Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Skattereduktion

Kontrolluppgift för skattereduktionen kom idag

Publicerat av

Idag kom två brev från Vattenfall. Det var identiska brev med information om skattereduktionen enligt nedan. 1 470 kWh matade vi in till nätet under 2015. Vi (läs jag ) kommer därmed att få 1 470 kWh * 0,6 kr/kWh = 882 kr i skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten. Vi äger visserligen halva solcellsanläggningen vardera Maria och jag men på elabonnemanget kan det bara stå ett namn och det är också den personen som får skattereduktionen, om man inte uttryckligen begärt en annan fördelning av skattereduktionen*.

Vi producerade 2 654 kWh solel under 2015, vilket betyder att 55% var ett överskott som matades in till nätet. Genomsnittet för tidigare år sedan starten 28 oktober 2010 var 52% i överskott. För småhusägare, som ofta får ett stort överskott av solel, är skattereduktionen viktig för ekonomin för solelproduktionen.

*PS 25/2. Fick idag info att i anmälan till nätägaren om att man vill ha skattereduktion kan man begära vilken procentuell fördelning av skattereduktionen som nätägaren skall göra vid lämnandet av kontrolluppgift  om det är mer än en ägare av solcellsanläggningen. Detta framgick inte i den anmälan jag skickade in till Vattenfall enligt deras blankett för anmälan om skattereduktion så jag visste inte att denna möjlighet fanns, se inlägget Anmälan till nätägare krävs för skattereduktion.

Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.

Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.

Anmälan till nätägare krävs för skattereduktion

Publicerat av

Från och med 1 januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för förnyelsebar el som matas in till nätet.

En detalj i villkoren är att man måste anmäla till nätägaren att man producerar förnybar el som matas in till nätet för att få denna skattereduktion. Eftersom en färdiganmälan görs till nätägaren för varje solcellsanläggning vore det naturligt att denna anmälan skulle räknas som en anmälan även när det gäller skattereduktion. Men icke, det krävs en separat anmälan till nätägaren för att få denna skattereduktion!

Här nedan visas första sidan av det brev vi fick från Vattenfall för någon vecka sedan. På andra sidan av brevet skulle jag markera något av alternativen

“Ja, jag är berättigad till skattereduktion och godkänner att Vattenfall Eldistribution skickar uppgifter om personnummer, namn, adress och anläggningsidentifikationsnummer till Skatteverket”

Nej, jag är inte berättigad till skattereduktion…”

och

“Mina uppgifter ovan är korrekta”,
gällande personnummer, adress, anläggningsID och produktionsID. ID-uppgifterna finns på våra elräkningar och även på vår sida hos Vattenfall. Kollade på  webben och ID-numren stämde, hade blivit förvånad annars, litar på att nätägaren har bättre koll på dessa ID än jag…

och

“Skriv under nedan och skicka in hela den här sidan senast 29 januari 2016 i bifogat svarskuvert”

En liknande förfrågan skickades ifjol av Mälarenergi till alla deras solcellskunder som inte gjort en anmälan om att de önskar skattereduktion.

Varför då denna administration?

I regeringens förslag om skattereduktion fanns denna anmälningsplikt med. Skatteverket skriver under “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” att:

“Du måste alltid anmäla till ditt elnätsföretag att du framställer förnybar el och matar in till elnätet. Elnätsföretaget säkerställer att din inmatning mäts på ett korrekt sätt och har därefter en skyldighet att varje år lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på hur mycket el du under kalenderåret matat in till elnätet och hur mycket du har tagit ut.”

Det märkliga är att Vattenfall yrvaket verkar ha upptäckt detta i sista minuten. När jag ringde till Vattenfalls kundtjänst 27 november ifjol och frågade om en anmälan behövdes för att få skattereduktionen blev svaret att “Vattenfalls kunder får skattereduktion per automatik.” De sa att mitt momsregistreringsnummer fanns hos Vattenfall. Fast skattereduktionen har inget med skattereduktionen att göra… Därmed förvirrande svar från Vattenfalls kundtjänst. Brevet nedan visar att Vattenfalls kundtjänst i slutet november helt enkelt inte hade koll på läget…

Meningslös administration att anmäla till nätägaren?

Ändå märkligare är att denna anmälan till nätägaren behövs överhuvud taget. I mina ögon är det en meningslös administration. När en solcellsanläggning är klar skickas en färdiganmälan till nätägaren, så de visste redan att vi hade en solcellsanläggning. Annars hade de inte kunnat skicka nedanstående brev till mig… In- och utmatning av vår el mäts av nätägaren, så nätägaren hade redan all information som behövs för lämna kontrolluppgift till Skatteverket.

Administrationen kostar mer än vad som betalas ut i skattereduktion för 2015!

Via Svenska Kraftnäts statistik för tillförsel och förbrukning i det svenska elnätet 2015 kan man räkna ut att det till och med augusti var det 23,53 GWh solkraft som matats in till nätet (siffror för hela 2015 finns inte utlagda på Svenska Kraftnäts webb ännu). Låt säga att det blev ca 30 GWh totalt under 2015. All denna solel är dock inte berättigad till skattereduktion, exempelvis gäller det de 1,2 GWh som MW-parken utanför Västerås producerade under 2015. Vet dock i nuläget inte hur mycket solel som är berättigad till skattereduktion. Det betyder att maximalt 60 öre/kWh * 30 miljoner kWh = 18 miljoner kr kommer att betalas ut i skattereduktion för solel under 2015. Antar att skattereduktion för annan förnybar el är betydligt mindre än för solelen.

I inlägget “Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?” den 15 oktober 2014 skrev jag om att Skatteverkets administration uppgavs i lagrådsremissen till 16 miljoner kronor som en engångskostnad och en årlig kostnad på 8 miljoner kronor. Första året kostar alltså enbart Skatteverkets administration för skattereduktionen 24 miljoner kronor.

Till detta kommer administrationskostnader hos övriga inblandade. När alla ca 170 nätbolag ska begära in en anmälan från sina solcellskunder och skicka kontrolluppgifter till Skatteverket tillkommer ytterligare kostnader i administration. Dessa kostnader verkar inte finnas kvantifierade eller ens omnämnda i lagrådsremissens konsekvensanalys. Samma sak gäller den administrativa tiden hos alla tusentals ägare av solcellsanläggningar.

Det betyder att administrationen för 2015 års skattereduktion kommer att kosta betydligt mer än vad som kommer att fördelas i skattereduktion till landets solcellsägare! Det borde ge en tankeställare i regeringens utvärdering av skattereduktionen.

Kommer alla att få den skattereduktion de är berättigad till?

I deklarationen ska det finnas ett förtryckt underlag för skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el, om du inte är en juridisk person för då kommer det inte att finnas något förtryckt underlag enligt Skatteverkets information.

Det finns med ovanstående administrativa anmälningsprocess en viss risk att vissa blir utan den skattereduktion som de är berättigade till.

Har du gjort en anmälan om önskan att få skattereduktion till din nätägare?
Har alla nätägare frågat om en anmälan?

Första sidan av brev från Vattenfall om skattereduktion för överskottsel som matas in till nätet.

Första sidan av brev från Vattenfall om skattereduktion för överskottsel som matas in till nätet.

 

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 3

Publicerat av

En bloggläsare hade igår fått ett svar från Sweco via IVA angående synpunkter från mig och andra, se svaret i en kommentarer till gårdagens inlägg ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2”. Här nedan är mina kommentarer till dessa svar.

