Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem

Jag har bara hunnit läsa en liten del av utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” ännu, men fick i alla fall tips om en påträffad misstänkt felräkning. Det är den privatekonomiska kalkylen på enligt tabellen på sidan 207, där man dragit slutsatsen att “solkraft trots en skattereduktion inte är ett privatekonomiskt lönsamt alternativ”.

Lönsamhetskalkyl för solel enligt utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 207. På annan plats i tabellen anges att man antagit “elpris (konsumentpris) = 1,305 kronor per kWh”.

Den gjorda kalkylen för lönsamhet av solel är en av de sämst utförda jag sett. Den har flera brister, varav två rena räknefel så som jag tolkar tabellen och den kan därför inte användas för att dra några slutsatser om lönsamheten för solel.

  • Skattereduktions nuvärde är angivet till 11 761 kr i tabellen på sidan 207. Det baserar på en nuvärdesberäkning av 1450 kr/år (under 10 år med ränta 4%), vilket gäller för utredningens antagande om ett solcellsystem som producerar 5 000 kWh/år och där 50% (2 500 kWh) matas in som ett överskott till nätet (enligt s. 125-126). Skattereduktionen blir då 2 500 kWh * 0,586 kr/kWh = 1 465 kr/år = ca 1450 kr/år. 5000 kWh/år motsvarar ett 5 kW solcellsystem om utbytet antas vara 1 000 kWh/kW och år. Nuvärdet av undvikna kostnader för elinköp och investeringskostnad i tabellen gäller dock för ett 1 kW solcellsystem. Därmed blir skattereduktionen på tok för hög om man ska räkna per kW installerad effekt som det står i tabellhuvudet.
  • Nuvärdet av undvikna kostnader verkar vara baserat på att hela elproduktionen används av producenten, utan att det blir något överskott. Beräknar man nuvärdet av exempelvis 500 kWh * 1,305 kr/kWh = 652,5 kr/år under 10 år med 4% ränta blir det de 5 504 kr som anges i tabellen, om man antar utbetalning i början på varje år i nuvärdesberäkningen. Motsvarande gäller för värden 700, 900 och 1 100 kWh. Ni kan testa själva med funktionen nuvärde i Excel, formel: NUVÄRDE(Ränta;Avskrivningstid;Betalning per år;0;1). I sådana fall blir det inget överskott som man kan få skattereduktion för!
  • Skattereduktionen är lika oavsett antal ”fullasttimmar”. Det överskott som matas in till nätet kommer dock att variera med produktionen (antal ”fullasttimmar”). Desto större elproduktion desto mer energi kommer att matas in som överskott till nätet.
  • Ersättning för överskottsel som matas in till nätet saknas. Här bör man kunna anta Nord Pool spotpris – 4 öre/kWh som de stora elbolagen erbjuder.
  • Den lagstadgade ersättningen från nätbolaget för deras minskade överföringsförluster i överliggande nät saknas i kalkylen. Vattenfall kallar den energiersättning och ger oss 7,5 öre/kWh, inklusive moms. Ersättningen varierar mellan olika nätbolag.
  • Ersättning för elcertifikat saknas.
  • Oförändrat elpris och energiskatt verkar vara antagna i nuvärdesberäkningen, dvs att elpriset är 1,305 kr/kWh och energiskatten är 29,3 öre/kWh under alla de år för vilken beräkningen är gjord. Vem tror på det??
  • Det är orealistiskt med avskrivningstid på 10 år för en anläggning vars livstid bör vara 30 år.
  • Det är högt räknat med 4% i “real diskonteringsränta” (s. 326 i utredningen) i en privatekonomisk kalkyl. I kalkylräntan bör om man lånar pengarna för investeringen under livslängden ta hänsyn till låneränta (låt säga 4% för ett 10-årigt lån), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%) och inflation (i genomsnitt 1,53% per år under 20-årsperioden 1993-2012 enligt statistik baserad på konsumentprisindex från SBC). Med dessa värden skulle realräntan efter skatt bli 4%*0,7-1,53% = 1,27%, vilket är långt under den realränta som utredningen antagit.
  • Ingen hänsyn är tagen till degradering av modulerna med tiden.
  • Inga underhållskostnader är medtagna.

Om vi gör om kalkylen med följande antaganden blir resultaten enligt tabellen nedan.

  • 30 års livslängd
  • 2% ränta
  • Rörliga elpriset följer räntan
  • Energiskatten följer räntan
  • Försäljningspris Nord Pool spotpris medel 2012 minus 4 öre/kWh, följer räntan
  • Energiersättning utbetalas, följer räntan
  • Ingen ersättning för elcertifikat
  • Ingen degradering
  • Inga underhållskostnader

Vid en inmatning till nätet av överskottsel på 40% eller mer av den producerade solelen får skattereduktionen då en avgörande betydelse för om det blir en lönsam investering eller inte, med de gjorda antagandena. Med ett ökat överskott ökar av naturliga skäl betydelsen av skattereduktionen.

Utredningen har antagit ett överskott på 50% som matas in på nätet vid en solelproduktion på 5 000 kWh, vilket motsvarar ett utbyte på 1000 kWh/kW vid installerad effekt på 5 kW, som utredningen använt som exempel. 50% är sannolikt ett alltför lågt värde för de flesta hus vid denna solelproduktion.

PS 25/6: Upptäckte att det Nord Pool spotpris jag använt var i fel valuta, det skulle vara 28,194 öre/kWh under 2012 och med ett avdrag på 4 öre/kWh skulle säljpriset för överskottsel bli 24,194 öre/kWh. Tabellen har reviderats med de nya värdena. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Alternativ lönsamhetskalkyl för solel, med skattereduktion enligt utredningens förslag. Reviderad 25/6.

Alternativ lönsamhetskalkyl för solel, med skattereduktion enligt utredningens förslag. Reviderad 25/6.

2 reaktion på “Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem

  1. Ja det är ju inte sant hur klåpigt detta verkar gjort.

    Kan du vänligen ta fram antal timmar eller kostnad för denna rapport där de inte lyktas få med de elementära kända ingångsvärdena?

  2. Pingback: Utredningen om nettodebitering – beräkningsproblem 3 | Bengts villablogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *