EU PVSEC 2013 – Dag 1

Idag körde konferensen igång. Utställningen börjar i morgon. Var på plats 07:45, snabb registrering på konferensen och upphängning av postern i god tid innan konferensen började 08:30. Satt på föredrag hela dagen utom under lunchen och lämnade konferensen 18:30. Puh…

Träffade rätt många svenskar. David Larsson (Direct Energy) och Richard Thygesen (MdH) medförfattare till artikeln ”Production cost of PV electricity in Sweden”. Andrew Machirant (Delta Electrons) ska vara ordförande för en session. Joakim Munkhammar (Uppsala Universitet), Andreas Molin (Linköpings Universitet), David Näsvall (Solibro) och David Lingfors (Uppsala Universitet) har alla bidrag, där David kvalade in för muntlig en presentation. Grattis! Tobias Walla (Energimyndigheten) var också på plats. Träffade även många som deltar IEA PVPS Task 13, där jag är med som representant för ABB.

Här är korta referat av några föredrag, hann inte skriva så mycket om eftermiddagen.

Andreas Bett, Franuhofer ISE, höll ett föredrag om solceller med höga verkningsgrader för rymd- och jordtillämpningar. Marknadera för dessa är dock väldigt liten idag. Ca 800 kW för rymdtillämpningar och ca 50 MW för HCPV (High Concentrating Photovoltaics) under 2012. Genom att ha flera skikt kan man ta tillvara mera av solinstrålningens energi genom att olika skikt kan absorbera olika ljusvåglängder. Verkningsgraden kan höjas med ökat antal skikt. I ett diagram visade att med exempelvis 6 skikt kan man teoretiskt nå 69,1% verkningsgrad vid en instrålning som är koncentrerad 500 gånger. Den komplicerade tillverkningen och de använda materialen gör dock att solcellerna blir dyra att tillverka och därför endast lämpliga i speciella tillämpningar. De bästa kommersiella flerskiktssolcellerna har idag ca 40% verkningsgrad enligt ett av hans diagram. Andreas tog tillfället i akt att meddela ett nytt världsrekord! på små labbceller, 44,7% vid ett koncentrerat solljus på 297 gånger.

Martin Green, Universisty of New South Wales, Australien, visade att den lägsta produktionskostnaden för solceller baserade på kristallint kisel idag låg på (knappt) 0,5 USD/W, med en prognos på 0,36 USD/W vid slutet av 2017. First Solar med sina CdTe-tunnfilmssolceller var 2011 världsledande vad gäller låg produktionskostnad, men de har blivit omkörda av kisel. Som Martin uttryckte det ligger de på fel sida av kisel både vad gäller produktionskostnad och verkningsgrad (13% = lägre än kisel, medför högre installationskostnad) och det verkade som att han inte såg någon möjlighet för CdTe-tunnfilmssolceller att återta ledarskapet eller att någon annan tunnfilmsteknik med lägre verkningsgrad än kristallint kisel skulle kunna besegra kristallint Si på den kommersiella marknaden. Den troligaste vägen till högre verkningsgrad var en tandemcell med tunt skikt på kristallint kisel.

”Perovskites” nytt solcellsmaterial som bara sedan fjolårets PVSEC seglat in på solcellskartan.

Professor Lars Samuelsson, Lunds universitet, var en av de fyra föreläsarna före ”opening addresses”. Mycket hedrande att en svensk fick vara med att hålla tal för alla konferensdeltagarna (fyrsiffrigt antal åhörare!). Detta är väl den hetaste grundforskningen inom solceller som görs i Sverige. Genom att lägga ett skikt med nanotrådar av exempelvis GaAs (galliumarsenid) eller InP (indiumfosfid) på en solcell kan mera av solinstrålningen fångas in och därmed höjs verkningsgraden. Blev dock lite bekymrad när Lars på flera bilder skrivit att man förväntade sig att nå samma kostnad som för tunnfilmssolceller, med tanke på att Si-baserade solceller med 0,5 USD/W i produktionskostnad har gått om tunnfilm i produktionskostnad, vilket Lars borde veta. I ett avslutande diagram visades att den lägsta kostnaden på 0,5 USD/W får man med GaAs genom ”Aerotaxy”, vilket är koncept från avknoppningsföretaget Sol Voltaics AB, som jag fattade det. På Sol Voltaics  hemsida står under produkter ”Solink, a solar panel additive containing gallium arsenide nanowires, promises to increase the efficiency of solar modules up to 25 percent.”