Småskalig och storskalig solkraft

Vare sig i arbetsdokumentet, rapporten eller i svaret har man definierat vad menar med storskalig solkraft. Jag letade efter en sådan definition när jag skrev mitt första inlägg “Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft“, men definition saknades. Jag antog därför att en skrivning som exempelvis ”För småskalig elproduktion upp till 1500 kW…” betydde att man använt 1 500 kW som gräns för storskalig. I sitt svar skriver Sweco dock att denna gräns bara gällde för nättariffer. I svaret skriver man

”Med småskaliga avses solceller på taket, med storskaliga större parker, såsom exempelvis de två största i Västerås och Arvika.”

Ett numeriskt värde för vad menar med storskalig solkraft saknas därmed fortfarande.

Det blir för läsaren väldigt förvirrande när storskalig i rapporten betyder olika för olika kraftslag och i olika sammanhang. Det är nödvändigt att man ger en definition av storskalig och småskalig solkraft i installerad effekt eftersom det inte går att räkna ut värdet av investeringsstödet annars, med tanke på att investeringsstödet är begränsat till maximalt 1,2 miljoner kr. Denna maxgräns gör att de stora solcellsanläggningarna i Västerås och Arvika på 1 MW vardera inte kan få stöd för hela investeringsbeloppet.

Om vi omsätter vad det skulle ge för stöd till en installation på 1 MW blir investeringsstöd värt 4,8 öre/kWh, med maximalt stöd på 1,2 miljoner kr, livslängd 30 år, utbyte 900 kWh/kW och degradering 0,5% per år. Med 20 eller 25 års livslängd skulle resultatet bli 5,7 öre/kWh respektive 7,0 öre/kWh. Solcellsparken i Västerås har högre produktion på grund av solföljning (1160 kWh/kW hittills i år), så värdet för den blir mindre per kWh.

I rapporten har Sweco antagit samma investeringsstöd för storskalig som småskalig solkraft, 87 öre/kWh. I svaret har man gjort en omräkning för småskalig solkraft och fått 23-36 öre/kWh (se kommentar nedan), som man i svaret även använt för storskalig solkraft. Men ett värde för småskalig solkraft kan man inte använda rätt av för storskalig solkraft, man måste ha hänsyn till att man kan få som mest 1,2 miljoner i investeringsstöd.

Det kan tilläggas att Sweco dessutom använder termen mikroproduktion i samband med skattereduktionen, om man har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten .

Livslängd

I arbetsdokumentet har man skrivit

”En mycket grov överslagsberäkning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 år).”

Ingen motivering eller referens finns till varför man valt 20 år som livslängd. I svaret skriver Sweco:

”Det är mycket möjligt att den tekniska livslängden är 30 år. Den ekonomiska livslängden sammanfaller dock inte nödvändigtvis med den tekniska livslängden. Beroende på hur de nu installerade anläggningarna försämras över tid, samt teknik- och kostnadsutveckling för nya anläggningar kan det exempelvis vara motiverat att ersätta dessa före utgången av den tekniska livslängden, vilket förkortar den ekonomiska livslängden.”

Två anledningar jag kan se till att riva ut en anläggning och installera en ny är om modulernas degradering skulle vara så hög eller verkningsgraden skulle ha ökat så mycket för nya produkter att det skulle löna sig att installera en ny anläggning. Har dock svårt att med dagens kunskaper se att solcellsmodulerna skulle bytas ut redan efter 20 år på grund av degradering eller högre verkningsgrad, då anläggningen är avskriven, ”bränsle”kostnaderna är noll och driftkostnaderna minimala.

I rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från ansedda Fraunhofer ISE 2013 använder man 25 års livslängd och en årlig minskad produktion med 0,2% på grund av degradering. I Sverige har vi ett förhållandevis kallt klimat vilket förefaller ge en låg degradering av modulerna, vilket visades i två svenska studier för knappt tio år sedan på solcellsmoduler som varit i drift upp till 25 år. Det vore välkommet med flera svenska studier i detta ämne.

Verkningsgraden för kommersiella moduler och växelriktare har långsamt ökat under det senaste årtiondet. Växelriktare har idag typiskt 97-98% verkningsgrad och man kan därmed inte nå så mycket längre. Kiselbaserade moduler har idag över 90% av världsmarknaden. Standardmoduler har 15-16% verkningsgrad. De bästa kiselbaserade kommersiella modulerna idag kommer från Sun Power och har 21,5% verkningsgrad. Prislappen är dock dubbelt så hög för dem. Det finns en fysikalisk gräns hur långt man kan nå med enbart kiselbaserade solceller. Ska man vidare över 20% verkningsgrad som standard krävs nya kommersiella tekniker, med exempelvis tandemsolceller.

Sammantaget får 20 år anses vara ett för lågt antagande när det gäller den ekonomiska livslängden. 25-30 år är rimligare.

Värde av investeringsstöd för solkraft

Man säger i svaret att ”Generellt i rapporten har vi en ögonblicksbild av vilka skatter och stöd som gäller i nuläget.” Men för solkraft har man beräknat produktion för anläggningar med stöd utbetalat under 2009-2014. Det motsäger att påståendet om ögonblicksbild och ger helt fel resultat eftersom stödnivåerna och priserna för solcellsanläggningar var högre 2009-2014 än idag. Man har dessutom inte angivet vilken installerad effekt man antagit (visade sig i efterhand att man antaget fel effekt) och vilket utbyte (kWh/kW) denna effekt skulle ge, så det saknas en transparens i underlaget och det går därmed inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Detta spelar i och för sig mindre roll eftersom en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Vill man räkna på nuläget måste man räkna med de stödnivåer som gäller idag, det vill säga från och med 1 januari är stödnivån 20% för privatpersoner och 30% för företag. Sweco har felaktigt angivet 35% som högsta stödnivå i arbetsdokumentet.

Med 30 års livslängd, ett systempris på 20 000 kr/kW (inklusive moms), utbyte på ca 900 kWh/kW (avrundat medianvärde för 238 svenska solcellsanläggningar 2014) och en degradering på 0,5%/år (högt räknat) skulle investeringsstödets värde bli ca 16 öre/kWh för en privatperson. Antar man istället 20 års eller 25 års livslängd blir värdet 23 öre/kWh respektive 19 öre/kWh. Gårdagens beräkning för företag gav ett värde på ca 17 öre/kWh vid 30 års livslängd. Med vad författarna tycker är en ”rimlig approximation” har man istället kommit fram till 87 öre/kWh med sitt räknesätt i rapporten. En anledning till att man fick så högt värde var att man använt ett felaktigt värde för den installerade effekten,

I svaret skrev Sweco ”Vi gjorde även en alternativ beräkning av värderingen av solcellsstödet där vi ”räknat om” investeringsstödet till ett produktionsstöd”. I denna nuvärdesberäkning kommer man fram till ett värde på 23-36 öre/kWh beroende på livslängd (20-35) och kalkylränta (3-5%). I budgetpropositionen finns ett förslag om investeringsstöd under åren 2016-2019, vilket är det vi får förhålla oss till, så jag förstår inte varför man räknade om till ett årligt produktionsstöd per kWh.

Skattereduktion

“Omräkningen” med en nuvärdesberäkning är högst relevant för skattereduktionen som infördes 1 januari 2015 och som i praktiken får samma effekt som de så kallade ”feed-in tariffs”, som har använts i många andra länder i Europa. Om nivån på skattereduktion bibehålls på 60 öre/kWh för alla kommande år kommer dess nuvärde att minska på grund av inflationen. Det är dock inte sannolikt att skattereduktion kommer att ligga på denna nivå under hela livslängden. Det finns ingen begränsning satt i tid för skattereduktionen men i takt med att antalet solcellsanläggningar ökar är det troligt att skattereduktionens storlek kommer att minska och försvinna med tiden. Om skattereduktionen exempelvis finns under 15 år framåt kommer det genomsnittliga värdet av skattereduktionen under livslängden att bli betydligt lägre än 60 öre/kWh.

Syfte

I Swecos svar anger man att

”Det underliggande syftet med rapporten är att ge ett underlag till en vidare diskussion kring vilka de samhällsekonomiska effekterna av olika skatter/avgifter/stöd/undantag ger.” och ”… nuläget ser ut vad gäller skatter, avgifter, stöd och undantag och hur detta påverkar incitamenten för kraftproduktion”.

Ur denna synvinkel borde man inte bara titta på nuläget, utan även göra en värdering av hur stort ett stöd etc. är värt under hela livslängden. Ingen investerare av storskalig solkraft eller annan storskalig elproduktion tittar enbart på nuläget, privatpersoner är möjligen mindre nogräknade. Naturligtvis försöker man göra en värdering av värdet av ett stöd under hela livslängden, där man tar hänsyn till både utgifter och intäkter under livslängden. När det gäller elcertifikat vet vi att de bara utfärdas under en 15 år lång period. Om man antar en livslängd som är längre än 15 år måste man därför inför ett investeringsbeslut ta hänsyn till att man inte kommer att få elcertifikat under hela livslängden.

Om man ska titta på det stora ämnet samhällsekonomiska effekter känns det rimligt att man även tittar på hur stora belopp som satsas i stöden. Om man exempelvis tittar på elcertifikatsystemet har elcertifikat till ett värde av storleksordningen 43 miljarder delats ut sedan starten 2003 (ca 4 300 kr per svensk). Men bara 7,2 miljoner har hittills gått till solceller (ca 72 öre per svensk under en 12-årsperiod = 6 öre per år och svensk!), vilket i sammanhanget blir en helt försumbar kostnad för samhället (elkonsumenterna). Det budgeterade investeringsstödet för solceller är en tiopotens mindre i storlek per år än vad elcertifikatsystemet ger i nuläget till de övriga kraftslagen. Men Sweco tycker det är ”märkligt” att göra en jämförelse av absolutbeloppen.

Om IVA:s rapport ska fylla ovanståenden syften borde den vara opartisk utan ställningstaganden. Men i texten finns bland annat denna åsikt:

”Således kan även den samhällsekonomiska effektiviteten av att subventionera just solkraftsproduktion (även om det inte är uttalat att det ska vara just solkraft blir det så i praktiken) i Sverige ifrågasättas.”

Detta ställningstagande bygger endast på en enda mening: ”I Sverige har vi effekttoppar främst under vinterhalvaret, medan solkraft producerar som bäst under sommaren.” Om man ska göra en bedömning av samhällsekonomisk effektivitet behövs en genomgripande analys.

Man måste även studera vilka sidoeffekter olika stöd kan få och vilka andra randvillkor som finns. Skapas nya produkter och tjänster? När många installerar egna solceller ökar energimedvetenheten och det kan få sidoeffekter som att man även börjar spara energi genom olika åtgärder. Om en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-byggnader i kraft. Hur ska vi lösa det? Solenergi blir då en nödvändighet. I takt med att solenergi blir allt billigare kommer det relativt snart att vara en självklarhet att man installerar solceller och/eller solfångare på sitt hus. Regeringen har som mål att vi i framtiden ska ha 100% förnyelsebar energi. Det innebär att vi behöver satsa på alla förnyelsebara energislag, där solenergi är en pusselbit.

Solenergi ger oss fritt ”bränsle” så länge det finns liv på jorden och har ur världens synvinkel den i särklass största potentialen i framtiden av alla energislag. Man kan spetsa till det genom att säga att solenergi har potential att bli avgörande för jordens (läs mänsklighetens) framtid. Hur värderas denna effekt samhällsekonomiskt?

Sammanfattning

  • IVA:s rapport är inte transparent eftersom vissa definitioner och antaganden saknas.
    • En strikt definition i installerad effekt i kW måste göras för vad man menar med småskalig respektive storskalig solkraft.
    • Alla gjorda antaganden måste redovisas öppet, exempelvis utbyte (kWh/kW), installerad effekt i Sverige (MW) och eventuellt använda systempriser (kr/kW).
  • Det finns inkonsekvenser i IVA-rapporten som måste rättas till.
    • Exempelvis är investeringsstödets storlek inte baserat på nuläget och man gjord ett felantagande vad gäller den installerade solcellseffekten, vilket gav ett stort fel i beräknat värde per kWh både för småskalig och storskalig solkraft.
  • I IVA-rapporten har man inte tagit hänsyn till att det finns en maxgräns för investeringsstödet på 1,2 miljoner.
    • Detta ger ett stort fel i investeringsstödets värde per kWh för storskalig solkraft.
  • Då IVA:s rapport bara tittat på nuläget och inte gör någon bedömning av utvecklingen av olika stöd etc. under hela livslängden, absolutkostnad för samhället, sidoeffekter och andra randvillkor är rapporten ett otillräckligt underlag för investeringsbeslut och en samhällsekonomisk bedömning. Detta bör uttryckligen påpekas i IVA:s rapport.

 

PS 25-26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft

Publicerat av

IVA:s projekt Vägval el släppte i förrgår rapporten “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie“. Vet inte vad som skiljer en specialstudie från en vanlig studie. Det speciella med denna studie var dock alla felaktiga antaganden om solkraft.

Här presenteras min genomgång av studien. Den baseras dels på rapporten, dels på ett “Arbetsdokument” (länk finns på sidan enligt ovan). Niclas Damsgaard från Sweco som är en av författarna skriver idag på Twitter att “vi har upptäckt ett fel i indata som användes för beräkningen och uppdaterar… “, efter mitt påpekande på Twitter att man räknat fel på solkraft. Vad det innebär vet jag inte, min genomgång gäller originaldokumenten och gäller endast området Solkraft.

Solkraft

  • Hur definieras småskalig respektive storskalig solkraft?

På några ställen i arbetsdokumentet görs skrivningar av typen ”… småskaliga producenter under 1500 kW, respektive storskaliga över 1500 kW”. Det verkar därför som att man satt gränsen för storskalig till 1 500 kW = 1,5 MW.

Om gränsen sätts till 1,5 MW bör påpekas att det inte finns någon sådan stor solcellsanläggning i Sverige. De två största i Västerås respektive Arvika är båda på 1 MW. De möjliga stöd som redovisas för storskalig solkraft är därmed fiktiva och har aldrig betalats ut i verkligheten.

  • Livslängd

Livslängden är satt till 20 år. Källa till detta val saknas. Det är för kort tid. Modultillverkarna brukar ge 25 års effektgaranti på modulerna = minst 80% av ursprungseffekten efter 25 år. Två undersökningar gjorda i det svenskt klimatet på verkliga solcellsinstallationer har visat på en betydligt lägre degradering. 30 år är inte orimligt för modulerna och det är den livslängd som använts i artiklar där jag och mina medförfattare räknat på LCOE (Levelised Cost of Energy) för solel i Sverige.

  • Elcertifikat

Sweco har antagit att värdet för elcertifikat är 16 öre/kWh, men det gäller bara de 15 år man tilldelas elcertifikat. Om livslängden är 30 år blir värdet i genomsnitt ca 8 öre/kWh. I praktiken är det bara en minoritet av de småskaliga solelproducenterna som ansökt om tilldelning av elcertifikat. För majoriteten av solcellsanläggningar som inte ansökt om elcertifikat är värdet 0 öre/kWh. När det gäller småhusägare får dessutom nästan alla bara elcertifikat för det överskott man matar in till nätet. Om vi antar ett överskott på 50% blir det värdet av elcertifikaten då i genomsnitt ca 4 öre/kWh för den producerade solelen under anläggningens livslängd. Under våra fyra första driftår hade vi 52% i överskott som matades in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik har priset för elcertifikat i genomsnitt varit 17,5 öre/kWh senaste året. Jag skulle därför kunna tänka mig att höja ovanstående värden för elcertifikat till ca 9 öre/kWh, respektive ca 4,5 öre/kWh. Från och med 2016 höjs kvotplikten och det borde innebära att priserna på elcertifikat ökar med tiden, men det återstår att se hur priserna utvecklas.

  • Investeringsstöd

Man kom fram till 87 öre/kWh i investeringsstöd genom en “mycket grov overslagsberakning har gjorts av hur mycket energi den installerade effekten som tillkommit sedan 2009 förväntas producera under sin livslängd (20 ar). De stodpengar som delats ut mellan 2009 och 2015 har sedan slagits ut på dessa kWh.” (en korrigering av min första text eftersom det blev fel i den).

Man har dock inte angivet vilken installerad effekt man antagit och vilket utbyte (kWh/kW) denna skulle ge, så det går inte att bedöma om de gjorda antagandena är rimliga. Ett sådant räknesätt har dessutom mycket stora osäkerheter. Detta spelar i och för sig mindre roll efter en sådan beräkning bara har ett historiskt värde och är helt utan värde för att beskriva nuläget.

Så här kan man enkelt beräkna värdet av investeringsstödet idag. Investeringsstödet till privatpersoner är 20%, om man ansökte efter 1 januari 2015. Antag att 1 kW kostar 20 000 kr nyckelfärdigt, inklusive moms. Det ger 4 000 kr i möjligt stöd. Enligt ett exjobb som jag handledde på MdH tidigare i år var medianvärdet för solelproduktion för 238 svenska anläggningar ca 900 kWh/kW under 2014 enligt data från öppna databaser. Med en livslängden på 30 år och degradering på 0,5%/år (högt räknat, den är förmodligen lägre) blir den totala solelproduktionen då ca 25 000 kWh under livslängden. Investeringsstödets värde för en privatperson blir därmed 4 000 kr / 25 000 kWh = 16 öre/kWh.

Investeringsstödet till företag är 30%. Det står felaktigt 35% i arbetsdokumentet. Antaget ett pris på 14 000 kr/kW, exklusive moms (lägre pris på grund av större anläggning än för privatperson) blir investeringsstödets värde 4 200 kr / 25 000 kWh = 17 öre/kWh.

De antagna systempriserna ska ses som ungefärliga, i verkligheten har de förstås en spridning beroende på flera olika faktorer, så priserna kan vara både lägre och högre. Men det visar att det framräknade stödet i rapporten inte har någon relevans i dagsläget.

  • Storskalig solkraft

Man kom fram till att värdet på investeringsstödet var 87 öre/kWh även för storskalig storkraft, det vill säga samma som för småskalig solkraft. Detta trots att det aldrig byggts någon storskalig solkraft i Sverige om gränsen sätts till 1,5 MW.

Man har missat att investeringsstödet är maximerat till 1,2 miljoner kr per anläggning. Med ett stöd på 30% ger det en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr. Med ett pris på 13 000 kr/kW, exklusive moms, (antaget ytterligare lägre pris på grund av ökad storlek) ger det en anläggning på 308 kW. Detta är långt under de 1 500 kW som använts som används som gräns för storskalig produktion. Om man bygger en anläggning på 1 500 kW eller större, vilket inte har gjorts hittills i Sverige, kan man få som mest 1,2 miljoner kr i investeringsstöd. En anläggning på 1 500 kW skulle producera minst 37 500 000 kWh under livslängden. Detta om man antar 900 kWh/kW i årligt utbyte och 0,5% årlig degradering, men utbytet är sannolikt högre än så eftersom en stor anläggning rimligen byggs där förutsättningarna är gynnsammare än på ett småhustak när det gäller skuggning, som är den vanligaste orsaken till produktionsminskning för småskalig solel. Storskalig solkraft skulle därmed som mest få ett investeringsstöd värt 1 200 000 kr/ 37 500 00 kWh = 3,2 öre/kWh. Desto större anläggning desto mindre skulle stödet per kWh bli. Skulle man exempelvis bygga en anläggning på 5 MW skulle stödet motsvara 1 öre/kWh.

  • Ingen energiskatt på egenanvänd el

Värdet av att man inte betalar energiskatt på egenanvänd el beror på vilken producenten är. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (24,25 öre/kWh istället för 36,75 öre/kWh, inklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Man bör också fundera på om undantaget från energiskatt verkligen är en subvention. Att själv använda solel man producerar får samma effekt som en energieffektivisering (som att installera värmepump, byta fönster, isolera väggarna eller taket), eller när man använder solfångare eller ved för att producera varmvatten för att minska behovet av köpt energi. Ingen av dessa åtgärder beskattas idag, så varför ska man beskatta just egenanvänd solel?

Eller skattar man när man odlar egen frukt, grönsaker, potatis…? Känns det logiskt att man ska betala skatt på något man framställt i huset och som aldrig lämnat huset? Nej, inte för mig.

Ge mig ett logiskt motiv till att vi ska betala energiskatt på den solel vi producerar med solceller och använder själva i huset, utan att den elen varit in på elnätet och vänt! Annat än att staten ser det som en bra inkomstkälla…

Förespråkarna för energiskatt på egenanvänd el verkar dessutom inte ha förstått att det inte finns några mätvärden på hur mycket av solelen vi använder själva. Det är heller inget som går att mäta direkt så det blir en kostsam apparat få fram hur mycket solel man använder själv, se inlägget “Praktiska frågor kring energiskatt på egenanvänd el“.

  • Nättariff

I rapporten verkar man ha använt ett värde på 3,7 öre/kWh för reducerad nättariff  för småskaliga producenter upp till 1 500 kW, baserat på att småskaliga producenter har ett undantag från att betala mer av nättariffen än den del som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering på nätkoncessionshavarens nät.

  • Undantag inmatningsabonnemang

Om man är nettokonsument med säkring på högst 63 A och högst 43,5 kW installerad effekt behöver man inte betala något inmatningsabonnemang. Då kostnaderna för inmatningsabonnemang varier mycket mellan olika nätägare och då kostnaden per kWh blir beroende av hur stor solcellsanläggning är kommer detta belopp att variera stort. När jag läser de två dokumenten kan jag inte se att man räknat ut något eget värde för detta. Möjligen ingår det i nättariffen?

För de minsta solelproducenterna med en installerade effekt under 43,5 kW kan dock värdet av inte behöva betala inmatningsabonnemang bli rejält och vara av större värde än investeringsstödet. Detta om man antar att kostnaden för inmatningsabonnemanget är densamma för alla abonnemang upp till 1 500 kW, även om man bara har installerat några enstaka kW solceller.

Det finns ca 160 nätägare i Sverige så det är orimligt för mig att ta reda på vad som är ett normalt pris för inmatningsabonnemang. Här är ett exempel ur högen, som jag inte kan bedöma om det är representativt för alla nätägare, så ta det för vad det är.

Mälarenergi har ett inmatningsabonnemang för företag där kostnaden är 135 kr/månad, exklusive moms. Om vi med vår 3,36 kWh solcellsanläggning skulle betala samma pris skulle det bli 2 025 kr/år, inklusive moms. Under åren 2011-2014 var vår genomsnittliga solelproduktion 2 782 kWh/år. Om vi hade haft Mälarenergi som nätägare hade värdet därmed varit 73 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare men jag hittar inte priset för deras inmatningsabonnemang på deras hemsida (var inte lätt att hitta på Mälarenergis omgjorda hemsida heller). Om vi istället haft en solcellsanläggning på 43 kW som producerat 38 700 kWh/år (900 kWh/kW,år) skulle värdet varit 5 öre/kWh. Med en annan nätägare och ett annat pris för inmatningsabonnemanget hade värdet varit annorlunda.

Om man använder all el själv blir det ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Detta kan gälla även andra än de minsta solcellsanläggningarna. På ICA Maxi Erikslund här i Västerås finns en 40 kW solcellsanläggning där all solel används av butiken.

I ett projekt i dåvarande Elforsk SolEl-program var jag 2005 projektledare på ABB Corporate Research för den första solcellsinstallation i Sverige som matade in all el till nätet. En av projektets slutsatser blev att de då höga priserna för inmatningsabonnemang gjorde att det blev en nettokostnad för en småhusägare att försöka sälja ett överskott av solel. År 2010 ändrades ellagen så att man införde undantaget enligt ovan för de små elproducenterna.

  • Övrigt

De skriver att man matar ut på nätet, men det heter att man matar in eftersom man ser det ur nätets synvinkel, därav inmatningsabonnemang när säljer överskottsel och uttagsabonnemang när man köper el.

  • Saknas

På Twitter svarade Niclas Damsgaard, Sweco, apropå mitt påpekande om felräkning att “det ändrar inte den övergripande bilden men sänker nivån på stödet till solel” och “Solelen får dock fortsatt mest stöd.” Om man räknar i kr/kWh. Som man frågar får man svar skulle man kunna säga.

I rapporten har man redovisat hur mycket som beviljats och utbetalts i investeringsstöd till solceller. Men varför har man inte redovisat för alla kraftslag hur mycket som betalats ut i stöd, exempelvis i elcertifikatsystemet? Var ärlig och redovisa öppet i rapporten hur mycket stöd olika kraftslag fått fram till nu i kronor räknat. Solkraft ligger bland de kraftslag man studerat garanterat i botten på den tabellen!

Kraftvärme (går under “biomassa och biogas” i statistiken)och vindkraft har alla fått tvåsiffrigt antal miljarder i stöd genom elcertifikatsystemet. Vattenkraft  och torv har “bara” fått ett ensiffrigt antal miljarder i stöd. Solkraft är väldigt långt ifrån dessa belopp. I det stora hela är det småpengar vi gett i stöd till solkraft hittills.

Regeringen har som vision att Sverige ska försörjas till 100% av förnyelsebar energi. Solenergi, både solel och solvärme, kommer att bli nödvändiga pusselbitar i ett sådan pussel, så det är fullt rimligt att vi fortsätter att stödja solenergi för att främja dess utveckling i Sverige. Det är också rimligt att tro att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att tycka att det är helt naturligt att sätta solceller på alla nybyggda hus. Inom en handfull år träder EU:s direktiv om nära nollenergi-hus i kraft och solenergi blir en viktig kugge för att klara detta.

Summering

Det finns många fel i IVA:s rapport. Mitt föreslag är att avsnittet för solkraft helt revideras och granskas av någon solcellskunnig innan publicering.

Så här skulle man kunna se på stödet till solel. För solvärme finns inget stöd över huvud taget.

 

 * = osäkert värde Småskalig solkraft egenanvänd el Småskalig solkraft såld el Storskalig solkraft
Investeringsstöd 16-17 16-17 <1 – 3
Elcertifikat 0-9 0-9 9
(Ingen energiskatt) (0,5-36,75) 0 0
Skattereduktion 0 60 0
Nättariff och inmatningsabonnemang 0 5-75* 0
Totalt 16-26 (63) 81-161* 9-12
Totalt enligt rapporten 136 167 103

PS 26/10. Har fått kritik via Twitter för att inte använda någon diskontering vid mina beräkningar. Man kan undra varför en intäkt idag (investeringsstöd) ska diskonteras men inte de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion? Det brukar vara tvärtom när man ska beräkna nuvärde…

Men genom att beräkna stödet som kr/kWh kommer det in ett värde för antalet framtida kWh som kan diskonteras. Men då kan man tycka att man i IVA-rapporten i rimlighetens namn borde göra likadant även för de framtida intäkterna från elcertifikat och skattereduktion, men där har man tagit det nominella värdet utan diskontering. Förklaringen som gavs på Twitter av annan person är att investeringsstödet ges idag för framtida produktionen men att man på löpande intäkter som elcertifikat och skattereduktion tittar på värdet här och nu. Man har alltså inte beräknat något nuvärde för de löpande intäkterna, vilket gör att man får en skev bild av intäkterna sett över livslängden, och de i rapporten redovisade värdena kan därmed inte ligga till grund för ett investeringsbeslut. Om man skulle beräkna nuvärden för värdet av elcertifikat och skattereduktion skulle dessa värden bli lägre än de värden som redovisas i IVA-rapporten, inte minst därför att vi vet att elcertifikaten inte utfärdas för hela livslängden och skattereduktionen knappast kommer att finnas kvar på dagens nivå under hela livslängden.

En fråga blir i sådana fall vilken diskonteringsränta man ska använda och då ger man sig in i ett träsk, där det finns väldigt många åsikter och det finns ett spann på åtminstone 1% till 10%. Beroende på aktör (och risk) används dessutom olika räntor.

  • Sweco använde 3% och 5% i sitt svar.
  • För en privatperson kan realränta efter skatt för ett banklån vara en möjlighet. Ett tioårigt banklån med 3,23 % ränta (Swedbank), skatteavdrag på 30% och en inflation på 1,22% (medel 1994-2014 enligt SCB) ger en realränta efter skatt på 3,23% * 0,7 – 1,22% = 1,04%.
  • Energimarknadsinspektionen har satt 4,53% för år 2016-2020.
  • Elforsk (nu Energiforsk) använde i fjolårets rapport “El från nya och framtida anläggningar” 6% och 10%. De använde samma för alla kraftslag och alla aktörer. 6-10% är för småskaliga privata solcellsanläggningar orimligt högt.

Skattereduktion för el som matas in till nätet från och med 1 januari 2015

Publicerat av

 

Så var det nytt år och igår började en skattereduktion gälla för el som matas in till nätet. Det tog så när som på ett par månader åtta långa år att komma hit.

Serien av utredningar beställda av den tidigare alliansregeringen började 20 februari 2007 när man tillsatte professor Lennart Söder, KTH, som utredare för nätanslutningsutredningen. Den hade enligt direktiven en övergripande målsättning att främja utvecklingen av produktion av förnybar el och hade som uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Utredningen Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion publicerades den 20 februari 2008. Den skrev ”Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.” Ordvalet efterlängtade visar att nettodebitering hade funnits på agendan redan före 2007. Förslaget hade gett månadsvis nettodebitering, men det genomfördes aldrig. Näringsdepartementet menade att man inte tagit emot något konkret förslag om nettodebitering och att man ville se en utförligare utredning av hur nettodebiteringen påverkar bland annat skatter, konkurrens och nätbalansfrågan. Detta enligt artikeln Blåsta på pengarna för hemgjord el i Ny Teknik i november 2009. I samma artikel sade Lennart Söder att det verkade som om regeringen missuppfattat utredningen.

Det känns skönt att efter alla utredningar som gjorts vi nu äntligen går från ord till en konkret handling.

Skattereduktion från och med 1 januari 2015

Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras för 2015 i den deklaration vi kommer att göra 2016. Skattereduktionen inför som en ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). I alliansens budget som röstades igenom i riksdagen i december är förslaget till lagändring detsamma som regeringen hade i sin budget, se s. 241-246 i ”Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna”.

Jag hittar inga förändringar i alliansens budgetförslag jämfört med regeringens budgetförslag. Sammanfattningen här nedan hämtade jag därför från mitt blogginlägg ”Regeringens budget – Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” från 23 oktober 2014.

Vilka som kan få skattereduktionen. Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Definitioner. Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlaget för skattereduktionen. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek. Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.

Villkor för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.

Verksamhet inom flera sektorer. Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Begäran om skattereduktion. Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

PS. Vilka lagar som ändras framgår av “Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2014/2015” från Regeringskansliet. Se även Skatteverkets “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” och “Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)” utfärdad 11 december 2014, där lagtexten finns.

