Mikroproduktion – vad är det?

Mikroproduktion har blivit ett populärt ord. Men

  1. När skapades det?
  2. Vem skapade det?
  3. Hur definieras mikroproduktion?

De snabba svaren är

  1. 2009, eller möjligen 2008 (kvalificerad uppskattning)
  2. Elbranschen (kvalificerad gissning)
  3. Det finns ingen enhetlig definition av mikroproduktion!

När skapades ordet mikroproduktion?

I februari 2008 kom professor Lennart Söders utredning ”Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion”. I denna utredning nämns inte ordet mikroproduktion eller mikroproducent. Söker man på mikro hittar man bara mikrokraftvärmeanläggningar. Med tanke på att utredningen 252 sidor lång har jag svårt att tro att ordet mikroproduktion var i bruk under det år utredningen pågick.

I en nyhetsnotis från 12 maj 2009 på SERO:s hemsida står

Mikroproduktion av el – nästa stora omvälvning på elmarknaden?

Mikroproduktion av el – som innebär att elkunderna också blir elproducenter – blir sannolikt nästa stora omvälvning på elmarknaden. Det tror Kjell Jansson, Svensk Energis VD….

Jag tror därför att mikroproduktion kom i bruk 2009 eller möjligen under senare delen av 2008. Om någon vet bättre får ni gärna kommentera!

Vem myntade först ordet mikroproduktion?

Det vet jag inte, men en kvalificerad gissning är någon ur elbranschen med tanke på att Kjell Jansson, VD för branschorganisationen Svensk Energi, citerades av SERO i maj 2009 enligt ovan.

Om du vet vem det var, kommentera gärna!

Hur definieras mikroproduktion?

En entydig definition saknas av mikroproduktion. Det finns ingen definition i lagar, förordningar eller i allmäna avtalsvillkor. Detta kom Diedrik Fälth, Öresundskraft, och jag fram till inför förberedelserna av temadagen ”Mikroproduktionsanläggningar i elnätet” som STF Ingenjörsutbildning anordade i måndags.

Svensk Energi gav i maj 2010 ut rapporten “Småskalig elproduktion för eget bruk. Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el projektnummer 23008.” Där skrivs

”…mikroproduktion av el, dvs. där slutkunder med hjälp av mycket små anläggningar producerar el främst för egen förbrukning…”

Någon närmare definition av mikroproduktion ges däremot inte.

I regeringens proposition 2010/11:153 ”Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem”, från juli 2011 skriver man

”Decentraliserad produktion av el från mycket små produktionsanläggningar, s.k. mikroproduktion, …”

Svensk Energi gav 2011 ut den första utgåvan av ”Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO”. I remissutgåvan som var ute 2014 till den andra utgåvan av handboken kunde man läsa att

Allt fler privatpersoner och lantbrukare producerar sin egen el i små anläggningar, s.k. mikroproduktion.

När det gäller reläskyddsinställningar anges

Dessa värden rekommenderas för alla mikroproduktionsanläggningar upp till 63 A/43,5 kW.

Och man skriver

En mikroproducent (max 63A säkring och max inmatningseffekt om 43,5 kW)

Denna parentes är det närmaste man kommer en definition av mikroproduktion.

43,5 kW kommer från tänket att 63 A x 230 V x 3 faser = 43,5 kW. MEN, vilken effekt är det man menar för en solcellsanläggning? Det är växelriktaren som bestämmer hur stor AC-effekt som en solcellsanläggning levererar, så det betyder att effekten bör syfta på växelriktareffekten. MEN, i solcellsbranschen menar man solcellsmodulernas märkeffekt (DC!) när man pratar om den installerade effekten. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än modulernas märkeffekt. Exempelvis har vi 3,36 kW installerade moduler och en 3 kW växelriktare. Det betyder att om vi skalar upp det hela skulle vi med 43,5 kW växelriktareffekt ha en moduleffekt på 48,7 kW. Har man 63 A säkring är det alltså fullt möjligt att installera en solcellseffekt på mer än 43,5 kW! Diedrik Fälth, Öresundskraft, nämnde att man ansluter många anläggningar med högre effekt än säkringsabonnemanget.

Några elbolags varianter av mikroproduktion

Tittar man på olika elbolags sidor förekommer skrivningar som nedan (mer eller mindre slumpmässigt funna via Google, mina fetstilsmarkeringar).

Egen elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 A och en produktionseffekt upp till 43,5 kW – Värnamo Energi AB.

Egen elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 A och en produktionseffekt upp till 43,5 kW. Produktionsanläggning kan bestå av solceller, vindkraftverk eller småskalig vattenkraft. – Oskarhamns Energi.

Elproduktionsanläggning som installerats i en anläggning med högst 63 Amperes huvudsäkring och med en inmatningseffekt om högst 43,5 kW – Ale El.

Man är alltså här inne på samma skrivning som i Svensk Energis mikrohandbok med en säkringsgräns och en effektgräns. Men det finns även andra varianter, som

Du är nettokonsument vilket innebär att du använder mer el än du producerar under ett kalenderår. Det gäller för befintliga säkringsabonnemang upp till 63A och en elproduktionsanläggning med en effekt av maximalt 43,5 kW. Du producerar din el för eget bruk och din anläggning måste ligga i Skånska Energis elnätområde. – Skånska Energi.

Producerar mindre el än du använder under ett kalenderår samt har en anläggning som är ansluten till en mätarsäkring av max 63 A (eller max 43,5 kW) – Umeå Energi.

Här har man också blandat in konsumtionen av solelen. Man ska vara nettokonsument och använda elen själv.

Anledningen till att man blandar in om man är nettokonsument eller nettoproducent är att man i april 2010 införde en ändring i ellagen. Där står i 4 Kap. 10§

En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.

I det fall som beskrivs behöver anläggningsägaren inte betalar några avgifter till nätägaren. Om man är nettoproducent har nätbolaget däremot rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget och för byte av elmätaren. Observera att detta inte är något tvång för nätägaren, de behöver inte ta ut något avgift för en nettoproducent om man inte vill.

Vattenfall skriver i sin folder “Funderar du på egen elproduktion” att

För att räknas som Mikroproducent gäller:

• Högst 63 A säkring

• Maxeffekt på 43,5 kW

• Inmatningen till elnätet får inte överstiga uttaget från elnätet under ett år. Om den gör det, ändras villkoren från mikroproduktion till småskalig elproduktion. Vid småskalig elproduktion gäller vår effekttariff för uttaget och ersättningen för nätnyttan fördelas på effektersättning och energiersättning.

Så om man under ett år är nettokonsument av el är man mikroproducent, men om man under nästa år är nettoproducent blir man en småskalig elproducent hos Vattenfall. Man kan också bli småskalig elproducent vid en säkring långt under 63 A. Om man exempelvis har en villa med fjärrvärme räcker det med 16 A säkring för att man ska bli nettoproducent och därmed småskalig elproducent istället för mikroproducent enligt Vattenfalls terminologi. I en annan villa med en högre elanvändning kan man med lika stora solcellsanläggning som i villan med fjärrvärme istället bli mikroproducent. Huum…

Fortum skriver på sin hemsida under småproducenttariffer ”För dig som är småskalig elproducent” (notera ordvalet småskalig…) att

I de fall ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere tillämpas för uttag av el och inmatning sker via samma huvudsäkringar som uttaget och inmatningens effekt (högsta årliga timvärde) är högst 43,5 kW, debiteras ingen avgift alls för inmatningsabonnemanget. I säkringsabonnemanget för uttag skall således betalas abonnemangsavgift för minst den kapacitet som inmatningen kräver. Anm: Detta gäller oavsett om mängden inmatad el under ett kalenderår understiger eller överstiger uttagen el. (Dvs avgiftsbefrielsen är utvidgad utöver nya tillägget fr.o.m. 2010-04-01 i ellagen 4 kap. 10 §.)

Här kräver man dessutom att uttag och inmatning sker via samma huvudsäkring och att uttagsabonnemanget ska betalas för minst den säkring som inmatningen kräver. Däremot tar man inte ut någon avgift för inmatningsabonnemanget om man är nettoproducent!

Det går förmodligen att hitta flera varianter hos olika nätbolag med tanke på att det finns ca 170 nätbolag i Sverige…

Mikroproduktion enligt lagförslag

I fjolårets utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46” fanns följande förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi 1 kap. 11 § (min fetstilsmarkering)

… avses med mikroproducent den som

a) framställer elektrisk kraft från

– sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme,

– vattenbaserad energi alstrad i vattenkraftverk,

– biomassa och ur produkter som framställs från biomassa,

eller

– bränsleceller,

b) tar ut el från och matar in el till elnätet i samma inmatnings- och uttagspunkt, och som

c) har en säkring om högst 63 ampere i inmatnings- och uttagspunkten

I den riksdagsproposition som kom i mars i år finns inte förslaget om lagändring med, utan där skriver man

Mikroproduktion av förnybar el

Vilka som kan få skattereduktion

En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28–31 §§. Det gäller den som

1. framställer förnybar el,

2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el,

3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten,

Här gav man inte någon strikt definition av mikroproduktion utan fokuserade istället på villkoren för skattereduktion. Man ville alltså höja säkringsnivån från 63 A till 100 A som gräns för skattereduktionen, jämfört med utredningens förslag.

Mitt förslag till definition av mikroproducent

Nätbolagen behöver ge mera enhetliga skrivningar och villkor för den som är mikroproducent. Det här är mitt förslag till definition av mikroproducent, om riksdagspropositionen om skattereduktion med gränsen 100 A går igenom:

Mikroproducent är den som har en säkring om högst 100 ampere i inmatningspunkten.

Krångligare än så behöver det inte vara.

  • Eftersom det handlar om en producent bör man inte blanda in hur man använder elen.
  • Det har inte heller någonting att göra med hur man producerar sin el.
  • Man behöver inte heller nämna någon effektgräns.

En annan femma är att man beskriver exempelvis villkor för inmatningsabonnemanget enligt skrivning i ellagen eller att man för skattereduktionen vill sätta villkor för hur man producerar elen. Det är avtals- eller lagtexter som inte påverkar definitionen av vad en mikroproducent är.

PS. Får kasta in en brasklapp att olika standarder är inte kontrollerade.

 

 

9 reaktion på “Mikroproduktion – vad är det?

  1. Kan hålla med dig lite grann om gränsen 100 A och då för att harmonisera med utredningen om skatteavdrag.

    En annan sak som jag ofta reflekterat på är att man ofta inte specificerar vilken säkring det är som är max 63 A. Är det kundens mätarsäkring, servissäkring, eventuell säkring för produktionen eller vad är det som avses? Man har i utredningen skrivit säkringen i inmatningspunkten, avser man då där inmatningen från solcellsanläggningen sker dvs eventuell säkring för produktionen eller avser man anläggningens mätarsäkring=

    Kanske skulle man istället satt en effektgräns. Tex om man installerar 30 kW solceller på en mätarsäkring på 200 A är detta en mikroproduktionanläggning men inte om man skulle ansluta 60 kW.

    • Det är säkringen i anslutningspunkten där nätägaren mäter in- och utmatning som man menar. I vårt fall sitter den i ett plåtskåp på en trästolpe en bit utanför vårt hus.

      PS. Kom på att jag var lite grumlig i tanken när jag skrev detta svar. Det är inte definierat eftersom det i ellagen bara sägs att det är säkringsabonnemang om högst 63 A:
      ”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

      • Är fullt medveten om det är det man menar men tex i mikrohandboken står “En mikroproducent (max 63A säkring och max inmatningseffekt om 43,5 kW)”. Det står inte att max 63 A gäller mätarsäkringen, skulle kanske kunna vara en separat avsäkring för produktionen, men däremot står det max inmatningseffekt så där är ingen tvekan om vad man menar.

        Tycker att det är märkligt att man inte har skrivit max mätarsäkring isf om det nu är så självklart att det är mätarsäkringen man menar.

        Detta är en personlig reflektion. Jobbar för en nätägare.

        • Det är en intressant tanke att man skulle kunna ha olika säkringsstorlekar för in- och utmatning. Notera att Fortum skriver “I säkringsabonnemanget för uttag skall således betalas abonnemangsavgift för minst den kapacitet som inmatningen kräver.” Har man större inmatningssäkring än uttagssäkring får man betala för inmatningssäkringen storlek i uttagsabonnemanget. Vad säger ellagen om det?

          Vissa skriver uttryckligen att det är mätarsäkringen man menar (Umeå Energi enligt texten i inlägget). Ale El skriver huvudsäkring.

          • Titta i standarden 430 01 10 utgåva 9 som gäller för mätarskåp. Här finns ett tydligt exempel på hur man kan ha olika säkringar för in respektive utmatning. Du kan även titta på figur 10 på sidan 13 i Garos katalog för en skiss om du inte har tillgång till standarden. http://www.garo.se/storage/ma/a1965d9cfe4b44278277dc4001b55979/814d4fa061874d61808523e3f965a8e4/pdf/-2/Mätarskåp.pdf

            Säkring F1 är kundens mätarsäkring som begränsar konsumtionen.
            Säkring F2 är kundens servissäkring som begränsar maximal inmatning.
            Mätare P1 är elnätsbolagets energimätare.
            Mätare P2 är en eventuell elcertifikatsmätare.

            Hur respektive bolag tolkar detta och hur debiterar kunderna kan jag inte svara för men rimligtvis betalar man löpande abonnemangsavgifter utmatning för mätarsäkringen F1. Eventuell anslutningsavgift (engångs) betalas för säkringen F2.

            Ellagen säger bara att man ska vara huvudsakligen konsument och ha ett säkringsabonnemang (obs inte mätarsäkring) om högst 63 A samt en inmatad effekt max 43,5 kW. Så jag kan inte se att den säger något om att inmatnings och utmatningssäkringen ska vara densamma eller om den är olika.

            • Kom på att jag var lite grumlig i tanken på din tidigare fråga om vilken säkring man menar med 63 A. Du svarade egentligen på frågan själv här ovan. Det är inte definierat eftersom det i ellagen bara sägs att det är säkringsabonnemang om högst 63 A:

              “En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

              Om man har två olika säkringsnivåer för in- respektive utmatning som du nämner blir Fortums skrivning ”I säkringsabonnemanget för uttag skall således betalas abonnemangsavgift för minst den kapacitet som inmatningen kräver.” ett frågetecken. Har man större inmatningssäkring än uttagssäkring får man hos Fortum betala för inmatningssäkringens storlek i uttagsabonnemanget. Är det OK att kräva det? Det kan göra en stor skillnad i fast nätavgift. Vi har Vattenfall som nätägare och där kostar ett 16 A uttagsabonnemang som vi har 3 2000 kr/år i fast avgift medan 63 A kostar 14 800 kr/år.

  2. Läser man ellagen har de inte rätt att ta betalt för det. Läser man villkoren på deras producenttariff står det att man ej behöver betala avgift oavsett om man huvudsakligen konsumerar eller producerar men det står även följande “I de fall ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere tillämpas för uttag av el och inmatning sker via samma huvudsäkringar som uttaget och inmatningens effekt (högsta årliga timvärde) är högst 43,5 kW, debiteras ingen avgift alls för inmatningsabonnemanget. I säkrings- abonnemanget för uttag skall således betalas abonnemangs- avgift för minst den kapacitet som inmatningen kräver” Tolkar detta som att de inte godkänner att man bygger upp sitt mätarskåp enligt gällande standard, kan inte heller se någon annan nytta av att bygga upp sin anläggning enligt standarden om inte elnätsbolagen godkänner att man har en servissäkring, en produktionssäkring och en mätarsäkring samt endast en mätare. Vet iaf ett bolag som godkänner det.

    • Man behöver inte betala någon avgift för inmatningsabonnemanget, det är bara den som ellagen behandlar vilket framgår av citatet av ellagen 4 kap. §10 i min förra kommentar på denna tråd. Men man slipper inte avgiften för uttagsabonnemanget. Och för uttaget vill Fortum att man ska betala för samma säkringsabonnemang som för inmatningen, så som jag tolkar skrivningen.

      Man betalar alltså inget för inmatningsabonnemanget men för uttagsabonnemanget kan man få betala för upp till 63A, även om man som i vårt fall klarar sig med 16A på uttaget. Det kan ge en kraftig påverkan av ekonomin för solcellsinstallationen… Det känns tveksamt om man får göra så med tanke på skrivningen i ellagen. Intentionen i ellagen är att det inte ska kosta något extra för producenten om man är nettoproducent under ett kalenderår och har max 63 A säkringsabonnemang och max 43 kW inmatningseffekt. Men i Fortums fall kostar det extra, även om man inte tar ut det på inmatningsabonnemanget utan istället på utmatningsabonnemanget, om jag nu tolkat Fortums skrivning korrekt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *