Nytt förslag om energiskatt motverkar solel

Bakgrund

Energiskatt på el

  • är idag en fiskal skatt som tas ut av elkonsumenten
    • ger därmed staten en stabil inkomstkälla
  • är lika för vanliga elkonsumenter oavsett hur elen har producerats
    • är därmed inget styrmedel som vi vanliga elkonsumenter skulle kunna utnyttja för att välja hur vi vill att vår el ska produceras
    • lite ofrivilligt, får man väl säga så här i efterhand, uppkom dock en större möjlighet än vad politikerna tänkts sig i lagen om energiskatt att bli undantagen från energiskatt

Diagrammet visar utvecklingen för energiskatt på el från och med 1975. Energiskatten på el infördes 1951, då med 1 öre/kWh. Det dröjde sedan till 1975 innan den höjdes till 2 öre/kWh. Under perioden 1996-2006 gjordes kraftiga höjningar av energiskatten på el. På senare år har höjningarna varit blygsamma.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Däremot betalar inte alla konsumenter lika mycket i energiskatt enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi – 11 kap. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Under vissa förutsättningar kan vindkraft och solcellsanläggningar idag bli undantagna från energiskatt även om elproduktion och elanvändning sker på helt olika platser. Detta har kunnat utnyttjats framför allt för vindkraftanläggningar av företag, kommuner och fastighetsbolag. Det har med tiden blivit så pass mycket pengar, mer än 100 miljoner kr per år, som undantagits i energiskatt att staten ser en möjlighet att förbättra intäkterna genom att begränsa detta undantag.

Det finns därför ett nytt förslag från Finansdepartementet: “Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi”, som finns på s. 23-25 i “Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016“, utgiven i mars 2015. Förslaget innebär att man vill ta ut energiskatt på el för solcellsanläggningar större än 144 kW och för vindkraftverk större än 80 kW, även om man bara använder elen själv.

Enligt förslaget skulle lagen träda i kraft 1 juli 2016.

Kommentarer

Förslaget påverkar inte småhusägare i och med att det finns en gräns vid 144 kW. Däremot finns flera andra negativa effekter som motverkar en positiv utveckling för solel:

  • Anläggningar större än 144 kW får energiskatt på egenanvänd el.
    En praktisk fråga är hur man tänkt sig att hämta in detta värde. Nätägaren mäter endast eventuellt överskott som matas in till nätet, så det går inte att be nätägaren om det önskade värdet. Om man dessutom använder en del el själv och säljer resten går det inte ens att direkt mäta hur mycket el som är egenanvänd. Den måste beräknas utifrån värdena för bruttoproduktion och överskott som matas in till nätet.
  • Det riktigt negativa med förslaget är att storleksbegränsningen gäller per juridisk person (organisationsnummer). Det betyder att exempelvis landsting, kommuner och fastighetsföretag snart skulle komma upp i taket på 144 kW. Eftersom dessa äger många fastigheter lämpade för solel, där man skulle få en hög egenanvändning av elen, skulle det ge en rejäl törn åt den växande svenska solcellsmarknaden och man skulle inte utnyttja tillgängliga takytor på ett önskvärt sätt.
  • Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Jag kan förstå att Finansdepartementet vill sätta stoppa för att man som nu exempelvis företag har kunnat sätta upp ett 2 MW vindkraftverk på en plats och bokföringsmässigt ”använda” elen på en helt annan plats inom företaget. En sådan kvittning per timme har gjort att man kunnat slippa energiskatt på miljonbelopp för den el som producerats av det stora vindkraftverket.  Men i det lagda förslaget har Finansdepartementet gått för långt i sin iver att driva in skattepengar till staten.

Finansdepartementets förslag känns ologiskt och visar dessutom att finans- och energipolitik för solenergi går i otakt. Solelproduktion har för närvarande ett signifikant stöd genom investeringsstöd, skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat. Med det nya förslaget ger regeringen med ena handen till de mindre solelproducenterna och tar med den andra från de större solelproducenterna… Oförutsägbarheten i politiken skapar en oönskad osäkerhet för investerare. Om förslaget skulle genomföras skulle det innebära att man rejält hämmar den gryende solcellsmarknaden i Sverige och att det blir direkt kontraproduktivt när det gäller utvecklingen för förnyelsebar energi i form av solel.

Fråga

En huvudfråga är varför man över huvud taget skulle behöva betala energiskatt på egenanvänd el? Vad är den logiska motiveringen till detta? Jag har inte sett någon vettig förklaring till det.

Såg i Vestmanlands Läns Tidning i lördags att landstingsrådet Andreas Porswald (Miljöpartiet) säger att det “..är det orimligt att man ska behöva betala skatt på saker man själv både producerar och använder”. Uppenbarligen tänker även våra politiker olika…

Förslag

Energiskatt bör inte behöva betalas på egenanvänd solel oavsett storlek på solcellsanläggningen om elen produceras och används inom ett icke-koncessionspliktigt nät.

Diskussion

En fråga är hur egenanvändningen ska definieras och avgränsas. Att som idag kunna äga produktion i Kiruna och kvitta det mot användning inom företagets byggnader i Malmö verkar inte logiskt för mig.

Mera logiskt är att sätta gränsen per byggnad, fastighet (fastighetsbeteckning, som kan ha flera byggnader i form av exempelvis bostadhus, garage och förråd) eller inom ett icke-koncessionspliktig nät där man själv har ansvaret ( = inom anslutningspunkten). Ett icke-koncessionspliktigt nät ligger väl oftast inom endast en fastighetsbeteckning, så det blir väl oftast samma sak. För ett småhus är det icke-koncessionpliktiga nätet inom huset och fram till anslutningspunktern, som i vårt fall är i ett skåp på en trästolpe utanför vårt hus. Om man inte utnyttjar något koncessionspliktigt nät, där nätägaren har ansvaret, är det egenproducerat och egenanvänt inom det man själv äger, utan att man utnyttjat något som man inte själv äger. Jag tycker därför att det är en logisk avgränsning med en princip som går lätt att motivera.

När det gäller effektgräns tycker jag inte att man ska behöva sätta någon effektgräns om man håller sig inom ett icke-koncessionspliktigt nät. Jag ser inget problem med att exempelvis en stor tillverkningsindustri skulle kunna sätta upp stora solcellsanläggningar och inte behöva betala energiskatt, de betalar bara 0,5 öre/kWh i energiskatt idag så de är redan nästan undantagna från energiskatten.

Regelverket bör alltså anpassas så att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor på bästa möjliga sätt för solenergiproduktion. Minns att solceller på byggnader inte exploaterar någon ny mark, att inga nya elkablar eller vägar behöver dras och att det inte blir några överföringsförluster eftersom elen används där den produceras.

Låt oss därför hoppas att Finansdepartementets förslag ändras så att finans- och energipolitik samverkar och inte motverkar varandra.

Tyck till

Om du har synpunkter på Finansdepartementets svar kan du lämna dem senast den 4 maj. Det står att ”Svaren bör lämnas både på papper och per e-post till . Det elektroniska yttrandet bör lämnas i wordformat.”

PS. Media har uppmärksammat förslaget. En passande rubrik hade Aftonbladet den 22 april: “Ibrahim Baylan släckte lampan“.

 

7 reaktion på “Nytt förslag om energiskatt motverkar solel

  1. Bra text, Bengt. På sikt tror jag energiskatten behöver reformeras så att det blir skillnad på olika slags el (precis som det idag är skillnad på olika slags bränslen). Tills vidare är det viktigaste att en önskvärd utveckling av solelmarknaden inte kraftigt bromsas. Ditt förslag är bra, om det kompletteras med förbättrad skattereduktion för flerbostadshus. Men det finns också alternativa resonemang som är logiska. Det jag i grunden saknar är nog tydligare övergripande mål. Det skulle underlätta inriktningen på logiken…

  2. Bra inlägg. Jag gillade framförallt formuleringen nedan:
    “Regelverket bör alltså anpassas så att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor på bästa möjliga sätt för solenergiproduktion. Minns att solceller på byggnader inte exploaterar någon ny mark, att inga nya elkablar eller vägar behöver dras och att det inte blir några överföringsförluster eftersom elen används där den produceras.”