 

Regeringens budget föll, ger mojnande solcellsvind

Publicerat av

Regeringens budget föll vid eftermiddagens omröstning i riksdagen. Stefan Löfven, S, har i en presskonferensen efter riksdagsomröstningen angett att det blir nyval den 22 mars 2015.

I regeringens budget fanns en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el som var tänkt att starta 1 januari 2015 och där fanns även ett tillskott på 100 miljoner kr per år till investeringsstödet för solceller för perioden 2015-2018. Eftersom regeringens budget föll innebär det även att dessa förslag föll.

Vad som står i alliansens budget, som röstades igenom i riksdagen idag, har jag inte kollat. Det spelar väl dock mindre roll eftersom det rimligen blir politisk stiljte fram till nyvalet. Därefter kan arbetet åter starta med att få igång skattereduktionen och den utökade budgeten för investeringsstödet. Vi får väl därför vänta till andra halvan av 2015 inte detta kommer igång.

Att skattereduktion dröjer spelar mindre roll, eftersom flera elbolag idag betalar goda priser för den överskottsel som matas in till nätet. Värdet av den egenanvända solelen förblir dessutom oförändrad ( = rörliga delen av elpriset, exklusive de fasta abonnemangskostnaderna).

Däremot kommer det utlovade tillskottet av investeringsstödet att saknas stort. 100 miljoner kronor med 35% investeringsstöd gör att en marknad på 285 miljoner/år går in i stiltje och med Energimyndighetens föreslagna sänkning till 20% investeringsstöd rör det sig om 500 miljoner/år. Eftersom det idag är så lite pengar kvar till investeringsstödet kommer detta att göra att den starka solcellsvinden i Sverige tillfälligt mojnar under första halvåret 2015. Men det är bara en tidsfråga innan den tar fart igen!

Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?

Publicerat av

Många nuvarande och blivande solcellsägare sitter och väntar på besked från regeringen vilken väg man ska gå vad gäller “nettodebitering”. Ska man slå in på den förra regeringens linje med skattereduktion? Ja, det är rimligen det enda de kan göra idag. S, MP och V sa sig alla före valet vilja ha nettodebitering, men i nuläget har de ingen politisk majoritet för ett sådant förslag, med tanke på att Sverigedemokraterna inte vill ha något stöd överhuvud taget och Alliansen säkert håller fast vid sitt förslag om skattereduktion.

Om en skattereduktion hinner komma igång 1 januari 2015 som förra regeringen hade som mål känns lite tveksamt. Regeringen överlämnade en ny lagrådsremiss med titeln “Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” den 4 september. Remissvaren ska behandlas, beslutsunderlag formuleras till riksdagen och ett beslut ska tas i riksdagen.  Den 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara särskild utredare till den så kallade nätanslutningsutredningen, som var början till utredandet om nettodebitering. Vi har idag efter 7,5 år inne på ett åttonde år sedan utredandet startade och vi håller tummarna att vi inte behöver gå in på ett nionde år av väntan…

En svaghet med det liggande förslaget är att skattereduktion är tänkt att ges via inkomstdeklarationen. Det för med sig en dyr administration och en lång väntan på skattereduktionen för elproducenten. Enbart Skatteverkets administration uppges i lagrådsremissen till 16 miljoner kronor som en engångskostnad dels en kostnad 8 miljoner kronor per år. Till detta kommer administrationskostnader hos övriga inblandade. Första året skulle alltså enbart Skatteverkets administration kosta 24 miljoner kronor. Det är betydligt mer än vad som skulle fördelas i skattereduktion till landets solcellsägare det första året! Låt säga det idag finns 50 MW nätanslutna solcellsanläggningar (det var 34,7 MW vid årsskiftet) och att utbytet i genomsnitt är 900 kWh/kW, då skulle det ge en solelproduktion på 45 GWh. Anta att knappt hälften, 20 GWh, matas in till nätet. Eftersom statistik saknas över hur mycket solel som matas in till nätet är detta en uppskattning som har rätt stor osäkerhet. Då skulle kostnaden för själva skattereduktion på 60 öre/kWh, enligt förslaget i lagrådsremissen, bli 12 miljoner kronor under 2014.

Det vore en fördel om skattereduktionen kunde administreras via våra elräkningar för att slippa Skatteverkets administrationskostnader och den långa väntetiden på skattereduktionen. En idé som föreslagits är att skattereduktionen ska göras av elhandlarna på elräkningen och regleras mot energiskatten, se debattartikeln Använd alliansens idé för solel i Dagens Industri den 30 september. Det är en intressant idé!

Varaktighet hos en skattereduktion

En tänkvärd fråga är hur varaktig en skattereduktion skulle bli? Det beror dels på vilken budget regeringen vill ge till skattereduktionen och hur marknadstillväxten blir för solceller. I diagrammet nedan har jag gjort några diagram över den årliga kostnaden för skattereduktionen med antaganden om en marknadstillväxt på 10%, 25% respektive 50% per år. 10% är lågt räknat, medan 50% är högt räknat.

Det nuvarande investeringsstödet var budgeterat för i genomsnitt drygt 50 miljoner per år (210 miljoner avsattes för åren 2013-2016). Låt säga att vi dubblar detta belopp till 100 miljoner per år. Det skulle då ta 6, 10, respektive 23 år att nå 100 miljoner per år i skattereduktion vid marknadstillväxt på 10%, 25%, respektive 50%. Det är därför inte troligt att vi kan räkna med en skattereduktion på 60 öre/kWh under hela livslängden, som jag brukar sätta till 30 år, med de gjorda antagandena. Vad som händer när man når budgettaket för skattereduktionen är troligen att man sänker nivån och när vi får riktigt mycket solceller kommer skattereduktionen att försvinna.

Visst kan man säga att när skattereduktionen försvinner har priserna på solcellssystem blivit så låga att marknaden kan stå på egna ben, men det hjälper inte de som investerar idag. Det kan också fortfarande bli en hämmande faktor för anläggningar med stort överskott som matas in till nätet eftersom det skulle bli en stor skillnad på värdet av egenanvänd solel och såld överskottsel. Den största lönsamheten kommer att finnas hos anläggningar med hög egenanvändning av den producerade solelen. Allra bäst är det om man kan använda all solel själv. Därför tror jag att större byggnader med verksamheter dagtid, och därmed hög egenanvändning, där man ersätter köpt el med egenproducerad solel blir vinnarna i framtiden. Men vi kommer också att se många solcellsanläggningar på villor. Såg att vi idag har ca 1 miljon värmepumpar. Det är rimligt att anta att vi kommer att hamna på ett lika stort antal solcellsanläggningar på villor i Sverige i framtiden. Det kommer att vara självklart att nybyggda hus har solceller och ritas med en tanke på hur solenergi ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Det är inte fråga om detta kommer att ske, utan när…

Kostnad i miljoner kronor per år för skattereduktion (60 öre/kWh) vid 10%-50% årlig tillväxt på solcellsmarknaden.

Kostnad i miljoner kronor per år för skattereduktion (60 öre/kWh) vid 10%-50% årlig tillväxt på solcellsmarknaden.

Skattereduktionen för överskottsel som försvann

Publicerat av

Energiminister Anna-Karin Hatt skrev i blogginlägget ”Fortsatt jobb för sänkt skatt på egenproducerad förnybar el” den 10 juni att regeringens förslag om skattereduktion stötte på patrull hos EU på grund av dess regler om statsstöd:

”Bland annat har det visat sig att EU-kommissionen inte anser att vi inte skulle kunna sänka skatten för befintliga mikroproduktionsanläggningar för förnybar el”.

