertid för att täcka elbehovet.

    Ett normalt småhus använder 4000-5000 kWh per år i hushållsel, det gör ca 300-400 kWh per månad i genomsnitt (utöver detta har dessutom rätt stor andel av småhusen elvärme). Under den gånga vintern producerade vi 253 kWh solel under de fyra månaderna november-februari.

  • ”För de som varit snabba med att söka täcker stödet 20 procent av kostnaden för montering och installeringen…”.
    I artikeln nämns dock att det finns ansökningar för 580 miljoner i kö och att det finns 200 miljoner tillgängliga, inklusive de ytterligare 150 miljoner som regeringen utlovade för några veckor sedan. Det betyder att investeringsstödet kommer att gå till de som redan står i kö och för privatpersoner gäller då att de kommer få stöd enligt de regler som gällde när man ansökte om stödet, vilket blir 35% om man ansökte före nyår då de nya reglerna för investeringsstöd började gälla.Med nuvarande budget är det osannolikt att någon privatperson kommer att få enbart 20% i investeringsstöd. Men fortsätt för all del att söka investeringsstöd, det kanske kommer mera pengar i budgeten och det visar att det finns ett intresse för solceller.
  • ”Den som anlägger en större solcellsanläggning kan få skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för el som återförs till systemet”.
    Det är de mindre solcellsanläggningar som kan få skattereduktion och inte de stora eftersom det finns en gräns på högst 100 A säkring och att man inte kan få skattereduktion för mer el än vad man köper eller högst 30 000 kWh, vilket motsvarar en solcellsanläggning på högst ca 30-35 kW.Skrivsättet ”återförs till systemet” har en oklar syftning, vilket är ”systemet”? Matas in till elnätet är ett tydligare och normalt skrivsätt.
  • ”Det går också att som privatperson få ersättning från elcertifikatsystemet. Men för att ersättningen ska ge plus i kalkylen kan det krävas en relativt omfattande elproduktion, eftersom den utrustning som i vissa fall behövs för att mäta är ganska dyr.”
    Författaren missade helt att man kan få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan några extra kostnader. Är man småhusägare blir det stort överskott av el som matas in till nätet. För vår del matade vi in 52% av vår solelproduktion till nätet under de fyra första driftåren, trots att vi inte har större anläggning än 3,36 kW. Vi får elcertifikat för vårt överskott utan några extra kostnader eftersom nätägaren har den timmätning som krävs i anslutningspunkten och att timvärden därmed rapporteras in till Svenska Kraftnät utan att det behövs några extra åtgärder.

    Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion blir det dock för dyrt för de flesta.

  • Som exempel nämns ett solcellsystem på 8-10 m2. Det motsvarar 1,2-1,5 kW installerad effekt vid en modulverkningsgrad på 15%. Det är en otypisk storlek. Tittar man statistik för de som ansökt om investeringsstödet ligger medianstorleken på drygt 5 kW (ca 35 m2) för de som fått investeringsstöd och färdigställt sina anläggningar.Däremot är 8-10 m2 mera vanligt för solfångare som ger värme…
  • ”Vid en eventuell försäljning tidigare kommer solcellerna att höja värdet på huset.” Skulle vara intressant att veta källan till detta påstående. Som ett exempel har man nämnt en investering på 15 000 kr + moms = 18 750 kr. Det känns högst tveksamt om en sådan liten investering i förhållandet till vad ett hus kostar att köpa (en till flera miljoner i tätbefolkade bygder) höjer husvärdet om man flyttar ifrån huset innan slutet av solcellernas livslängd, som jag brukar anta till 30 år.

Sens moral. Var källkritisk…

8 reaktion på “Fallgropar i medias beskrivningar av solceller

  1. Jag håller med om att kunskapen kring energifrågor är ytterst bristfällig hos många som skriver om Energi.

    I denna artikel tex, http://www.di.se/artiklar/2015/5/5/elon-musk-vill-revolutionera-var-elanvandning/, sägs att “Elförbrukning mäts i kilowattimmar, kWh. En kilowattimme är den energi som en enhet med en viss effekt (Watt) förbrukar under en timme.”.

    –Hur får författaren hop kWh med W per timme?

    Var och en vet att energi mäts i tex dessa storheter: J, Nm eller Ws – energin i dessa är samma sak.
    – Energi i mat mäts ofta i Joule.
    – Mekaniskt arbete ofta i Nm.
    – Elektrisk energi ofta i Wh.

    Att påstå att “Elförbrukning mäts i kilowattimmar, kWh” tyder enbart på stor inkompetens. Säg detta till de som räknar på elförbrukning i kärnkraftssammanhang eller de som räknar på energi i batterier typ AA (R6).

    • Tycker dock att man kan leva med detta prefix. Allmänheten måste också förstå. Många kan inte skilja på kW och kWh men den senare syns ändå på elräkningarna och är bekant för många, vilket ökar förståelsen. Vi som kan byta mellan Ws och kgm^2/s^2 förstår ju ändå, även om vi ibland kan störa oss 🙂

    • Förstår inte problemet, mitt elbolag redovisar min förbrukning i kWh, lite opraktiskt att lägga till 3 nollor i alla sammanhang.
      Eller vad är det jag inte fattar?

