Fick ett mail idag om ett spännande projekt som drivs av Ingenjörer och naturvetare utan gränser. Det handlar om att använda solceller för att ge belysning till en skola i byn Chonyonyo i Tanzania så att eleverna ska kunna studera även när solen har gått ned för dagen. Vi tar el för givet, men mer än 1 miljarde männsikor i världen saknar el. Läs mera om projektet.
Försäljning av el från solceller
Den 18 januari i år höll Solar Region Skåne ett solcellsseminarium. Mitt föredrag ”Ekonomi för inmatning av solel till nätet – Möjligheter och hinder. Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier” finns att ladda ner på deras hemsida. Föredraget ger en hygglig basinformation om vad som gäller idag för de små producenter som vill sälja sin överskottsel.
Vad jag inte nämnde i föredraget är att man i princip skulle kunna sälja sin överskottsel till sin nätägare, eftersom de får köpa in el för att täcka förlusterna i elnätet.
Elhandlare som köper el från små producenter
Ny Teknik har nyligen publicerat artikeln ”Elbolag köper svensk hemel – trots förlust” där de citerat lite av mina åsikter. Jag hade trott att artikeln skulle ge många kommentarer men eftersom artikeln hamnade långt ner på sidan “Energi”, så det är väl inte så många som hittar artikeln.
Av de 15 elbolagen som jag frågade var de tre som kunde tänka sig att köpa vår överskottsel (ca 1000-1500 kWh/år):
- Bixia – Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag och utan något krav att byta till dem för vårt elköp.
- Falkenberg energi – ”Volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse” (oklart för mig vad detta innebär i praktiken) och krav på byte till dem för vårt elköp.
- BestEl – Nord Pool spotpris per timme, månadsavgift 25 kr/månad, balansansvar 2 öre/kWh och utan något krav att byta till dem för vårt elköp.
Det klart förmånligaste erbjudandet var Bixia så vårt val var enkelt.
Saknade sensorvärden löstes med omstart
När jag idag skulle titta på sensorboxens mätvärden så fanns det inga för solinstrålning och modultemperatur, däremot visades värden för växelriktaren. Förstod inte orsaken till detta fel och mailade till två personer hos vår svenska leverantör och till den tyska tillverkaren SMA. Efter 23 minuter(!) hade jag ett svar från Oskar hos vår svenska leverantör. Han tyckte jag skulle starta om webboxen och en RS 485 ”power injector”. Sagt gjort, jag drog ur bådas nätadapter och satte i dem igen. Efter det fungerade det hela. Liksom trilskande datorer kan problem lösas med en omstart…
Solceller kräver normalt väldigt lite service, men att hålla kommunikation igång med solcellssystemet kan kräva lite tid. Tittar man på de system som finns i Sverige på Sunny Portal ser man att sentida mätdata saknas för en del av dem. Det kan säkert finnas flera orsaker till detta, ovanstående skulle kunna vara en.
Dagen efter fick jag svar från SMA Serviceline, men denna gång var de ute och cyklade: “If there is snow on the Sensorbox, the Sensorbox can not measure the irradiation (jag hade skrivit att det var is på den, men det förklarar inte varför sensorn för modultemperatur inte gav något värde). So you will not see any measurements in the WebBox. Please monitor the problem – without snow it should work. When the problem is still current please let us know. Please also check the cabling of the Sensorbox, maybe there is a problem.”
Nytt årsbästa igen…
Januari är tillsammans med december de månader som ger minst solenergi i Sverige. Om man jämför prognoser gjorde med Sunny Portal (baserat på min uppskattning om 800 kWh/kW och år), PVSyst (kommersiellt program) och PVGIS (webbaserat gratisprogram) förutsäger de 18, 49 respektive 50 kWh under januari för vår solcellsanläggning.
Idag blev det nytt årsbästa igen med 5,64 kWh och under januari har det blivit totalt 19,8 kWh. Det går därför att säga redan nu att Sunny Portal ligger för lågt i sin elprognos. För att nå PVSyst och PVGIS prognos krävs i snitt 2,7 kWh/dygn under resten av månaden. Tittar man på väderprognosen för de nio närmaste dygnen blir det en del soliga dagar så kanske går det att nå elprognoserna, trots en snöig inledning av månaden.
Ingen av elprognoserna, utom möjligen Sunny Portal, räknar med förlorad produktion på grund av snötäckning. För PVSyst gäller värdet dessutom utan hänsyn till någon skuggning. Vi har skugga morgon och kväll från omgivande träd som ger en del förlorad produktion.
Nytt årsbästa för solcellerna
Den soliga dagen idag gav 5,33 kWh, se diagrammet nedan (klicka på det för att se det i större skala). Bäst i år! Som högst var effekten 1552 W.
Solcellseffekt per 5-minutersintervall 19 januari 2011.
SMA växelriktare – viktig inställning vid skuggning
Vi har en SMA Sunny Boy 3000TL-20 växelriktare. En marknadsförd finess med den är att den ska ge ett högre utbyte vid delbeskuggning av solcellsmodulerna eftersom den har en funktion som gör att den hittar den högsta maxeffekten även vid delbeskuggning.
När jag före jul satte och bläddrade i menyerna för Sunny WebBox såg jag att det fanns en inställning för ”MPPShdw.IsOn”. Jag tyckte det var lite skumt att den stod på ”No” som grundinställning. Den borde rimligen vara på ”Yes” om man vill utnyttja fördelarna vid delbeskuggning, så jag ställde om den till ”Yes”. Vi har skuggning av modulerna morgon och kväll på grund av träd i husets närhet.
För mig tog det nästan två månader att hitta detta och de som tror att allt är fixat och klart när installationen är gjord skulle inte ha hittat denna inställning över huvud taget. För att kolla att mitt antagande var riktigt skickade jag ett mail till både SMA Serviceline och vår anläggningsleverantör om inställningen av ”MPPShdw.IsOn”.
SMA Serviceline svarade på julafton(!), inom ett dygn från det att jag skickade min fråga. Vilken service!! Svaret löd ”If you have shadowing in the morning and in the afternoon it is correct to set the value to YES in your webbox.” SMA har blivit gigantiskt stora med mångmiljardomsättning och de kan därför kosta på sig en sådan här service. För svenska små leverantörer är det nog knepigare att hinna med att svara på alla frågor, i vart fall har vår leverantör inte svarat ännu.
På SMA:s hemsida finns en hel del att läsa om effekterna av skuggning, se artiklarna ”OptiTrac Global Peak” och ”Made for shade”.
Solcellsseminarium 18 januari i Malmö
På tisdag håller Solar Region Skåne ett solcellsseminarium. Där ska jag hålla ett föredrag med titeln ”Ekonomi för inmatning av solel till nätet – Möjligheter och hinder. Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier”. Det är många som undrar över ekonomin om man får ett överskott av solel, som inte kan användas direkt i huset. Jag hoppas att detta föredrag kommer att sprida ljus över vad som gäller idag. Vi kanske ses där?
Första intäkten från solcellerna – 1,34 kr!
Fick brev från Vattenfall idag. Förutom den vanliga fakturan från Vattenfall Eldistribution AB för elöverföring fanns även ”energiersättning” för den el vi matat in till elnätet under perioden 21 oktober – 31 december. Det var 19 kWh till ett värde av 7 öre/kWh och totalt 1,34 kr. Så nu är det klackarna i taket… (PS. Vid kontroll av öresutjämningen visade det sig att nettointäkten stannade vid 0,98 kr.).
Enligt Vattenfalls hemsida gäller att ”Du får ersättning från Vattenfall för den så kallade nätnyttan”. Undrans hur många svenskar som vet vad nätnytta är? Enligt Wikipedia avskaffades dessutom nätnyttomodellen formellt 29 januari 2009.
Ellagens kapitel 3 ger upplysningar om varför vi får en ”energiersättning” från vår nätägare Vattenfall.
Ersättning vid inmatning av el
15 § Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen skall motsvara
1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och
2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.
Denna “energiersättning” har inget att göra med den ersättning vi får för elhandeln av vår inmatade solel, som sköts av Bixia.
Priserna för solceller minskar stadigt
På Solarbuzz hemsida kan man se statistik över genomsnittliga priser till slutkunder för solcellsmodulerna, se nedanstående diagram (klicka på det för att se det i större skala). Priserna är för enstaka moduler med 125 W eller högre effekt, exklusive moms. Det intressanta är trenden för priset. Under de två senaste åren har priset sjunkit stadigt i en relativt hög takt. Efterfrågan på solcellsmoduler förväntas öka betydligt mindre under 2011 än under fantastiska 2010. Solarbuzz tror därför att solcellsmodulernas pris kommer att fortsätta att sjunka under 2011 eftersom ny produktionskapacitet kommer i drift och att konkurrensen därmed ökar.
I grova drag svarar solcellsmodulerna för hälften av priset för en solcellsanläggning.
Pris för solcellsmoduler enligt Solarbuzz