Vidare skriver Hatt att man

”… identifierat en väg framåt, som innebär att skattenedsättningen kommer utformas så att den faller in under EU:s så kallade ”de minimis-regler”. De reglerna innebär, i korthet, att regeringen kan ge stöd till vissa företag, förutsatt att de samlade stöden till ett och samma företag håller sig under ett visst totalt takbelopp. Och utformar man reformen så behöver den inte prövas enligt statsstödsreglerna, vilket innebär att både befintliga och nya anläggningar kan omfattas”.

Fjolårets utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.SOU 2013:46 ansåg att nettodebitering inte var förenligt EU:s momsdirektiv. Man förordade därför en skattereduktion, som det nu visar sig också strider mot EU:s regler. På fler än en punkt… Borde inte utredningen efter ett års arbete ha förstått det själva, med tanke på det runt dussinet juridiska experter som deltog i utredningen?

Ökenvandringen för frågan om nettodebitering började när regeringen beslutade den 1 februari 2007 att tillsätta professor Lennart Söder, KTH, som utredare med uppgift att utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen, den så kallade nätanslutningsutredningen. I utredningens rapport fanns ett förslag som i praktiken hade givit nettodebitering. Man kan därför säga att frågan om nettodebitering till dags dato har varit under regeringens behandling i närmare 7,5 år. Tyvärr tog sig nuvarande regering aldrig ur ökenvandringen utan det hela har nu runnit ut i sanden.

Regeringen vill visserligen ta fram ett nytt förslag med förhoppning att det ska kunna vara i drift 1 januari 2015. Men tror vi att ny regering efter valet skulle gå då den linjen? Nej. Om det blir ny regering siktar de rimligen på nettodebitering eftersom S, MP och V alla sagt sig vilja ha nettodebitering. Lise Nordin, miljöpartiets energipolitiske talesperson, skrev den 11 juni på Twitter att ”Eftersom det inte finns någon skattereduktion så finns det inget att stoppa. Ny regering väljer önskat system.”

Glöm skattereduktion, tänk nettodebitering är min tro om framtiden. Undrans om problematiken med momsregistering med automatik försvinner vid nettodebiteringen? Det blir ju ingen regelrätt försäljning vid nettodebitering…

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Linnea. Anundshög 6 juni 2014.

Skattereduktionen, svar på tre frågor – Ja! Ja! Ja, men…

Publicerat av

Idag har Anna-Karin Hatt kommit med ett nytt blogginlägg: Sänkt skatt på förnybar – så funkar det. Bra inlägg! Hon skriver

  1. “Som mikroproducent av förnybar energi kommer du även framöver slippa betala både energiskatt och moms på den el som du själv producerar och använder direkt när den tillverkats.”
  2. “…  elöverskott som du levererar ut på elnätet till en elhandlare. Den elen kan du välja att skänka bort eller ta betalt för av din elhandlare. Oavsett vilket du väljer kommer du att omfattas av den skattenedsättning”
  3. “…om du vid soligt väder levererat ut 1000 kilowattimmar el till nätet, så har du rätt att få skatten sänkt med 60 öre/kWh för 1000 kilowattimmar…”

I detta inlägg finns även en hänvisning till “Här är några vanliga frågor och svar om regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” från Finansdepartementet. Man skriver bland annat

“Även mikroproducenter som får ersättning från elnäts- och elhandelsföretag för sin elöverskottsel kan få skattereduktion, men då aktualiseras frågor om energiskatt, moms och inkomstskatt. Hur tillämpningen sker är en fråga för Skatteverket och rättsvårdande myndigheter.”

Dessutom sände P1 Klotet programmet “Solkriget mellan villaägare, eljättar och regeringen” idag. Usel rubrik… Där medverkade energiminister Anna-Karin Hatt och pratade om regeringens nya reform vad gäller skattereduktion. Även här utomordentligt att Hatt är aktiv i debatten.

En skriftlig fråga har den 5 maj ställts från Lise Nordin, MP:s energipolitiska talesperson, till finansminiser Anders Borg angående ”Skattereduktion för såld el“. Frågan var ”Omfattar förslaget om skattereduktion bara den el som utan ersättning matas in på elnätet eller även den el som elnätsbolaget betalar för?”.

Sammanfattning

Det kokar ner till att

  • Ja, man får skattereduktion även om man inte skaffar F-skattsedel. Man behöver alltså inte bli näringsidkare.
  • Ja, man behöver inte betala energiskatt och moms på egenanvänd el.
  • Ja (men), man behöver inte momsregistrera sig.
    • Energiminister Hatt säger i radioprogrammet ”Regeringens ambition och inriktning är väldigt tydlig i propositionen, som småskalig mikroproducent ska inte behöva redovisa moms.” Lyssna på “Hatt: “Småskaliga mikroproducenter ska inte behöva redovisa moms“, som är ett utdrag ur programmet.
    • Men, Skatteverket har dock sagt till Klotets reporter och en solelproducent som medverkar i programmet att momsregistrering krävs oavsett hur stor summa det handlar om.

Sunt förnuft

Regeringen ska styra Sveriges energipolitik, inte Skatteverket (vissa verkar tro att det är tvärtom). Om det är något problem med regelverket får regeringen se till att ändra det. Konstigare än så är det inte och det är också den indikation energiminister Anna-Karin Hatt gett idag.

Lektion – så fungerar beslutsfattandet

Fick idag en lektion om hur beslutsfattande fungerar i denna fråga.

I riksdagen är det skatteutskottet som äger frågan. Näringsutskottet ska få lämna ett yttrande, men skatteutskottet beslutar om de förslagspunkter som riksdagen ska ta ställning till. Skatteutskottet ligger under Finansdepartementet. Kanslichefen på skatteutskottet sa i förra veckan att de väntar på besked från EU. Om EU inte kräver några kompletteringar i förslaget så kan de tidsätta när utskottet ska behandla frågan och sedan blir det debatt och beslut i riksdagen. Om det hinner bli innan sommaren är fortfarande oklart.

I riksdagens information om utskotten står att “Det brukar ta en till två veckor från det att utskottet är klart med sitt förslag innan det är dags för debatt och beslut i kammaren.” Datum för riksdagsdebatt läggs ut på “Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el“, men fortfarande saknas ett datum.

PS 13 maj. Fick tips om en inspelning av riksdagens debatt om nettodebitering för solenergi den 6 mars 2014.

Vilka är för och vilka är mot?

Publicerat av

Folks. Idag är det 1 maj, en dag för politiska demonstrationer. Här kommer mitt bidrag.

Det finns medarbetare och det finns motarbetare. I frågan om småskalig elproduktion och om nettodebitering, eller skattereduktion som det nu föreslagits av regeringen, ska införas för småskaliga elproducenter i Sverige kan man börja fundera på vilka som är för och vilka som är mot. På ytan verkar alla vara för, men man kan misstänka att under ytan finns det även de som är mot.

Anna-Karin Hatt gav igår branschorganisationen Svensk Energi en rejäl uppläxning på sin blogg i inlägget “Rätt och fel om småsaklig förnybar elproduktion“. Hon anser att Svensk Energi spridit felaktig information om regeringens riksdagsproposition om skattereduktion. På twitter är hon lika tydlig och skriver exempelvis ”Däremot sprider Svensk Energi felaktig information om hur den kommer funka. Mycket onödigt.” och ”Ni har kraftfullt misstolkat vad som händer då. Därav mina förtydliganden Ni skapar tyvärr stor osäkerhet…” samt ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”. Det är ord och inga visor.

Efter en sådan uppläxning kan man tycka att Svensk Energi och elbolagen i branschorganisationen borde ta sig en funderare på hur man tolkat regeringens förslag om skattereduktion. Anna-Karin Hatt är trots allt energiminister i Sveriges regering, som ansvarar för styret av landet. Hon borde vara den som vet vad regeringen vill och den som har tolkningsföreträde.

Fortum

Det var med förvåning jag såg att Fortum lagt ut ett blogginlägg på sin hemsida igår, efter Hatts blogginlägg tidigare under dagen. Fortum är inte lyhörda för energiministerns uppläxning. De står på sig och hävdar att Svensk Energi med flera har rätt. Menar man då att elbolagen vet bättre vad regeringen vill än regeringen själv?

Fortum skriver också att (min fetmarkering)

”lokala Skatteverkskontor tolkar lagtexten så att mikroproducenten blir skattskyldig för energiskatt på all sin produktion om hen bestämmer sig för att sälja överskottet till marknaden”.

Som elbolag borde Fortum veta att det är fel att påstå att man skulle bli tvungen att betala energiskatt på hela sin elproduktion. En elproducent kan inte betala energiskatt på det överskott som matas in till nätet. Då skulle energiskatt betalas dubbelt på samma elmängd, både av producenten och av den som köper denna överskottsel. Det som möjligen kan hävdas är att man ska betala energiskatt på egenanvänd el. Men varför då kan man undra, om vi nu vill göra allvar av att stödja småskalig elproduktion?

Vattenfall

På statliga Vattenfalls hemsida finns en sida med ”Frågor och svar om överskottsel”. Tittar man under ”vilka uppgifter behöver jag lämna” står där:

”I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Det kan tyckas märkligt att just statliga Vattenfall går i täten med denna tolkning med tanke på att det går på tvärs mot vad regeringens energiminister anger i sin blogg:

”Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

I en presentation från statliga Vattenfall gjord i slutet av mars återfinns påståendet ”Tanken är att mikroproducenten inte ska sälja elkraften”. Varifrån kommer denna märkliga tanke? Har man inte alls förstått regeringens (statens = Vattenfalls ägares) intentioner? Det är ju just detta som är finessen med regeringens förslag, att man ska kunna både sälja och få en skattereduktion för överskottselen. Detta är så energiministern sagt tidigare och det bekräftas också i Hatts blogg: ”Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.”

Genom att utöver försäljningspris ge en skattereduktion på 60 öre/kWh skulle man nå ett värde på överskottselen som ungefär motsvarar det rörliga elpriset. Därmed skulle överskottselen bli ungefär lika mycket värde som det rörliga elpriset vilket är det värde egenanvänd el har. Det skulle därmed ekonomiskt ungefär motsvara den nettodebitering som diskuterats i så många år. Just detta är huvudpoängen med hela reformen. Det känns svårbegripligt hur man kunnat missa detta.

Svensk Energi

De räkneexempel som Svensk Energi redovisar under ”Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi” döms ut av energiminister Hatt där hon på Twitter skriver ”Er uträkning bygger, som jag beskriver på bloggen på felaktiga antaganden, varför resultatet också blir fel.”

Skatteverket svarade så här på Svensk Energis fråga om försäljning av överskottsel ska räknas som näringsverksamhet, enligt deras artikel:

”När man bedömer vilket inkomstslag verksamheten hör till tittar man främst på tre kriterier: självständighet, varaktighet och vinstsyfte. Om alla tre kriterierna är uppfyllda, d.v.s. verksamheten drivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte ska den beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I ditt fall så producerar du el som du säljer.”

När en småhusägare säljer sin överkottsel till marknadspris (Nord Pool spotpris) är det ingen vinst, utan en förlust, eftersom produktionskostnaden för solel är högre än Nord Pool spotpris. Kriteriet vinstsyfte är därför inte uppfyllt. Det borde Svensk Energi ha insett.

Finansdepartementet

Den 29 april hölls en hearing i riksdagen angående förslaget om skattereduktion. På denna hearing visades nedanstående information enligt ett Twitter-inlägg från miljöpartiets energipolitiske talesperson Lise Norin.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Bild från Twitter av Lise Norin 20140430.

Hur ska man tolka detta? Tja… texten är inte helt pedagogisk och kan leda till feltolkningar om man bara ser denna text. Vad som sades under hearingen till denna bild är därför viktig information som saknas. På bilden borde det ha stått att man har rätt till skattereduktion för överskottsel oavsett om man säljer sin överskottsel eller inte. Energiminister Hatt uttrycker det i sin blogg så här (min fetstil)

”… kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.”

Om man är motvillig skulle man kunna tolka texten som att man bara får skattereduktion om man skänker sin överskottsel till nätägaren. Gör man en välvillig tolkning kan Finansdepartementet mena att om man utöver skattereduktionen även säljer sin överskottsel kan det under vissa förutsättningar bli aktuellt med energiskatt, moms och inkomstskatt. Det är också så energiministerns skriver på sin blogg:

”Däremot kan det bli så att man, om man säljer sin överskottsel, precis som idag kan få betala skatt på själva den nettovinst man då gör. Så är det redan idag och beror inte på regeringens nya förslag.”

MEN, för en normal småhusägare kommer elförsäljningen aldrig upp i så stora belopp att det skulle bli aktuellt med exempelvis inkomstskatt, eftersom intäkterna enligt inkomstskattelagen i sådana fall måste överstiga 40 000 kr.

Enligt besked jag fått från Skatteverket vad gäller en specifik fråga om försäljning av elcertifikat räknas det som en kapitalinkomst om han har en privat bostad och ingen näringsverksamhet och inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Rimligen måste det gälla även försäljning av överskottsel. Inkomsterna för en småhusägare blir dock så små att de undantas från inkomstskatt. Inkomstskattelagen säger så här:

”30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).”

Finansdepartementet som står som författare av texten i presentationen ovan lyder under regeringen och därför har regeringen tolkningsföreträde. Det man skulle kunna fundera över om det finns olika åsikter inom regeringen och att det därför kan uppstå tvetydigheter, men enligt energiministerns Twitter igår gäller att ”Det jag beskriver på bloggen står för hela regeringen”.

Anna-Karin Hatt

Det var bra att Anna-Karin Hatt gjorde ett klarläggande i sin blogg. Tyvärr blev det i hastigheten ett skrivfel som borde rättas till. I bloggen står (min fetstil)

”Den som producerar sin egen småskaliga el, och producerar mer än vad man själv behöver, kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder…”.

Det som sagts tidigare och som det står i riksdagspropositionen är det för det överskott man matar in till nätet man skulle få en skattereduktion. Så här står det i propositionen från mars 2014, som riksdagen ska ta ställning till:

”Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.”

Detta är ju också det logiska syftet eftersom man med detta vill ge överskottselen ungefär samma värde som det rörliga elpriset, vilket är värdet för den egenanvända elen.

Elbolag med nettodebitering

På en annan bog har vi några elbolag som på eget bevåg genomfört nettodebitering. Här har man gått till handling trots att Skatteverket gjort tolkningen att det inte är tillåtet med nettodebitering enligt nuvarande lagstiftning. Där har man alltså inte alls varit så snara att ta Skatteverket på orden som andra elbolag varit när det gäller ”näringsverksamhet” eller inte, utan istället ifrågasatt Skatteverkets tolkning och handlat efter en egen tolkning. Det kan tyckas motsägelsefullt att lagar som gjorts för att klargöra olika saker ska behöva tolkas, men så verkar det vara allt som oftast…

Slutsats

Det finns de som är för, men det kan även finnas de som är mot.

Om man säger sig vara för småskalig elproduktion och menar det borde man föreslå de ändringar som behövs i gällande lagstiftning om man ser några problem med den nuvarande lagstiftningen. Det känns bakvänt att som idag jaga ”rätt” lagtolkning oavsett vilka konsekvenser det får och att diskussionen fastnar på lagtolkningar istället för vad vi vill åstadkomma. Vinnare är inte den som gör rätt lagtolkning. Vinnare är den som ser till att vi får något som gynnar småskalig elproduktion.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.

Sötkörsbär. Limsta 1 maj 2014.