Huum… känns oklart med vilken kostnad man pratar om. Om det är så Solink kostar 0,5 USD/W och höjer verkningsgraden med 25% är det ingen given fördel jämfört med att installera 25% flera Si-moduler. Det hänger på om den förutspådda förbättringen kan nås i storskalig produktion, kostnaden att applicera Solink på exempelvis Si-celler och hur mycket man kan höja verkningsgraden i kommersiell produktion. Ska bli spännande att se vad det blir av detta.  

Jenny Chase, Bloomberg Energy Finance, visade att de flesta analyserade företag i hela värdekedjan från kiseltillverkning till systemleverantörer hade negativ EBIT (Earning Before Interest and Taxes) under första kvartalet 2013. Varje installerad MW uppskattades ge 24,7 arbetstillfällen, varav knappt hälften (10,8) inom tillverkning av ”wafer-to-module” respektive ”construction” (11). Runt 2% av omsättningen investerades i forskning och utveckling, i nivå med med stål- och bilföretag men långt under halvledarindustri och medicinföretag (14-16%).

Eftermiddagen ägnade jag åt ”Ensuring robust PV market development with limited financial support: the role of new business models”. Det blev samtidigt en träning i finnbastu eftersom ventilation verkade saknas i den överfulla lokalen, vilket höjde temperaturen till uppskattningsvis över 25 grader.

Gaetan Masson, EPIA, visade att under 2012 var solcellsmarknaden till 61% driven av inmatningstariffer (”feed-in tariffs”).  Endast i 12% av den installerade effekten (min tolkning av vad procentsatsen syftade på) var egenanvändning och att solceller var konkurrenskraftig utan stöd som var drivkraften. Baserad på installerad effekt i slutet av 2012 skulle solcellerna kunna producera 7% av Italiens elbehov och i Tyskland 5,5%. Dessa två var i topp. Sverige var på 29:e plats av de 31 länderna i diagrammet. Vi var dock före Norge och Turkiet, alltid något men det finns stor förbättringspotential…

I Europa och Asien hade takinstallationer den största delen av marknaden medan ”utility scale” (stora markmonterade) var störst i Amerika och MEA (Middle East & Africa). I Europa uppskattas att 10-12 GW kommer att installeras under 2013, med Tyskland i täten på ca 4 GW. Det är en minskning jämfört med 2012. Andelen för storskaliga minskar och fokus är på takinstallationer i Europa.

2 reaktion på “EU PVSEC 2013 – Dag 1

  1. En interessant fråga om ett 4kWh peak solcells system, producerar ca 3200 kWh per år och kostnaden för att köpa denna råvara är 1 (en) krona per enhet från nätet, kommer det att bli svårt att få igång privat människor som köpare till solcellsanläggningar. Jag bor i England där de financiella förhållanden är helt annorlunda. De är styrda av landets löfte att producera ca 15% av vårat energibehov från förnybara källor år 2020. Sverige måsste taga på sig någon liknande löfte för att få igång PV industrien, annars kommer inte pengarna fram. Det kan ske via engångssubventioner.

    Vi har utvecklat en hårdvara som kan utesluta återföring av elenergi till nätet då hushållskraven inte kan absorbera all producerad elenergie. Vi sparar därmed utgifter för värme många månader per år.
    Produkten kommer snart ut på den inhemska marknaden under namnet GEMMA.
    Bästa hälsningar.
    George Richardson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *