Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

IEA PVPS Annual Report 2010

Nyligen kom IEA PVPS med sin Annual Report 2010. Där kan man läsa om de olika projekt som IEA PVPS driver. Svensk deltagande finns i Task 1 (Exchange and Dissemination of Information on Photovoltaic Power Systems),  Task 13 (Performance and Reliability of PV Systems), och Task 14 (High Penetration PV in Electricity Grids) genom Uppsala Universitet (Task 1), ABB Corporate Research (Task 13-14) och möjligen SP (Task 13).

I rapporten kan man också läsa rapporter från de länder som är med i IEA PVPS. Det finns en rapport för Sverige som ger en kortfattad överblick över status för solcellsbranschen i Sverige. Här kan man bland annat läsa att 5 MEuro av Energimyndighetens energiforskningsbudget på 100 MEuro går till solcellsprojekt.

Vill man läsa lite mera om vilka projekt som Energimyndigheten har beviljat anslag till kan man gå in på Energimyndighetens webb och titta under forskning. Där finns en sökbar projektdatabas. Det största pågående solcellsprojektet är Midsummers ”Inline solar factory”. De har beviljats 49,3 miljoner kr under 2009-2011. I projektbeskrivningen står ”Projektet avser demonstration av Midsummers teknik för kostnadseffektiv massproduktion av tunnfilmssolceller genom byggandet av en tillverkningslina med tillhörande teknisk utveckling och affärsutvecklande verksamhet.”

Vi håller tummarna att Midsummers projekt blir lyckat och att det blir solcellsproduktion i Sverige! Konkurrensen i solcellsbranschen är hård, där Kina idag dominerar tillverkningen av solceller.

Energiscenarior – hur underligt kan det bli?

2008 gav Shell ut ”Shell energy scenarios to 2050”. Man gjorde två olika scenarior,  som beskrivs så här ”Scramble – policymakers pay little attention to more efficient energy use until supplies are tight. Likewise, greenhouse gas emissions are not seriously addressed until there are major climate shocks. In the second scenario – Blueprints – growing local actions begin to address the challenges of economic development, energy security and environmental pollution. A price is applied to a critical mass of emissions giving a huge stimulus to the development of clean energy technologies, such as carbon dioxide capture and storage, and energy efficiency measures. The result is far lower carbon dioxide emissions.”

För scenariot Blueprint presenteras nedanstående tabell vad gäller världens energiförsörjning (1 EJ = 1018 J och 1 kWh = 3,6 MJ)

Total primary energy. Blueprint scenario (Shell).

Total primary energy. Blueprint scenario (Shell).

och detta diagram som visar elproduktionen

Slutlig elanvändning i världen. Blueprint scenario (Shell).

Slutlig elanvändning i världen. Blueprint scenario (Shell).

Shell tror att sol går om vind när det gäller total energitillförsel i världen under nästa decennium. Detta gäller dock inte scenariot för elproduktion. Det betyder att Shell även räknar med en betydande tillförsel av solvärme, vilket i och för sig är helt naturligt. Vill man ha tappvarmvatten är solfångare ett billigare alternativ och dessutom är lagring av varmvatten i en ackumulatortank billigare än ellagring i batterier.

En underlighet med världens energiförsörjning är att Shell tror att först efter 2030 minskar oljetillförseln. Det finns många olika prognoser om hur oljeproduktionen kommer att förändras i framtiden. Hittade nedanstående figur på OilDrum som uppdaterades i juli 2009. Det är en sammanställning av olika prognoser, där 95% av prognoserna förutspådde en ”Oil Peak” mellan 2008 och 2010. Lite skrämmande måste jag säga… Det finns med andra ord ingen anledning att förhala satsningar på förnyelsebar energi och energieffektiviseringar.

Världens oljeproduktion. Uppdatering juli 2009 (Oil drum).

Världens oljeproduktion. Uppdatering juli 2009 (Oil drum).

2,7 MW solceller installerades i Sverige 2010

Johan Lindahl, Uppsala Universitet, ringde upp häromdagen. Han tar tagit över sammanställningen av solcellsinstallationer i Sverige för IEA PVPS efter Adam Hultqvist.

Johan var nästan färdig med arbetet och han trodde att det nog skulle komma upp till ca 2,7 MW (ca 2 MW nätanslutet och drygt 0,6 MW ej nätanslutet) som installerades i Sverige under 2010. Totalt installerad effekt ligger därmed på ca 11,5 MW. Det går alltså framåt, om än betydligt långsammare än i de flesta EU-länder.

En jämförelse med Tyskland, som är bäst i klassen, blir i det närmaste genant. Enligt Photon International nr 4-2011 som jag ögnade igenom dag installerades 16,5 GW solceller i världen under 2010, varav 7,4 GW i Tyskland (Solarbuzz angav lite senare i maj att 18,2 GW installerades i världen 2010, varav 7,74 i Tyskland). Det vi i Sverige installerade under ett helt år gjorde man i Tyskland på i genomsnitt 3,2 timmar!!, om man fördelar Tysklands installationer jämnt över året. Ja, det är sant, tre komma två timmar… Tyskland installerade 2740 gånger mer solcellseffekt än Sverige under 2010.

2010 installerades drygt 13 GW i EU. Topplistan i världen för installerad effekt under 2010 enligt Photon International:

Tyskland 7,4 GW
Italien 2,4 GW
Tjeckien 1,4 GW
Japan 990 MW
USA 900 MW
Frankrike 700 MW
Spanien 367 MW

Lika mycket solenergi i Västerås som i London

Enligt hörsägen är THE Royal Weeding i London i morgon och må de få en solig dag! Yr.no förutspår sol mitt på dagen men kanske något regnstänk på eftermiddagen.

PVGIS ger besked om att en optimal orienterad solcellsanläggning ger lika mycket energi i Västerås som i London. London ligger visserligen längre söderut, men det är molnigare i London än i Västerås så solelproduktionen blir densamma på dessa orter…

Medelnederbörden per år i Västerås under åren 1961-1990 var 539 mm/år medan London hade 754 mm/år under samma period.

Solceller ökar kraftigt i Europa – Gick förbi vind under 2010

The European Wind Energy (EWEA)Association gav i februari ut rapporten ”Wind in power. 2010 European statistics”. Rapporten innehåller flera intressanta diagram rörande EU:s energi. 55,4 GW ny elproduktion installerades, vilket var en dryg fördubbling jämfört med 2009. Vad installerade man då mest av?

Gas var överlägset störst med 28,3 GW installerad effekt! Sedan kom sol (12 GW) och vind (9,3 GW). När det gäller kärnkraft och oljebaserad elproduktion blev det en nettominskning för dessa eftersom mera togs ur drift än vad som installerades. Tittar man på de elva senaste åren (2000-2010) blir ordningen när det gäller installerad effekt gas (118 GW), vind (75 GW) och solceller (26 GW), medan kärnkraft, kol och oljebaserad elproduktion alla minskat under perioden.

Men vi har fortfarande en lång väg att gå innan vi bara har förnyelsebara energislag i EU:s energimix. År 2010 var 56% av den installerade effekten fortfarande fossilbaserad.

Lägg märke till att man i rapporten genomgående använt effekt. Det är inte så svårt att förstå varför man inte använde energi.  

Jag antar att alla diagrammen nedan från EWEA avser elproduktion, trots att man ibland bara skriver ”power”. Detta kan möjligen ge en något skev bild. I Sverige var den slutliga energianvändningen inom industri-, transport- och bostadssektorn 376 TWh under 2009, varav el 125 TWh = 33% enligt Energimyndighetens ”Energiläget 2010”.   

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2000-2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2000-2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU per år.

Nyinstallerad elproduktion i EU per år.

EU:s elproduktionsmix 2010.

EU:s elproduktionsmix 2010.

Solceller i Totana, Spanien

I december 2008 gjorde min arbetskollega Staffan Norrga och jag ett besök hos ABB Power Systems i Spanien. Vi åkte till Totana, nära ostkusten, den 12 december och tittade på en 1 MW anläggning som ABB levererat. En mäktig syn… Jämför med att bara ca 10 MW solceller är installerade i hela Sverige genom tiderna.

Solcellsanläggningen i Totana har 2-axlig solföljning. 2008 hade man råd att bygga anläggningen med 2-axlig solföljning eftersom inmatningstarifferna var så pass höga då i Spanien. Med sjunkande inmatningstariffer går det numera mot 1-axlig solföljning om man överhuvud taget har solföljning. Man inte vinner så många procent i elproduktion på 2-axlig solföljning och det innebär ökade investerings- och driftkostnader.

Bengt Stridh och Staffan Norrga  i Totana.

Bengt Stridh och Staffan Norrga i Totana.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

Solceller vid Lagoa do Fogo, Azorerna

2009 var Maria och jag till Azorerna på sommarsemester. Den första dagen gjorde vi en 20 km lång vandring tur och retur från Bahia Palace hotell vid havet till bergen upp på 675 meters höjd till vulkankratersjön Lagoa do Fogo. När vi gjorde rast med fantastisk utsikt över sjön såg vi att man använde solceller för att driva en mätstation, sannolikt för att mäta seismisk aktivitet.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Tyskland har 17 GW solceller installerade!

Tyskland är i särklassig världstopp när det gäller installation av solceller. Enligt Bundesnetzagentur var ca 17,3 GW installerade vid årsskiftet. Under 2010 installerades närmare 243 000 system med en total effekt på 7,25 GW. Om man antar en genomsnittlig årlig solelproduktion på 800-900 kWh/kW skulle Tyskland producera 14-16 TWh solel per år, vilket är ungefär 3% av Tysklands elanvändning (512 TWh netto under 2009). Bundesverband Solarwirtschaft tycker dock att solelen “bara” svarar för 2% av Tysklands elanvändning.

SMA har en mycket intressant sida där de har gjort en uppskattning av solcellseffekten i Tyskland under ett valt dygn. Exempelvis kan man se att 24 mars uppskattades solcellseffekten nå 12,1 GW, vilket teoretiskt skulle täcka hela Sveriges elbehov mitt på dagen vissa sommardagar! Man ser även på en karta hur stor del av den installerade solcellseffekten som producerar solel i olika delar av landet. En häftig sida som ni måste titta på! Får tacka Jonas Hållén, friluftsföretaget Norr, för tipset!

I Sverige pratar vi i termer om hundratals nätanslutna solcellssystem, totalt, medan det i Tyskland alltså rör sig om hundratusentals under ett enda år. Det är en häpnadsväckande skillnad, vilken i första hand beror på en politisk viljeinriktning, snarare än stora skillnader i solinstrålning. I norra halvan av Tyskland är solinstrålningen ungefär som i södra halvan av Sverige. Det är först när man kommer till södra Tyskland som man har en signifikant högre solinstrålning.

I Sveriges saknas planeringsmål för solenergi, det är fortfarande administrativt krångligt för en småhusägare att få ersättning för det överskott som uppstår dagtid och den ersättning man får är 2-3 gånger lägre än priset för den el man köper tillbaka under kvällen och natten. Vi väntar på nettodebitering…

Nettodebitering möjligt i Tyskland (också)

Idag var det besök på en enklare bar-restaurang som ett preludium för det IEA PVPS Task 13 möte som ska vara de närmaste tre dagarna i Madrid. Pratade med Christian Reise, Tyskland. Han berättade att man efter händelserna i Japan beslutade att raskt stoppa sju kärnkraftsreaktorer. Han trodde inte att de skulle komma att startas igen. Därigenom är den installerade effekten av solceller (ca 15 GW 2010) lika stor som den installerade effekten av kärnkraft i drift i Tyskland enligt Christian. (PS. Kollade igen med Christian dagen efter och det är snarare just nu är mera installerade solceller, 16-17 GW trodde han, jämfört med kärnkraft, 15 GW!).

Christian nämnde också att nettodebitering kan väljas idag i Tyskland. Detta gör Skatteverkets uttalande om att det skulle strida mot ett EU-direktiv än märkligare. Visste man inte att nettodebitering är möjlig i både Danmark och Tyskland?

Eftersom inmatningstarifferna ännu så länge är högre än elpriserna i Tyskland är det dock ingen som väljer nettodebitering nu. Men man förväntar sig att inom 1-2 år kommer privata konsumenters elpris att vara högre än inmatningstarifferna. Därmed borde man rimligen börja att välja nettodebitering istället, lite beroende på avräkningsperiodens längd vid nettodebitering, det vill säga om den är månad eller år. Har en känsla av det är per år. Det vore intressant att se ett dokument som beskriver villkoren för nettodebitering i Tyskland. Någon som vet var man hittar detta (har inte letat själv)?

I Madrid under veckan

Åker till Madrid idag. Ska träffa ABB Power Systems i morgon och onsdag-fredag är jag på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte. Får se om jag hinner med några utlägg från Madrid.