  2. Hej, kul att läsa din blogg. Jag försöker ta reda på hur det fungerar och vad som gäller med att producera sin egen el, att då följa dig ger mig lite inblick.

    Fråga, hur får du betalt och vad får du betalt för dit elcertifikat? Jag har försökt sätta mig in i det men blir bra yr. En elleverantör sa att de kunde ta sig an mitt elcertifikat utan att jag fick någon ersättning, om jag skulle få ersättning var jag tvungen att installera en mätare och det var för dyrt tyckte de.

    Kan de stämma tror du?

  3. Energimyndigheten har i all sin vishet testat solceller och växelriktare

    ” Test: Solel på villataket en hållbar investering

    Energimyndighetens test av solceller visar att de klarar svenskt klimat bra och att det är viktigt att välja rätt växelriktare. Sjunkande inköpspriser och skattereduktion gör att framtiden ser ljus ut för den som vill producera sin egen el direkt från solen.”
    länk
    https://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/Test-Solel-pa-villataket-en-hallbar-investering/

    Dina reflektioner?

    An

    • Testen har gjorts på SP på uppdrag av Energimyndigheten. Det är en 104 sidor lång, gedigen rapport. Har inte läst hela, men utmärkt att tester görs för svenska förhållanden, även om det alltid är lite knepigt att omsätta accelererade tester till verkliga förhållanden.

      Vad gäller tålighet mot kyla kan det vara värt att tänka på att det var användning av solceller under rymdfärder där solceller gjorde sitt stora genombrott, med start 1958. Tuffa villkor vid uppskjutning och i rymden med tresiffrigt antal minusgrader… Det finns fungerande solcellsmoduler som varit i drift mer än 20 år i Sverige så att solcellsmoduler klarar svenskt väder behöver vi inte betvivla. I Sverige finns ca 300 000 – 400 000 installerade moduler antaget en medeleffekt på 200-250 W per modul och ca 80 MW installerat totalt. I hela världen blir det 700-900 miljoner moduler, då 177 GW var installerat vid årsskiftet. Det finns alltså en stor samlad erfarenhet av användning av solcellsmoduler i världen. Man kan dock inte dra alla moduler över en kam. Photons moduldatabas innehåller över 50 000 olika moduler. SP testade 9 olika kristallina kiselbaserade moduler, men ingen tunnfilmsmodul.

      Skulle gärna vilja se en långtidstest på solcellsmoduler degradering i svenska förhållanden och då både av kiselbaserade moduler och tunnfilmsmoduler.

      Modulerna är inte den känsligaste komponenten i ett solcellssystem och en trasig modul behöver inte vara fatalt för systemet. Det är vanligare att fel uppstår på växelriktaren och då blir energiförlusterna större. Det är energimässigt bra med så hög verkningsgrad på växelriktaren som möjligt, men det får också ställas mot skillnad i inköpskostnad och livslängd (som är svårbedömd).

  4. Ja det finns mycket felaktigheter i tidningsartiklar. Bengt skriver att 8-10 m2 är en otypisk anläggning. Trots det har jag en sån. Och jag förstår inte varför man ska ha en stor anläggning som mest är att likna vid en kraftstation. Jag skickar ut ca 70 % av min solel ut på nätet, trots att jag bara har 5 paneler. Köper in ca 4000 kWh/år. Jag vill att så mycket som möjligt av den el jag producerar används i mitt hus. Speciellt då det är krångligt, svårt och jobbigt att hålla på med att skaffa skattereduktion (momsregistrering) och fixa avtal med elhandelsföretag m.m. Samt att man får taskigt betalt. Men det känns bra att ha och man gör aktivt nåt bra för miljön! Sen att jag har solfångare också som är betydligt mer effektiva och ekonomiska är en annan sak. Solelen är på nöjeskontot.

    • Det är förstås helt OK att installera en mindre solcellsanläggning. Det är dock överraskande att du med en anläggning på drygt(?) 1 kW får ett överskott på 70% som matas in till nätet. Det jag refererade till som en typisk solcellsanläggning var baserat på 2465 färdigställda anläggningar som beviljats investeringsstöd. Skriver man en artikel i ansedda SvD Näringsliv bör man räkna på normalfallet tycker jag.

      Värdet av det överskott man matar in till nätet är idag ungefär lika med priset för köpt el för en privatperson, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel.

      När det gäller ekonomi för solel och solvärme är min uppfattning att de idag ligger ungefär lika i Sverige, räknat utan stöd. Solel har för många fördelen att vara lättare att installera, alla har inte plats med en ackumulatortank, hos oss är den 750 liter. Å andra sidan är ackumulatortanken ett bra energilager och man slipper osäkerheten i värdet på det överskott av el man matar in till nätet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *