Energimyndigheten och SCB publicerade igår ny och efterlängtad statistik för svenska nätanslutna solcellsanläggningar. Den nya statistiken visar antal nätanslutna anläggningar och installerad effekt per kommun och län. I statistiken ingår alltså inte solcellsanläggningar på sommarstugor etc. som inte är anslutna till elnätet.

I hela riket anges att 140 862 kW var installerat i 10 352 anläggningar vid utgången av 2016, vilket motsvarar 14,1 W per invånare. 87% av anläggningarna har en installerad effekt på mindre än 20 kW och de svarar för 52% av den totala installerade effekten.

Se nedanstående tabeller för mera statistik.

Tabell 1. Antal solcellsanläggningar och installerad effekt i Sverige per effektklass den 31 december 2016.

Installerad effekt

Sett till installerade effekt ligger Skåne län i topp med 20 484 kW. Lägst är det i Västerbottens län med 810 kW. En brasklapp för att Norrbottens län saknas i statistiken, man kan misstänka att de ligger lägre än Västerbotten.

Linköping är den kommun som har mest installerad effekt, 5 364 kW, följt av Varberg med 5 229 kW och Uppsala med 4 419 kW. Även här en brasklapp då 50 kommuner saknas i statistiken.

Räknat per invånare ligger Hallands län i topp med 42,9 W. Minst har Västerbottens län med 3,0 W per invånare.

Bland kommunerna är 84,5 W per invånare i Varberg i topp, följt av 75,1 W i Vadstena och 64,1 W i Essunga.

Antal anläggningar

Flest anläggningar finns i Västra Götalands län, 1592 stycken. I Västerbottens län är det 69 stycken, möjligen kan det vara än färre i Norrbottens län, som saknas i statistiken.

Om man tittar på kommunerna toppar Norrtälje med 424 anläggningar, följt av Uppsala med 315 och Göteborg med 272. Minns dock att 50 kommuner saknas i statistiken.

Tabell 2 Antal solcellsanläggningar och installerad effekt per län och per invånare den 31 december 2016. Data för befolkningsmängd per län hämtade från SCB.

Tabell 3 Tio i topp bland kommuner med flest solcellsanläggningar.

Tabell 4 Tio i topp bland kommuner med mest installerad solcellseffekt.

Tabell 5 Tio i topp bland kommuner med mest installerad solcellseffekt per invånare. Data för befolkningsmängd per kommun hämtade från SCB.

Om statistiken

Statistikens framtagning beskrivs i de två dokumenten ”Statistikens framtagning” och ”Kvalitetsdeklaration”. En förfrågan har ställts till landets alla nätägare, drygt 160 stycken. Det var obligatorisk att svara på enkäten, men 2% av företagen gav inget svar. Man anger svarsfrekvensen som ”god” och att bortfallet har ”ringa betydelse på resultat”.

Vidare anges att ”Den osäkerhetskälla som bedöms påverka mest är brister i rapporteringen, det vill säga mätfel. I huvudsak orsakas bristerna av att rapporteringsskyldiga, på grund av okunskap, glömska eller andra skäl antingen avstår från att rapportera förändringar eller lämnar felaktiga uppgifter”.

Statistiken är tänkt att uppdateras årligen.

Insamlade data

De data som samlats in är antalet anläggningar och deras sammanlagda effekt per kommun och län. De effektintervall som valts i insamlingsformuläret är ”Mindre än 20 kW”, ”Mellan 20-1000 kW” (svag svenska, borde stå 20-1000 kW) och ”Mer än 1000 kW”.

Varför man valt just dessa intervall framgår inte. När det gäller det lägsta intervallet har det sannolikt att göra med att det intervallet använts i de svenska nationella rapporterna i IEA PVPS Task 1.

Brister i statistiken

När jag idag tog ut statistik saknades vissa värden

• Riket. Hur många solcellsanläggningar som saknas och vilken effekt de har tillsammans är oklart.
  • 2% av nätägarna svarade inte i undersökningen.
  • Svensk Solenergi har genom en närmare undersökning dessutom påvisat att anläggningar fattas i statistiken även hos de nätägare som svarat.
    Det är uppenbarligen så. Tittar man på Arvika kommun anges att 217 kW är installerat, men där finns sedan 2015 en anläggning på 1 000 kW som saknas.
    Enligt en enkät till nätägarna som Solar Region Skåne gjort var den installerade effekten i Skåne 23 487 kW i slutet av 2016. Från SCB:s statistiksida får man 20 484 kW i Skåne län. Samma metod, men 15% högre värde i Solar Region Skånes enkät. Hur förklarar man det?
• Län. Inga värden angavs för Norrbottens och Örebro län när man söker på län och totalvärden. Det gjorde att 367 anläggningar med en sammanlagd effekt på 4 133 kW (3%) saknades i länsstatistiken. Söker man på alla effektklasser visas värden för mindre än 20 kW för både Norrbotten och Örebro län, men inga värden visas för intervallet 20-1000 kW.
• Kommuner. För 50 av 290 kommuner saknades värden när man söker på kommun och totalvärden. Möjligen kan det bero på att några kommuner saknar solcellsanläggningar, men det kan inte vara fallet för exempelvis Stockholm, Södertälje och Eskilstuna. Jag räknade bort att Heby kommun fanns angiven på två ställen med olika kommunkoder. Detta gjorde att 1 418 anläggningar med en sammanlagd effekt på 22 410 kW (16%) saknades i kommunstatistiken. Söker man på exempelvis Stockholms kommun och alla effektklasser visas värden för intervallet 20-1000 kW men inte för mindre än 20 kW. För Eskilstuna är det tvärtom.

PS. Se förklaring till de saknade värdena enligt nedan i kommentar från SCB.

Avvikelse från tidigare statistik

I rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015 från IEA PVPS angavs att Sverige hade 115,75 MW nätanslutna solcellsanläggningar vid utgången av 2015 och att 45,81 MW installerades under 2015. Om vi antar att minst lika mycket installerade under 2016 borde den sammanlagda installerade nätanslutna effekten vara minst ca 160 MW, vilket gör en skillnad på minst ca 20 MW jämfört med den igår publicerade statistiken. Skillnaden kan vara ändå större om den installerade effekten ökade under 2016 jämfört med 2015, vilket kan vara fullt rimligt.

I IEA-rapporten användes en metod med en frivillig enkät till svenska leverantörer av solcellsanläggningar och med en sådan metod finns en del felkällor (exempelvis: alla leverantörer får inte enkäten, svar uteblir, noggrannheten i svaren kan variera, viss risk för dubbelräkning och direktimport av privatpersoner saknas). Det är även en metod som inte är långsiktigt genomförbar. Därför bör den av Energimyndigheten använda metoden, som jag och andra förordat, att ta in uppgifterna från de svenska nätägarna vara den som ska ge mest korrekta resultat och den som är långsiktigt genomförbar. Men insamlingen av data verkar lida av en del barnsjukdomar. En insamling av data från nätägarna gjordes av Energimyndigheten även för 2015 men dessa data publicerades aldrig vad jag känner till, vilket kan ha att göra med brister i insamlingen.

Installerad effekt

I dokumenten  ”Statistikens framtagning” och ”Kvalitetsdeklaration” skriver man att
“Den installerade effekten motsvarar den maximal energi som solcellsanläggningen teoretiskt kan avlämna under en sekund”.

Den installerade effekten brukar definieras som modulernas sammanlagda märkeffekt . Det blir alltså en DC-effekt. Definitionen ovan kan tolkas som växelriktarens maximala effekt eftersom man skriver solcellsanlägggningen och det är en AC-effekt. Vet inte om det var så man tänkte eller om man har uttryckt sig otydligt.

Modulernas märkeffekt (DC) definieras vid STC (“Standard Test Conditions”), vilket motsvarar en solstrålning på 1000 W/m2 vinkelrät mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ett solspektrum vid ”air mass” 1,5 (motsvarar att solstrålningens gångväg är 1,5 gånger längre genom atmosfären än om den skulle gå kortast möjliga väg genom atmosfären). I praktiken har man dock aldrig eller ytterst sällan dessa förhållanden. Teoretiskt kan modulens angivna effekt bli högre än märkeffekt vid hög solinstrålning och låg lufttemperaturer (vilket ger en låg solcelltemperatur). En solcellsanläggnings effekt har förluster i kablar och växelriktare som gör att den levererade AC-effekten alltid är lägre än modulernas avgivna DC-effekt.

Önskemål

• De brister som påpekats enligt ovan vid uttag av statistiken bör rättas till så snart som möjligt.
• Det hade varit önskvärt med en finare indelning i effekterna för att man lättare skulle kunna utskilja olika marknadssegment. Exempelvis ger mindre än 20 kW rimligen fler anläggningar än bara småhus.
  Det är sannolikt få småhusägare som har mer än 10 kW installerat. 10 kW motsvarar ca 60-70 m2 modulyta, beroende på vilken verkningsgrad solcellsmodulerna har, och de flesta småhus har mindre lämplig takyta än så.

Danmark hästlängder före Sverige

Ett föredöme är den danska statistiken från Energinet, motsvarigheten till vår Energimyndighet. Där kan man ladda ner en Excel-fil där effekten anges för varje anläggning, vilket gör att man kan göra den indelning man själv önskar. Uppdateringar görs åtminstone två gånger per år.

Den 6 mars 2017 fanns det 96 294 solcellsanläggningar med en sammanlagd installerad effekt på 854 877 kW. Det gör 149 W per invånare i Danmark, det vill säga en tiopotens mer än i Sverige! Endast 2,6% av solcellsanläggningarna i Danmark har en effekt över 20 kW. 50% av anläggningarna har en effekt på 6 kW. Det beror på att man tidigare hade årsvis nettodebitering för anläggningar upp till 6 kW.

Solcellsanläggningar i Danmark den 6 mars 2017 enligt data från Energinet, Danmark. Observera att y-skalan är logaritmisk.

Tyskland i topp per invånare

Tyskland hade 40,89 GW installerat vid årsskiftet enligt statistik från Fraunhofer ISE, vilket gör 497 W per invånare. De bör ligga i topp i världen per invånare, undantaget möjligen något litet land. När det gäller installerad effekt har Kina gått om Tyskland som världsetta.

Slutsats

Södra Sverige har ungefär samma solinstrålning per år som i norra halvan av Tyskland och som i Danmark. Slutsatsen blir att det finns stor potential att öka antalet solcellsinstallationer i Sverige.

PS 11 maj. SCB uppdaterade statistiken 24 april. Antalet anläggningar minskade då till 10 027 i Sverige. Enligt statistik framtagen av Solar Region Skåne var 23 487 kW installerat i Skåne i slutet av 2016. I SCB:s statistik anges 20 484 för Skånes län. Vad denna relativt stora skillnad beror på är oklart.