    Vilka andra kraftslag kan skriva under på detta? Stora arealer med solpaneler skulle jag dock inte vilja se, då föredrar jag vindsnurror i skog- och jordbruksmarker. Dubbel användning av marken så att säga.

  3. Detta skriver miljöpartiet.

    Miljöpartiet de gröna Hej! Tyvärr bryter nuvarande skattesystemet mot EU-regler och det förbereds en anmälan som kan göra att anläggningar beskattas i efterhand. Det är därför regeringen agerar nu och har skickat ut ett skatte-PM som samlar in förslag på hur detta ska lösas på ett så bra sätt som möjligt. Detta är inte en del av vårbudgeten, utan förslag kommer att presenteras i budgeten för 2016. Eftersom att regeringen har ett mål för hundra procent förnybar energi är det viktigt att stötta solelen oavsett vad utfallet blir av detta skatte-PM.

    dom säger att norge och EU har nåt med att göra detta, kan det vara nån sanning i det?

    • I ett förslag till “Avtal mellan konungariket Sveriges regering och konungariket Norges regering om ändring av avtal om en gemensam marknad för elcertifikat” skriver man i punkt II:
      “Sveriges regering ska lägga fram ett förslag inför riksdagen under 2015 om att ta bort gällande undantag från skatteplikt i 11 kap. 2§ lagen (1994:1976) om skatt på energi för sådan vindkraftsel som inte levereras yrkesmässigt och för övrig el från förnybara energikällor som inte levereras yrkesmässigt. Förslaget ska gälla för anläggningar som sätts i drift efter 1 juli 2016 och vars installerade produktionskapacitet leder till en årlig elproduktion som överstiger en årlig elproduktion motsvarande ungefär den som effektgränsen i Norge om 100 kVA leder till”.

      I Finansdepartementet förslag ändrade man det hela till att förslaget ska gälla all producerad el från 1 juli 2016 och inte bara för nya anläggningar. Dessutom ändrade man effektgränsen. Smöla vindmark i Norge (150 MW) ger ca 3000 kWh/kW. Om solceller ger låt säga 1000 kWh/kW i Sverige skulle 100kVA vind i Norge motsvara 300 kW sol i Sverige. Men nu blev effektgränsen istället 144 kW i Finansdepartementets förslag.

      Svensk Fjärrvärme skriver “…en rättsutredning har visat att befrielsen från energiskatt för egenproducerad vindkraft inte är förenlig med EU:s statsstödsregler.”.

  4. Bengt, vari ligger det ologiska i att placera ett vindkraftverk på en plats med bra vindläge och där bygglov erhålls för att producera el att förbruka i egen verksamhet på annan plats/platser? Självklart ersätts nätägaren med anslutnings- och överföringsavgift. Mvh

    • Faller inte hela konceptet med nuvarande energiskatt då? Skulle inte då delägare i Vattenfall (hela svenska folket), E.ON, Fortum och andra elproducenter alla kunna hävda att de vill bli undantagna från energiskatt på el?

      En anledning till Finansdepartementets nya förslag var att regelverket skulle vara lika inom Sverige och Norge, då vi ingår i ett gemensamt elcertifikatsystem = stöd till förnyelsebar energi. Ur den synvinkeln logiskt om vi har samma regelverket inom Sverige och Norge. Det lär enligt en andrahandsuppgift vara så i Norge att man inte behöver betala energiskatt på den el som produceras och används innanför en anslutningspunkt oavsett storlek på anläggning.

      • Hej!

        Problemet är inte ev. orättvisa mellan energislag, var verk är placerade… utan att de som investerat i anläggningar för tiotals miljoner med långsiktighet på kanske trettio år plötsligt får ändrade förutsättningar och får dras med miljonförlust i 25 år eller sälja med 10-15 miljoner i förlust. Helt horribel energipolitik där man med förstoringsglas varje år letar intäkter med orättvisa eller för stor utebliven skatteintäkt som skäl. Fatta konsekvenserna och låt nya regler gälla nya anläggningar, allt annat är sabotage och rent övergrepp på ägare till befintliga anläggningar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *