Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kurs solceller och solfångare vid Mälardalens högskola våren 2019

Är sedan 1 oktober heltidsanställd vid Mälardalens högskola som universitetslektor. Lämnar därmed ABB Corporate Research efter 30 år.

Mitt arbete kommer att fortsätta på den inslagna banan under senaste åren, med fokus på tillämpad forskning om solcellssystem. Kommer även att vara kursansvarig för kursen “Solceller och solfångare”, liksom under de två senaste åren. Har tagit över kursen från professor Björn Karlsson, som fortfarande är lite delaktig i kursen. Kursen läses av blivande högskole- och civilingenjörer vid Mälardalens högskola. En nyhet sedan ifjol är att kursen även kan läsas som fristående kurs, om man uppfyller behörighetskraven. Ansökan till kursen som startar våren 2019 ska göras senast 15 oktober.

Kursen Solceller och solfångare går på halvfart under januari-mars och ger 7,5 hp. På kursens sida finns en kursplan som beskriver kursens innehåll. En nyhet för nästa års kurs är att vi håller på att ta fram en laboration där man får göra egna mätningar på en solcellsmoduls spänning (V) och ström (I) vid varierande last för att kunna rita en I-V kurva för en given solstrålning. Tanken är att även laborera på effekter av skuggning. I kursen ingår också simuleringsövningar där man får räkna på solelproduktion per timme och jämföra med elanvändningen i ett småhus för att därmed kunna beräkna hur stor andel av den producerade solelen som är egenanvänd. Detta ligger till grund för att kunna beräkna ekonomin för en solcellsinstallation.

Kanske en kurs för dig?

Bygglov solceller – tamt förslag från Boverket

Boverket skrev denna nyhet den 25 oktober:

“Regeringen har gett Boverket i uppdrag att bland annat utreda förutsättningarna för ytterligare undantag från krav på bygglov för altaner, solcellspaneler och solfångare samt föreslå en definition av begreppet altan. I denna delrapport lämnar Boverket förslag på sådana undantag och på en definition.”

I delrapporten “Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL. Delredovisning av Uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan enligt plan- och byggförordningen (2011:338)” redovisar man sina överväganden och förslag hittills.

Ett viktigt skäl för Boverkets arbete sammanfattas väl i en bilaga till rapporten som:

“Boverket konstaterar att tillämpningen av bestämmelserna om bygglov varierar mycket mellan kommunerna när det gäller solenergianläggningar. Det beror främst på att huvudreglerna om bygglov är övergripande och lämnar stort utrymme för tolkning och bedömning i det enskilda fallet.”

Förslag

“Boverket föreslår att solenergianläggningar som monteras utanpå en byggnads tak- eller fasadmaterial och följer byggnadens form inte ska kräva bygglov även om de påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt på annat sätt än genom byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Undantaget ska inte gälla för sådana byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla i enlighet med 8 kap 13 § PBL.” (sidan 24 i rapporten, min färgmarkering).

Se ytterligare utdrag ur rapporten längre ned i inlägget.

Kommentarer

  • Detta förslag gäller enbart anläggningar som monteras utanpå byggnaden och som följer byggnadens form.
  • Anläggningar som är uppvinklade från takytan eller utvinklade från fasaden ska fortfarande omfattas av krav på bygglov enligt Boverkets förslag. Här borde ett förtydligande göras av vad menar med vinklade, se nedanstående bildexempel från Gavlehov med en liten uppvinkling från takytan.
  • Anläggningar måste följa detaljplan och områdesbestämmelser. Exempelvis kan det finnas planbestämmelser gällande totalhöjd. Kommuner ska kunna kräva bygglov i detaljplan, även för de anläggningar som inte kräver bygglov enligt Boverkets förslag.
  • Boverket ska återkomma när det gäller byggnadsintegrerade anläggningar och angående krav på anmälan för de fall man inte kräver bygglov. Antar att de syftar på bygganmälan.
  • Anläggningar som inte monteras på byggnader, exempelvis på marken, eller utanför detaljplanelagt område är redan idag undantagna från bygglovsplikt enligt Boverket.

Förslaget från Boverket känns tamt. Man har bara gått i mål med de mest självklara fallen och i enlighet med hur sannolikt så gott som alla bygglovsärenden för solcellsanläggningar beslutas idag. Vi skulle med förslaget slippa en extra administration och tid för hantering av byggloven samt en onödig kostnad för solcellsägaren. Det är ett steg framåt, men inte så stort som förväntat.

Ska man bygga en anläggning med uppvinklade moduler från ett tak eller utvinklade från fasaden behöver man även i fortsättningen söka bygglov enligt Boverkets förslag. De flesta önskar nog se flera byggnadsintegrerade installationer i framtiden då det oftast blir snyggare installationer. Men här ger Boverket inget besked ännu angående bygglovsplikt. Man ger inte heller något besked om man tänker föreslå att även avskaffa bygganmälan för de som slipper söka bygglov.

Boverkets ska göra en slutredovisning senast den 30 april 2018. Med tid för remisshantering och beslut av riksdagen är det väl först under andra halvåret av 2018 vi kan få se ett nytt regelverk för bygglov igångkört.

Solcellsmoduler utanpå byggnad

Frodeparken i Uppsala är en välkänd 100 kW stor solcellsanläggning med ca 900 m2 tunnfilmspaneler på en husfasad. Anläggningen är monterad utanpå en betongfasad och följer byggnadens form. Därmed skulle bygglov inte krävas enligt Boverkets förslag, om inte detaljplanen kräver det.

Om det hade varit en anläggning integrerad i fasaden hade utseendet när man står på några tiotal meters avstånd från huset troligen varit identiskt, men för byggnadsintegrerade anläggningar har Boverket inte tagit ställning ännu. I IEA PVPS Task 15 som handlar om byggnadsintegrerade solceller har vi tagit med Frodeparken som exempel från Sverige. Om det inte blivit solceller på fasaden hade det blivit någon annan typ av fasad än betongfasad, exempelvis glasfasad, så kan man säga att solcellerna ersatte en annan lösning vilket utmärker byggnadsintegrerade solceller. Även utseendemässigt kvalar anläggningen in som byggnadsintegrerad.

Frodeparken, Uppsala. 100 kW solcellsanläggning utanpå betongfasad. Slopad bygglovsplikt enligt Boverkets förslag. 6 september 2017.

Vi bor i Gäddeholm, Västerås, utanför detaljplanerat område och i sådana områden behövs inget bygglov idag. Våra solceller är monterade utanpå takets betongtegel, medan solfångarna är infällda i taket och under dem finns inget betongtegel vilket gör att de är byggnadsintegrerade.

Våra solenergianläggningar. Solfångare längst upp till vänster, solceller i övrigt. Utanför detaljplanerat område. Bygglov behövs inte idag enligt Boverket. 2 december 2015.

Uppvinklade moduler från takytan

En 255 kW stor solcellsanläggning med uppskattningsvis ca 1500 m2 modulyta finns på ett låglutande tak på Gavlehov. Modulerna är något uppvinklade från takytan och den skulle då kräva bygglov om man ska tolka Boverkets förslag bokstavligt. Anläggningen är dock helt osynlig från gatuplanet, vilket är en stor skillnad mot exempelvis Frodeparken.

Gavlehov, Gävle, vid höstmöte för REESBE forskarskola. 255 kW stor solcellsanläggning. Skulle kräva bygglov enligt Boverkets förslag då modulerna är uppvinklade från takytan. 25 oktober 2017.

Utvinklade moduler från fasad

Vid ABB Corporate Research finns en 11 kW anläggning med mindre än 100 m2 yta där solcellsmodulerna sitter som solskydd ovanför fönstren på fjärde våningen. De har där ersatt de “vanliga” solskydd som sitter på de tre nedersta våningarna. Enligt Boverkets förslag skulle denna anläggning kräva bygglov eftersom modulerna är utvinklade från fasaden.

Solcellsmoduler som solskydd ovanför fönster. 11 kW installerat. Bygglov behövs enligt Boverkets förslag. 3 mars 2015.

Solcellspark på mark

Solcellsparken på 1 MW utanför Västerås upptar en yta på 4,8 hektar innanför det omgivande stängslet. Bygglov behövs inte idag för solcellsparker eftersom de inte är på en byggnad.

MW-parken öster om Västerås. 4,8 hektar stängslad yta. Bygglov behövs inte idag. 25 mars 2014.

Utdrag ur Boverkets rapport

Med mina färgmarkeringar.

Omfattning

“Tak- och fasadintegrerade solenergianläggningar kan vara bygglovspliktiga som byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Boverket har i uppdrag att även utreda förutsättningar för ett generellt undantag för byte av färg, fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial. Boverket återkommer därför till denna typ av solenergianläggningar i samband med slutredovisningen av uppdraget.

Solenergianläggningar som monteras utanpå byggnader omfattas av krav på bygglov om de utgör en sådan ändring som medför att byggnadens yttre utseende påverkas avsevärt. Denna typ av solenergianläggningar hanteras inom denna del av uppdraget.

Andra solenergianläggningar som inte monteras på byggnader, exempelvis solcellsparker på mark, omfattas inte av uppdraget och är inte bygglovspliktiga överhuvudtaget.” (sida 22)

Boverket skriver vidare på sidorna 24-26:

“Följa byggnadens form

Solenergianläggningar måste följa takets eller fasadens befintliga form för att omfattas av det generella undantaget från bygglov. Begränsningen motiveras av att solenergianläggningar som monteras uppvinklat från tak eller utvinklat från fasader får en större påverkan på byggnaders gestaltning och i högre grad kan inverka negativt på stadsbilden. Boverket har övervägt att även låta solenergianläggningar som monteras uppvinklat på låglutande tak omfattas av undantag om de endast i begränsad omfattning är synliga från omgivande mark. Det skulle dock förutsätta att fastighetsägare och byggnadsnämnder tvingas göra besvärliga bedömningar av anläggningarnas synlighet och påverkan på omgivningen. Undantagets tillämplighet skulle dessutom i stor utsträckning vara beroende av omgivande topografi. För att undantaget ska vara lätt att förstå och tillämpa har Boverket därför valt att begränsa det till solenergianläggningar som följer byggnadens form. Uppvinklade solenergianläggningar som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt får därför även fortsättningsvis prövas i bygglov.

Särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområde

Flera av undantagen från krav på bygglov i 9 kap gäller inte för byggnader och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Krav på planenlighet

Solenergianläggningar måste följa detaljplan och områdesbestämmelser. Detta gäller oavsett om de är bygglovspliktiga eller inte.

För övrigt är det i praktiken endast ett fåtal planbestämmelser som direkt eller indirekt reglerar utformningen av de solenergianläggningar som omfattas av det föreslagna undantaget. Ett exempel på en sådan planbestämmelse är totalhöjd som inte sällan grundar sig på omfattande utredningar.

Boverket kan dock konstatera att solenergianläggningar utanför detaljplanelagt område inte kräver bygglov. Detta gäller även för solenergianläggningar som är placerade på mark. Ett stort antal av de solenergianläggningar som finns omfattas alltså redan i dagsläget inte av något krav på bygglov.

Kommunen får kräva bygglov

Boverket föreslår att kommunen i detaljplan ska få kräva bygglov för sådana solenergianläggningar som omfattas undantag från bygglov.

Krav på anmälan

I uppdraget ingår även att se över om kraven på anmälan enligt 6 kap 5 och 6 § PBF är ändamålsenligt utformade och vid behov föreslå hur bestämmelserna bör justeras. Denna del av uppdraget ska rapporteras i slutredovisningen av uppdraget. Boverket tar därför inte nu ställning till om de solenergianläggningar som omfattas av det föreslagna undantaget från bygglov uttryckligen ska kräva en anmälan. Solenergianläggningar som omfattas av det föreslagna undantaget kan dock redan idag omfattas av anmälningsplikt främst med hänsyn till hållfasthet eller brandskydd.

Författningskommentar

9 kap 3 c §

Paragrafen är ny. I paragrafen undantas ändringsåtgärder som avser solcellspaneler och solfångare i vissa fall från de generella kraven på bygglov. Undantaget gäller för alla typer av byggnader och för solcellspaneler och solfångare som placeras utanpå byggnader under förutsättningarna att de följer byggnadens form. Det innebär att solcellspaneler och solfångare som integreras i tak- eller fasadmaterialet eller uppvinklade solcellspaneler och solfångare inte omfattas av undantaget. Detsamma gäller för solcellspaneler och solfångare som uppförs på mark.Undantaget gäller inte på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap 13 §. Solcellspaneler och solfångare som omfattas av undantaget måste även fortsättningsvis följa detaljplan och områdesbestämmelser.

Konsekvensutredning

Alternativa lösningar

Undantaget skulle kunna omfatta även uppvinklade solenergianläggningar på tak eller fasader, framförallt på låglutande tak. Boverket har dock bedömt att det skulle bli ett alltför svårtillämpat undantag. Ett mer långtgående undantag riskerar även att leda till ökat antal anmälningar om tillsyn i efterhand och fler tillsynsingripanden bland annat på grund av alltför stor omgivningspåverkan. Boverket har därför inte föreslagit att undantaget ska omfatta sådana solenergianläggningar.

Ägare

När det gäller sådana solenergianläggningar som omfattas av undantag så ska de även i fortsättningen följa detaljplan och områdesbestämmelser. Det innebär att ägare av solenergianläggningar måste göra en egen bedömning av om den montering som ska vidtas följer detaljplan och områdesbestämmelser.

Kostnader och bortfall av intäkter

Förslagen innebär minskade kostnader för ägare som slipper att betala avgift för bygglov, startbesked m.m. när de uppför altaner och solenergianläggningar. Boverket saknar dock tillräckligt underlag för att kunna bedöma hur många ärenden och vilka belopp som detta handlar om. Förslagen kan visserligen innebära att kommunen få mindre intäkter i form av bygglovsavgifter men samtidigt minskar resursbehovet för bygglovshandläggning. Förslaget kan dock innebära att resursbehovet för tillsyn ökar. Det påverkar kommunernas kostnader eftersom tillsynsärenden inte är avgiftsbelagda utan skattefinansierade. Boverket bedömer att dessa intäktsbortfall och kostnadsökningar blir begränsade.”

 

Madeira – solfångare vanligare än solceller på småhus

Vi kom hem från Madeira i natt efter en veckas semester. Var lite körigt dessförinnan så bloggande har gått på sparlåga hittills i april.

När man flyger in mot Funchal på Madeira flyger man över halvön Sao Lourenco i nordost. Där finns ett stort fält av solcellsmoduler. Det var den enda stora solcellsanläggning vi såg under vår resa där vi vandrade 6 mil och åkte bil runt öns södra, västra och östra delar. När vi såg solcellsfältet på nära håll från bilväg visade det sig att det i stort sett låg plant längs den kuperade marken. Den marknära höjden hade gjort att det växte diverse växter mellan modulerna på sina håll. Inte så lätt att komma åt och rensa bort den växtligheten. Växtlighet som ger skuggning minskar solelproduktionen…

På småhusen på Madeira såg vi solfångare på en hel del tak. De hade vanligen tanken för varmvatten på taket intill solfångaren (inga minusgrader på vintern vid kusten!) och de använde självcirkulation enligt principen för “Thermosiphon. Dessa faktorer gör att detta måste vara billiga system att installera. Vårt hotell, som var fyra år gammalt, hade många solfångare på taket, men det gick inte att se några detaljer på nära håll. Det var säkert ett vanligt solfångarsystem med cirkulationspumpar. Såg vakuumsolfångare på något tak.

Det enda(!) mindre solcellssystem vi såg för hus var vid bostaden för tillsyningspersonalen i naturreservat på  Sao Lourenco. Vår drygt 10 år gamla norska guidebok hade skrivit att ett solcellsystem försörjde huset med el. Det hade nog varit så. Vid vårt besök var systemet en eländig syn. Det stod på mark och det hade varit åtminstone sex moduler, men tre var demolerade och låg förstörda på marken. Undrans hur det hade gått till? Kraftig storm på den öppna platsen? Så det solcellssystemet var nog inte i drift eller i vart fall var effekten kraftig reducerad om endast de hela modulerna var i gång.

Vi såg vägskyltar med blinkande LED-lampor som drevs av solceller liksom många solcellsdrivna parkeringsautomater

Idag gjorde Veosol den första servicen på vårt solfångarsystem, som varit i drift 8,5 år. Det var byte av vätskan (Tycofor, en glykolblandning) och justering av tryck i systemet.

I Sverige har solvärme kommit i skymundan av solel. Vi har under de senaste tio åren stött solcellsinstallationer med hundratals miljoner i form av investeringsstöd, medan det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. Solcellstödet kan bli 10 000-tals kronor. Dessutom finns stöd i form av elcertifikat för solel och från 1 januari även skattereduktion för överskott av solel. De svenska solfångarinstallationerna har därmed tack vare den förda politiken minskat rejält, medan solceller fått ett stort uppsving. Den enes bröd har blivit den andres död. Den installerade solvärmeeffekten år 2013 var bara en knapp tredjedel av vad den var toppåret 2006, så i svenska solfångarbranschen har vi förlorat arbetstillfällen.

Vi installerade solfångare på vårt hus när vi lät bygga huset 2006. Vi slipper därmed göra tappvarmvatten med elpatron eller vår vattenmantlade braskamin under sommaren. Solfångarna ersätter därmed främst el i vårt fall. Vi bor på landet och kommer aldrig att få någon fjärrvärme. Av någon anledning har man för övrigt inte dragit fram fjärrvärme till ett nybyggnadsområde som kommunen satsar stort på i Gäddeholm där vi bor.

Egenanvändningen av solvärmen är 100% eftersom vi har en ackumulatortank för varmvattnet. Det är en stor skillnad jämfört med vår solel där 52% av solelproduktionen är ett överskott som matas in till nätet. Det finns förstås både för- och nackdelar med solvärme jämfört med solel, men är det inte märkligt att vi satsar så ensidigt på solcellsstöd? Stödet till solfångare borde återinföras.

 

Lägger in några bilder från Madeira någon senare kväll.