Investeringskalkyl för solceller – Rapport

I inlägget Produktionskostnad och lönsamhet för solel – Ny mall i september ifjol nämndes att projektet Investeringskalkyl för solceller vid Mälardalens högskola har tagit fram Excelmallar för att beräkna produktionskostnad och lönsamhet för solel.

En rapport från projektet finns nu att ladda ner hos E2B2. Excelmallarna och en länk till rapporten finns på projektets hemsida Investeringskalkyl för solceller. I rapporten beskrivs metoden och en beskrivning görs av alla parametrar och antaganden. Där finns också exempel på känslighetsanalyser som visar hur olika parametrar påverkar produktionskostnaden för solel.

HUB2016 i Västerås

I morgon är det HUB2016 Energy conference i Västerås med 350 deltagare.

Jag är med och har en poster om projektet “Investeringskalkyl för solceller“. Projektet har tagit fram mallar för beräkning av Produktionskostnad och lönsamhet för solel i Sverige. Prova gärna mallarna och ge återkoppling! Har i dagarna skickat slutrapporten till finansiären Energimyndigheten via E2B2 så snart kommer det även att finnas en rapport att ladda ner.

I morgon presenteras även projektet vid E2B2 forskarmöte i Stockholm av Stefan Lindsköld, Aktea, som var en av Stockholm stads representanter i projektet .

Produktionskostnad och lönsamhet för solel – Uppdaterad mall

De mallar som beskrevs i förra blogginlägget har uppdaterats tre gånger enligt beskrivningar i PS till förra inlägget. Så nu finns version 1.11 finns för nedladdning.

Ladda gärna hem mallarna och testa dem. Hör sedan av dig med synpunkter! Endera som kommentarer till detta inlägg eller till min MdH-mail som finns på projektets hemsida. Du kan bidra till att göra mallarna ändå bättre!

Produktionskostnad och lönsamhet för solel – Ny mall

Projektet “Investeringskalkyl för solceller” vid Mälardalens högskola har tagit fram Excelmallar för att beräkna produktionskostnad och lönsamhet för solel. Mallarna kan laddas hem på projektets hemsida enligt ovanstående länk. Projektet riktades mot företag men mallarna finns i två versioner, en för privatpersoner och en för övriga. Beräkningarna är identiska i de två versionerna men startvärdena skiljer sig åt.

Ladda gärna hem mallarna och testa dem. Hör sedan av dig med synpunkter! Endera som kommentarer till detta inlägg eller till min MdH-mail som finns på projektets hemsida. Du kan bidra till att göra mallarna ändå bättre!

  • Vad var bra?
  • Var finns förbättringsmöjligheter?
  • Saknas något?
  • Hittade du rentutav något fel?

Ett önskemål är att även göra en webbräknare baserad på mallarna.

Om projektet

Problemställning. Idag finns ingen enhetlig metod för att beräkna produktionskostnader för solel i Sverige eller ett enhetligt underlag när det gäller vilka värden som ska användas för de parametrar som behövs för att beräkna produktionskostnaden. Enbart för att beräkna produktionskostnaden behöver man medvetet eller omedvetet göra antaganden om fler än 20 parametrar och vill man beräkna lönsamheten behöver antaganden göras om ytterligare drygt tio parametrar. I brist på en standardiserad modell för produktionskostnaden för solel kan det idag bli vitt skilda resultat vid olika beräkningar. Det försvårar idag möjligheten att bedöma ekonomin för en kommande solcellsinstallationer.

Idag tvingas fastighetsägare att inför varje enskild solcellsinvestering göra en rad antaganden, och att utvärdera offerter som inte baseras på jämförbara indata. Bristen på standardisering innebär en osäkerhet inför investeringsbeslutet som fördröjer marknadens utveckling. Resultaten från projektet förväntas därför vara av värde för alla parter som är inblandade i solcellsinstallationer.

Mål. Projektets mål var bland annat att

  • Utveckla en analysmodell baserad på Levelized Cost of Energy (LCOE) och göra en anpassning av denna modell till svensk småskalig energiproduktion.
  • Ta fram standardiserade antaganden för så många som möjligt av de ingående parametrarna i LCOE-modellen.
  • Ta fram en översiktlig modell för hur man kan bedöma framtida intäkter från en solcellsinvestering.

Projektgrupp. I projektgruppen har ingått följande deltagare:

Bengt Stridh, adjungerad lektor Mälardalens högskola och anställd vid ABB Corporate Research, projektledare.

David Larsson, industridoktorand Mälardalens högskola och anställd vid Solkompaniet, vilket givet projektet en koppling till ett av Sveriges största installationsföretag av solcellssystem.

Pietro Campana, postdoc Mälardalens högskola. God vana av simulering av solcellsanläggningar med olika programvaror och erfarenhet av ekonomiska beräkningar för italienska solcellssystem.

Stefan Lindsköld och Åsa Thurin, representerande Stockholm stad, har varit sammanhållande gentemot en stor referensgrupp och svarat för arrangemang av projektmöten.

En referensgrupp med knappt 50 deltagare, som förutom en byggherregrupp bestått av leverantörer, konsulter och elbolag. Projektmötena har varit välbesökta och ett mycket givande samarbete med referensgruppen har lett fram till en förankrad mall till nytta för alla solcellsintressenter.

Projektet har kunnat dra nytta av att Bengt Stridh och David Larsson deltar som två av de svenska representanterna i International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems.

Arbetet vid Mälardalens högskola har finansierats av Energimyndigheten.

PS 15/9. Efter påpekande från Daniel Hägerby om ett par problem med validering av de värden man själv anger har mallarna uppdaterats idag på förmiddagen. Ladda därför ner de nya versionerna (1.9).

19/9. Efter en synpunkt från Kristofer Karlsson gjordes en justering rörande hur man anger de rörliga kostnaderna. Version 1.10 finns nu för nedladdning.

22/9. Efter kommentarer från Per S har några förtydligande gjorts vad gäller inversteringskostnad och att nya namn “Pris köpt el” och “Pris såld el” har ersatt tidigare namn. Version 1.11 finns för nedladdning.

Produktionskostnader för el med hänsyn till miljöpåverkan

Solinstrålningen når överallt på jorden, den finns i överflöd, i obegränsad tid och den används på plats utan några överföringsförluster. Det som sinkat är de tidigare alltför höga kostnaderna för solelproduktion, men det har raskt ändrats under senare år.

Ecofys (på uppdrag av EU-kommissionen) släppte i dagarna rapporten ”Subsidies and costs of EU energy – An interim report” där man tagit hänsyn till olika kraftslags externa kostnader i form av miljöpåverkan. Det är ingen helt lätt uppgift, men i alla fall ett steg i rätt riktning tycker jag. Är det inte så vi alltid borde räkna?

Storskalig solkraft och kärnkraft låg 2012 på samma LCOE (Levelised Cost of Energy) i EU enligt denna studie, se diagrammet här nedan. Notabelt är också att LCOE för solel mer än halverats från 2008 till 2012. Det är en häpnadsväckande utveckling…

Produktionskostnad inklusive externa kostnader i form av miljöpåverkan för olika kraftslog i EU år 2012. Enligt Ecofys rapport "Subsidies and costs of EU energy. An interim report" (2014).

Produktionskostnad inklusive externa kostnader i form av miljöpåverkan för olika kraftslag i EU år 2012. Enligt Ecofys rapport “Subsidies and costs of EU energy. An interim report” (2014).

Vad kostar solel att producera i Sverige?

Det kan tyckas vara en trivial fråga att räkna ut vad solel kostar att producera, men det finns många faktorer att ta hänsyn och beräkningarna kan göras på olika sätt. Nedan visar jag att man kan få värden mellan 1 kr/kWh och 4,4 kr/kWh och alla dessa värden är ”riktiga” enligt de antaganden jag gjort! Vet man inte vilka antaganden som gjorts vid beräkning av produktionskostnaden för solel blir informationen alltså utan något egentligt värde!

Kortfattat gör jag så här. Investeringskostnaden fördelas som en annuitet (samma kostnad per år under livslängden) under antagande av en viss kalkylränta och till detta adderas en uppskattad driftkostnad.

Moms eller inte moms

En irriterande företagarsjuka är att ge priser exklusive moms till konsumenter. Det strider mot Prisinformationslagen (2004:347), där det står så här ”pris: det slutliga priset för en bestämd produkt eller en bestämd enhet av en produkt, uttryckt i kronor, inbegripet mervärdesskatt och andra skatter”. Alla priser som nämns i detta inlägg är inklusive moms.

Annuitetsfaktor

Annuitetsfaktorn beräknas som p/(1-(1+p)-n) där p är räntan och n livslängden. Annuiteten är den årligen kostnaden som ska betalas och den blir investeringskostnaden * annuitetsfaktorn plus årlig driftkostnad.

Investeringskostnad

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera väldigt mycket. Här är några faktorer som påverkar priset:

  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad. Kinesiska moduler generellt billigare, hur är det med kvalitén?
  • Val av tillbehör . Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval.
  • Hur komplicerad installationen är. Om taket är klent dimensionerat kan takförstärkning behövas vilket höjer priset. Det gällde exempelvis ICA Maxi Erikslund, här i Västerås.
  • Fast montering eller solföljande system. Solföljning ger mera solel men kostar också mera i investering och sannolikt även i drift. Hörde ett exempel från Malmö häromdagen där priset för solföljningen inte var av denna världen. Om man prompt vill ha solföljning räcker det med 1-axlig solföljning, det ger nästan lika mycket elproduktion som 2-axlig solföljning. Idag tveksam lönsamhet även med investeringsstöd.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Restvärde och rivningskostnad

Jag har antagit att anläggningens restvärde är lika som rivningskostnaden efter den antagna livslängden och satt båda till noll.

Livslängd

Modulleverantörer garanterar minst 80% av märkeffekt en efter 20-25 år. I praktiken lär modulerna hålla längre än så, se elproduktion.

Elproduktion

Solcellsanläggningar i Sverige som är bra eller hyggligt placerade bör producera 800-1000 kWh/kW och år.

I en rapport från NREL där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år. Vad som gäller i Sverige vet vi väldigt lite om. I den enda(?) långtidsstudie (Bullerö) som gjorts kom man fram till att den uppmätta avvikelsen på 2% efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt är det svårt att uttala sig om utifrån endast en studie.

Driftkostnader

Solens energi är gratis och de årliga driftkostnaderna blir därför låga. I mina beräkningar har jag inte antagit någon kostnad för försäkring eller hyra av tak eller mark. I de länder som har inmatningslagar förekommer att man hyr ut sitt tak eller sin mark till investerare i solcellsanläggningar.

Investeringsstöd eller andra stöd

Som privatperson har man kunnat få 60% i investeringsstöd från 1 juli 2009. Årets pengar för investeringsstöd är redan slut i åtminstone Västmanlands län. Regeringen har sagt att investeringsstödet ska fortsätta 2012, men det finns ännu ingen förordning för det så det är okänt vilka villkor som kommer att gälla, exempelvis vad gäller nivån på stödet.

Vad som händer efter 2012 står skrivet i stjärnorna ännu så länge. I Europa har man i de flesta länder inmatningtariffer. Dessa tariffer trappas dock ner vartefter och sluttillståndet när tarifferna är borta är rimligen nettodebitering. Därför bör vi snarast tillåta åtminstone nettodebitering även i Sverige för att få större fart på marknaden.

Elcertifikat

Solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat. Det är dock märkligt nog mindre än 10% av de berättigade solcellsanläggningarna som hittills ansökt och blivit godkända för tilldelning av elcertifikat. Elcertifikat kan man få under 15 år, det vill säga under kortare tid än anläggningens livstid. En komplikation för småhus är att det bara är lönt för den överskottsel som matas in på nätet. Den andel som matas in på nätet varierar mycket beroende på husets elanvändning och anläggningens storlek.  En annan osäkerhet är att priserna på elcertifikat varierar med tiden beroende på tillgång och efterfrågan. För enkelhetens skull har jag antagit samma pris som under det senaste året enligt marknadsstatistik från Svenska Kraftnät.

Om livslängden antas vara 30 år och solcellsmodulernas degradering 0,5/år kan man få elcertifikat för maximalt 52% av den totala solelproduktionen under livslängden. En eventuell elcertifikatintäkt har fördelats jämnt över hela livslängden för att få en medelkostnad för solelproduktionen under livslängden.

Kalkylränta

I kalkylräntan bör man under livslängden ta hänsyn till avbetalning av investeringen (30 års livslängd ger 3,33% per år), låneränta (ca 5,3% om man binder ett lån på fem år idag), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%, om det kommer att bestå i framtiden återstår att se) och inflation (i genomsnitt 1,5% per år under 2001-2010 enligt statistik över konsumentprisindex från SBC).  Med dessa antaganden hamnar på ca 5,5% i kalkylränta.

Gjorda antaganden

I nedanstående tabell har jag summerat de antaganden jag gjort. Som synes blir det en hel del antaganden. Som var och en förstår kan man därför komma fram till vitt skilda värden för produktionskostnaden beroende på vilka antaganden man gjort. Om du ser någon som räknat på produktionskostanden per kWh måste du veta hur beräkningen är gjord och vilka antaganden som gjorts för att den angivna kostnaden. Vet du inte detta blir informationen utan något egentligt värde!

Vi borde kunna komma överens om att alltid ange beräkningsmetod och gjorda antaganden när vi anger produktionskostnad. Då går det åtminstone att bilda sig en egen uppfattning om rimligheten i kalkylerna. Någon som är mera ekonomiskt kunnig än vad jag är kan säkert ge synpunkter även på mina beräkningar och uppskattningar.

Investeringskostnad (kr/kW) 30 000 eller 50 000
Restvärde (kr) 0
Kostnad för rivning (kr) 0
Hyra för tak eller mark (kr/år) 0
Försäkring (kr/år) 0
Andra årliga kostnader (% av investeringskostnad) 0,5
Livslängd (år) 30
Solelproduktion (kWh/kW och år) 900
Degradering av solcellsmodulerna (%/år) 0,5
Investeringsstöd (%) 0 eller 60
Andel av total produktion under livslängden som ger elcertifikat (%) 0 eller 52
Elcertifikatpris, genomsnitt senaste året (kr/kWh) 0,33
Kalkylränta (%) 0-10

I nedanstående tre diagram är de blåa kurvorna vid en investeringskostnad på 30 000 kr/kW och de röda kurvorna vid en investeringskostnad på 50 000 kr/kW.

  Investeringsstöd Elcertifikat
Diagram 1 0 0
Diagram 2 60% av investeringskostnaden 0
Diagram 3 60% av investeringskostnaden 52% av den totala produktionen under livslängden = för hela produktionen under de 15 första åren, antaget en degradering med 0,5% per år

Tabellen nedan visar produktionskostnaden vid en kalkylränta på 5,5% utan respektive med investeringsstöd och med investeringsstöd och elcertifikat vid de två olika investeringskostnaderna. När det gäller investeringskostnader vet vi att priser under 30 000 kr/kW är en realitet idag i Sverige för lite större anläggningar. I Tyskland var medelpriset i början av andra kvartalet i år 2882 Euro/kW (knappt 26 000 kr/kW vid en kurs på 9 kr/Euro), inklusive tysk ”moms” på 19% och installation, för en komplett takmonterad solcellsanläggning med en storlek på max 100 kW.

 Elproduktionskostnad 30 000 kr/kW 50 000 kr/kW
Utan stöd 2,64 4,41
Med investeringsstöd 1,16 1,94
Med investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden 0,99 1,77

Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga elpriset (elhandel + nätöverföring), som idag är ca 1,3 kr/kWh idag. Lägg märke till att den framräknade produktionskostnaden är en i stort sett fast kostnad för hela livslängden. Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.

För kommersiella elproducenter ska produktionskostnaderna jämföras med produktionskostnaden för annan elproduktion. En slutsats, som var välkänd redan innan dessa beräkningar, är att det är elköpare som till en början kan dra nytta av egen solelproduktion genom att ersätta köpt el med egenproducerad solel.

Produktionskostnad för solel utan stöd.

Produktionskostnad för solel utan stöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd och elcertifikat.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd och elcertifikat.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.